- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
532

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

område redan före sekelskiftet och ledde i början av
1900-talet till sådana resultat, att man under förra
världskriget i Tyskland kunde tillverka ca 2 500 ton
konstgummi.

De produkter, som nu framställas, såsom
buna-gummit i Tyskland och neoprengummit i Amerika,
äro ytterligare förbättrade och i flera avseenden
överlägsna naturgummit. Bunagummit är sålunda tre
gånger så slitstarkt som naturgummit och
motståndskraftigare mot värme och olja. I gengäld ställer det
sig emellertid väsentligt dyrare.

Gummit hör till det slag av ämnen, som äro
uppbyggda av jättemolekyler, ofta innehållande flera
tusen atomer. Just sådana ämnen har det visat sig
möjligt att på olika vägar framställa konstgjort. De
äro av mycket skilda slag och ha helt olika
användning. Hit höra konstsilke och cellull, som vi ha
nämnt förut i kväll, och det nyligen i Amerika i stor
stil lanserade nylon, som har visat sig överlägset
natursilket både i kvalitet och slitstyrka.

Vidare må nämnas konsthartserna, som få en
ständigt ökad användning som ersättning för trä, metall
osv. Framställningen av alla dessa ämnen utgör
resultatet av långvariga vetenskapliga
undersökningar, som ha kostat stora belopp, men som ha lett
till industrier av väldig omfattning.

Vi kunna då fråga: Vad ha vi gjort i Sverige och
vad kunna vi göra?

En hel del nytillverkningar ha på olika områden
upptagits under senare år, men i regel på grundval
av från utlandet hämtade metoder.

Ifråga om råvaror för kemisk industri ligga vi i
vissa avseenden sämre till än andra länder. Vi sakna
kol, brunkol, olja och en hel del andra råvaror. Men
vi ha tillgång till elektrisk kraft, och i våra skogars
ved äga vi en råvarukälla, som visar sig allt
värdefullare.

Härvid är att märka, att råvaran ej spelar någon
helt avgörande roll. Schweiz är ett lysande exempel
på att man utan att äga råvaror eller andra speciella
betingelser kan bygga upp en högt utvecklad kemisk
industri, om man äger tillgång till det erforderliga
människomaterialet, nämligen duktiga och väl
utbildade forskare. Det är de schweiziska högskolornas
och de schweiziska kemisternas höga vetenskapliga
standard, som ha skapat landets kemiska industri.
Detta ger oss klaven till lösningen av våra problem.

Här kan staten göra en viktig insats.
Vetenskapsmännen vid våra universitet och högskolor måste
beredas ökade möjligheter till egen forskning. Våra
laboratorier få ej stå mer eller mindre outnyttjade på
grund av brist på apparater och arbetskraft. Bli våra
vetenskapliga institutioner bättre utrustade, kunna de
på ett helt annat sätt ombesörja den grundläggande
forskning, som är förutsättningen för all
teknisk-vetenskaplig verksamhet. Vidare måste de
studerande, som ha håg och fallenhet för
teknisk-vetenskaplig forskning, beredas ökade möjligheter till
utbildning även i form av ekonomiskt stöd.

Vad en väl utrustad institution med skolade krafter
kan betyda ha vi ett exempel på i fysikalisk-kemiska
institutionen i Uppsala under professor Svedbergs
ledning. Under de senaste åren har den blivit en
verklig central för utforskandet av
teknisk-vetenskapliga problem i samarbete med flera av våra
större kemiska industrier.

Ett annat viktigt medel för främjandet av den
teknisk-vetenskapliga utvecklingen är skapandet av nya
forskningsinstitut. Den kemiska industrien är
emellertid så omfattande och skiftande, att något
gemensamt stort institut ej kan ifrågakomma. Däremot
kräva vissa av de större industrigrenarna särskilda
centrala institut för behandling av de för dem
gemensamma problemen.

Parallellt härmed måste de enskilda industrierna
bedriva forskning på sina speciella områden. Sådan
forskning bedrives redan nu i avsevärd omfattning
men skulle säkerligen i hög grad stimuleras genom
en ökad verksamhet vid högskolor och universitet
och framför allt genom tillgång på väl skolade unga
forskare.

Sverige har förnämliga traditioner på kemiens
område. Svenska kemister ha åt det svenska namnet
skapat en lysande plats i kemiens historia. På den
kemiska industriens område ha andra länder däremot
skaffat sig ett betydande försprång framför oss.
Detta böra och kunna vi ta igen. Om vi handla
snabbt och planmässigt kunna säkerligen svenska
kemister i en snar framtid erövra en framskjuten
plats åt Sverige, även inom den kemiska industrien.

Professor Edy Velander: Jag skulle vilja tillägga
ett par moment för att ytterligare belysa
forskningsfrågan.

Enligt min mening är det synnerligen viktigt att
man sörjer för den tekniska dokumentationen, dvs.
att forskningens resultat snabbt framläggas för
diskussion i fackkretsen, innan de släppas ut i
reklamen. Men en forskare måste inte bara ha reda på
det nyaste som kollegerna ha hittat på. Till varje
forskningsuppgift hör ett grundligt studium av vad
som tidigare publicerats i ämnet. Så vidlyftig som
den teknisk-vetenskapliga litteraturen nu har blivit,
så behöva forskarna hjälp med att skaffa sig den
nödvändiga dokumentationen. Det behövs en
effektiv bibliotekstjänst, som kan tillhandahålla både
litteraturanvisningar — referenser — och i vissa fall
referat eller fotokopior av svårtillgängliga
litteraturställen. Detta lönar sig, ty det är alltid billigare att
först läsa vad andra iha gjort, innan man rusar iväg
och sätter igång egna experiment, som lätt kunna
bli en upprepning av tidigare misstag.

Direktör Sundblad talade om forskningen på
skogsprodukternas område. Jag vill då erinra om att vår
andra stora nationaltillgång, det svenska järnet, redan
har sin forskningsfråga ganska väl ordnad genom
Jernkontoret. Det är ett mönstergillt organiserat
gemensamhetsarbete, som här pågår. Experimentella
undersökningar göras framför allt vid de olika järnverken
och deras laboratorier men också vid Tekniska
högskolan och vid Metallografiska institutet. Nu är det
fråga om att utvidga detta institut och man får
hoppas att här skall uppstå en parallell till
träforskningsinstitutet i form av ett svenskt
metallforskningsinstitut, där även lättmetallindustrien och
verkstäderna medverka.

Emellertid finns det också en mängd
forskningsfrågor, som så att säga angå alla, och som därför
ingen särskild industrigren känner sig manad att
taga hand om. Ett sådant behov, som icke bara angår
den enskilde utan även industriens alla olika grenar,
är bränslefrågan.

532

26 dec. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free