- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
535

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Te km sk Tidskrift

nomiska villkoren för forskarna i industriens tjänst
mera lockande.

För att så snabbt som möjligt få den forskning
intensifierad, som kan bedrivas av redan nu
verksamma krafter med befintliga forskningsresurser,
framfördes till årets riksdag förslag om beviljande av ett
allmänt anslag om 500 000 kronor för
teknisk-veten-skaplig forskning. Propositionen bifölls, och
pengarna äro sålunda tillgängliga. Detta var på
handelsdepartementets stat. På ecklesiastikdepartementets
stat beviljades likaledes ett begärt anslag på 150 000
kronor för forskning vid de tekniska högskolorna.
Dessa anslag torde till större delen komma den
grundläggande forskningen till godo.

Statsmakterna ha också beslutat att inrätta ett
statligt centralorgan kallat Statens tekniska
forskningsråd för att hålla överblick över och samordna
den teknisk-vetenskapliga forskningen i landet och
ta nödiga initiativ till forskningens främjande. Rådet
skall också bereda frågor rörande fördelning av det
allmänna forskningsanslaget. Däremot får rådet icke
driva egen forskning, då det eljest skulle äventyra
sin objektivitet vid bedömning av anslagsfrågor. Av
särskild vikt blir en intim kontakt med
Ingenjörs-vetenskapsakademien, som har en mångskiftande
uppgift beträffande teknisk-vetenskaplig forskning.

Sedan utredningen framfört förslag om de nämnda,
redan genomförda och mera allmänt syftande
åtgärderna igångsattes en undersökning av
forskningsbehovet, fackområde efter fackområde. Man började
med de angelägnaste, nämligen dels den väldiga
produktionsgren, som bygger på industriellt utnyttjande
av skogens produkter, således vår största industriella
råvarutillgång, dels byggnadsområdet, vars
forskningsproblem äro högaktuella för dagen. Förslag
utarbetades med största skyndsamhet och framlades
för och godkändes av 1942 års riksdag och skola nu
genomföras.

Lösningen av forskningens organisation har lagts
efter olika linjer i dessa båda fall, beroende på att
förutsättningarna äro olika.

För ordnande av forskning för utnyttjande av
skogens produkter kommer genom samverkan mellan
staten och industrien ett fristående forskningsinstitut
(Svenska träforskningsinstitutet) att inrättas både för
grundläggande forskning och tillämpad forskning.

Institutet skall förläggas på statens mark nära
Tekniska högskolan i Stockholm för att få till stånd
ett gott samarbete mellan institutet och högskolan.
Detta är nämligen av stor betydelse för effektiviteten.
Erfarenheten har också visat, att en sådan
förläggning är fördelaktig för rekrytering av
forskarper-sonalen såväl vid institutet som inom industrien.

Statens understöd skall endast avse den
grundläggande forskningen, under det att industrien själv
tar hand om och bekostar den tillämpade forskningen
vid institutet. Institutet organiseras som ett privat
företag under ledning av en styrelse, tillsatt dels av
staten, dels av industrien.

Det är rätt beaktansvärda kostnader det rör sig
om. Byggnaden beräknas till 1 700 000 kronor.
Härtill komma cirka 700 000 kronor för utrustning med
apparater, möbler m. m. När allt kommer i normal
gång torde årskostnaderna uppgå till 700 000—800 000
kronor. Det kan synas mycket, men det utgör dock
endast ca 0,i06 % av träförädlingsindustriens totala

produktionsvärde under år 1937. Institutet bör
kunna komma igång om V-j2 år.

Detta institut torde komma att. tjäna som
grundmodell för en del andra institut, som utredningen har
att utarbeta förslag till.

Den byggnadstekniska forskningen organiseras
efter något andra linjer. Det arbetas redan på
åtskilliga håll med sådan forskning i befintliga
laboratorier, kanske mest vid de tekniska högskolorna.
Forskningsfältet är också vitt förgrenat med. många
specialområden. Man har därför nödgats begränsa
sig till att taga i håll med de viktigaste för att sedan
bygga vidare.

Vad som närmast behövs är ett organ för att
samordna den byggnadstekniska forskningen, sätta
system i den och rikta in den på de angelägnaste
problemen.

Något centralt byggnadstekniskt
forskningsinstitut har icke föreslagits såsom från en del håll har
yrkats. Därmed bör anstå, tills det samordnande
organet fått ett fast grepp på hela frågan och full
klarhet vunnits om ett sådant institut är lämpligt.

För att leda och samordna den byggnadstekniska
forskningen har numera efter riksdagens beslut
Statens kommitté för byggnadsforskning, bestående av
en ordförande och 17 medlemmar representerande
fackkunskapen på de olika specialområdena, tillsatts.
Det väsentliga arbetet inom kommittén skall utföras
av ett arbetsutskott och en teknisk sekreterare.

Staten har för understöd av denna forskning
beviljat ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Det har icke ansetts möjligt att sammanföra
byggnadsföretagarna till en sammanslutning, med vilken
avtal om bidrag till forskning kunde träffas, men det
finnes goda skäl att anta, att åtskilliga större
företagare skola frivilligt stödja genomförandet av olika
forskningsuppgifter.

Det bör också erinras om att genom förhandlingar
direkt med ecklesiastikdepartementet staten har fått
en donation av ett centrallaboratorium för
cement-och betongforskning vid Tekniska högskolan.
Donator är cementindustrien, som också har utfäst sig att
betala driften i 10 år. Det rör sig om en
anläggningskostnad av ca x/2 mill. kronor och årliga
driftkostnader på 100 000 kronor.

Inom utredningen hålla vi nu på med frågor om
organisation av forskning på åtskilliga andra
områden.

Närmast kommer förslag om avtal med järn- och
metallindustrien om ett utökat metallografiskt
institut, förlagt nära Tekniska högskolan i Stockholm.

På textilområdet, som representerar ett
tillverkningsvärde om 800—900 mill. kronor per år,
inbegripet konfektionen, saknas i stort sett
teknisk-vetenskaplig forskning i vårt land. Man är ense om att
snarast söka få fram dels kvalificerade forskare, dels
ett textilkemiskt forskningsinstitut knutet till en
textilteknisk högskola. Denna fråga torde vara
synnerligen angelägen.

Även en del av vår silikatindustri (särskilt
tegel-och glasindustrierna) har det dåligt ställt med
forskningsmöjligheter.

På livsmedelsområdet är behovet av forskning
stort, om vi på effektivaste sätt skola kunna
tillvarata vad som finnes i de stora råvarugrupperna
kött, fisk, spannmål och grönsaker samt frukt. Här

14 nov. 1942

535

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free