- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
539

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 21 nov. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

kompenserad genom befrielse från andra årets
militärtjänst och åberopar som stöd för detta förslag ett
uttalande av chefen för armén, generallöjtnant I.
Holmqvist, i brev den 27 juni 1942. Såvitt föreningen
kunnat finna har emellertid professor Forssell
inlagt en icke avsedd tydning i vad generallöjtnant
Holmqvist sålunda anfört. Den grundläggande
värnpliktsutbildningens avkortning har icke ställts i
utsikt för ifrågavarande studerande utan endast ett.
anstånd tillsvidare med den fortsatta utbildning till
värnpliktiga officerare eller underofficerare, vartill
vederbörande eventuellt kunnat bliva uttagna. Under
sådana förhållanden blir icke den eventuella
kompensationen av den betydelse, som professor Forssell
förutsatt.

Frånsett detta förhållande är det vid förstärkt för-

svarsberedskap eller mobilisering det verkligt
betydelsefulla ifråga om frikallelse för
forskningsuppgifters fullgörande, att just de forskningsingenjörer, som
då äro sysselsatta med viktiga sådana uppgifter,
befrias från militärtjänst. Det är icke alls sannolikt,
att dessa personer äro desamma, som under
studietiden fått tillstånd att avkorta sin militära
tjänstgöring.

Inrättandet av en teknisk licentiatexamen är en
utväg att få ett skäligt antal för forskning
intresserade civilingenjörer att utbilda sig för sådant arbete,
utan att de övriga civilingenjörernas studietid
förlänges mer än nödvändigt. Att en differentiering
mellan drift- och forskningsingenjörer sker redan
under studietiden är lämpligt och visas även av
exempel från U. S. A.

Ur Sala gruvas historia.

Var och en, som något så när regelbundet har
besökt "Kemi och Bergs" sammanträden eller andra
sammankomster inom teknologföreningen, minnes
Gustaf Abraham Granströms resliga gestalt, hans
markanta profil och hans spetsiga vita skägg. Han
trivdes i teknologkretsar och han trivdes också i sällskap,
där kulturhistoriska ämnen voro föremål för debatt.
Gärna tog han till orda och oftast hade han andra
åsikter än flertalet. De som ha haft förmånen att få
lyssna till honom — helst i hans originellt inredda
hem vid Norra Bantorget — bevara i minnet många
glada och givande stunder, då han berättade om
forna dagars teknik och industri eller pläderade för den
uppfattning han kommit till i dateringsfrågor, i
historiska spörsmål och andra problem, som lågo hans
hjärta nära, då han i sin ålders höst gav sig i kast
med industrihistorisk forskning.

När han den 13 januari 1941 avled efter nyss
fyllda åttionio år hade han ända in i det sista hållit på
att läsa korrektur på sin stora skrift "Ur Sala gruvas
historia intill 1600-talets mitt", omfattande icke
mindre än 560 tätt.ryckta sidor i oktav jämte bilagor.
Han fick aldrig se denna bok helt färdig. Det har
för hans efterlevande varit en angelägen uppgift att
befordra arbetet till slutförande och så har skett
närmast genom han son, disponenten Carl Gustaf
Granström i Grängesberg. Från honom kan boken
förvärvas.

Oavsett att forskandet för och författandet av
denna bok väsentligen utförts under det åttonde
decenniet av författarens levnad innebär boken en
märklig arbetsprestation, och det finnes all anledning
att fästa uppmärksamheten på detta bokverk. Någon
recension i vanlig bemärkelse kan jag icke prestera.
Därtill skulle behövas avsevärt mycket större
kunskaper än vad jag besitter och dessutom ett ingående
studium av boken.

Redan i titeln har en viss begränsning i bokens
innehåll angivits. "Ur Sala gruvas historia" innebär
att förf. icke ansett tiden mogen att skriva gruvans
historia, utan främst avsett att ge en översikt och ett
mångsidigt bidrag till detta märkliga bergverks

månghundraåriga, ofta dramatiskt spännande
historia. Vad som bjudes i boken är rikhaltigt nog.
Genomgången av de många skriftliga källorna och från
senare period, även tryckta berättelser om händelser
och förändringar genom tiderna vid gruvan och
silververket har säkert berett förf. ett högst betydande
arbete och mången gång varit förenat med stor möda
att övervinna svårigheter vid läsning och tolkning.
Förf. drog sig icke för att bege sig ut i trakter, som
han förmodade hade förbindelse med Sala malmers
bearbetning, för att söka upp gamla slaggvarp,
studera gamla, för länge sedan övergivna gruvor eller
hyttplatser. Med en etnografs forskariver sökte han
sig ut till platser där de händelser, som han skulle
skildra, hade utspelats. Han ville icke sitta enbart
som en kammarlärd vid sitt skrivbord. Från sin
långa verksamhet som industriman var han ända
sedan 1883 väl förtrogen med just Salbergets malmer
och konsten att ur dem utvinna silver, bly och zink
och hade därför en ingående kunskap, som endast ett
fåtal bergshistoriska författare besitta. Han var och
förblev bergsingenjör — han var bergsman i detta
ords vidaste bemärkelse. Därtill kom att Granström
under årens lopp skaffade sig ett bergshistoriskt
bibliotek med många svenska och utländska
sällsyntheter. Det som stod i dessa böcker och även i andra
likartade skrifter kände han väl till och kunde därför
kombinera och jämföra svenskt med utländskt. Han
hade fördelen att kunna tolka och härleda för länge
sedan bortglömda tekniska termer och behärskade
teoretiskt och praktiskt de metallurgiska processerna.

G. A. Granström var en orädd man och han har i
sin skrift vågat sig på dateringar av silvergruvans,
silverhanteringens och överhuvudtaget
bergshanteringens ålder i vårt land i strid med och i opposition
till andra författare och forskare. För egen del kan
jag icke taga ställning till vem som har rätt eller fel,
men så mycket bör sägas, att inom teknikens historia
får man ständigt rucka på vedertagna
åldersuppgifter och föra dateringarna längre och längre tillbaka
i tiden. Det skulle därför icke förvåna mig, om
Granström förr eller senare finge rätt i många punk-

19 sept. 1942

539

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:30:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free