- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
540

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 21 nov. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ter. Det skulle heller icke förvåna mig, om det kom
att stå strid om hans påståenden och om hans i
boken uttalade åsikter rörande vår bergshanterings
ålder. Men — det är väl endast på så sätt problemen
kunna bli klarlagda och det historiska förloppet så
småningom objektivt fastställt så långt det står i
mänsklig förmåga.

Huvudparten av boken omfattar ett återgivande
eller ett sammandraget relaterande av innehållet i
bevarade dokument om gruvan och silververket; detta
må vara hämtat ur kungliga brev, relationer,
räkenskaper eller andra skriftliga källor i offentliga och
privata arkiv. Härigenom har ett rikt flödande
material av främst bergshistoriskt intresse sammanförts
och dessutom icke sällan notiser med allmänt
kulturhistoriskt innehåll. Detta är av så mycket större
betydelse som vi förut ha haft liknande material att
tillgå i större omfattning praktiskt taget endast för
järnhanteringens historia samt i viss mån för vår
kopparhantering, det senare genom de skrifter som
höra samman med Falu gruvas historia. De sist-

nämnda ha huvudsakligen kommit till genom Stora
Kopparbergs bergslags a.-b. initiativ eller medverkan.

När Granström påtog sig uppgiften att studera Sala
gruvas äldre historia, var det icke första gången som
han försökte nya och förut icke vandrade vägar.
Snarare är detta karakteristiskt även för hela hans
industrimannagärning. Han rönte både framgång
och motgång, när han röjde marken för sin egen väg.
Hans valspråk var: "Jag söker och försöker!" Så
har han även gjort i sin forskarmöda, vars
arbetsresultat nu föreligger i form av den vackert utstyrda
boken. Denna bör finna spridning främst i
bergsman-nakretsar, den bör studeras och den bör bli föremål för
kritisk granskning, så som varje förstlingsverk på
sitt område. Själv var Granström icke rädd för att
kritisera vad andra skrivit, och jag tror att han gärna
skulle ha godtagit ett sakligt bemötande av de
förklaringar och slutsatser, som han har kommit till,
övertygad som han själv var. att även om dessa icke alltid
kunna hålla streck, så kunna de ändock vara till
nytta för andras forskningar.

Torsten Althin.

Den 36:te Arosmässan.

Det inledande föredraget vid årets Arosmässa hölls
av landshövding A. Thomson, som talade över ämnet:
"Huru tillgodose näringslivets behov av arbetskraft?"

Inledaren började sitt halvannan timme långa,
elegant utformade och temperamentsfullt framförda
anförande med att fastslå, att man måste ransonera
arbetskraften, för att kunna i första hand tillgodose
de ur det allmännas synpunkt viktigaste
näringarnas behov av personal och för att undvika inflation.
Någon fullständig reglering av arbetsmarknaden ville
talaren däremot icke vara med om, och någon sådan
torde för övrigt icke kunna genomföras. Det gäller
i stället bl. a. att se till att arbetskraften till fullo
utnyttjas. I de fall då inskränkt arbetstid f. n.
förekommer måste antingen arbetsstyrkan minskas eller
driften koncentreras till sådana tider av året, då
arbetarna ej kunna sysselsättas på andra områden.

Beträffande skogsarbetet är det en hel del
omständigheter som försvåra överförandet av folk till
detta speciella slag av arbete. Det har behövts ett
omfattande upplysningsarbete för att förmå de
arbetslösa att gå ut i skogarna. Ett lika stort arbete har måst
nedläggas på att förmå skogsägarna att taga emot
ovan arbetskraft. Denna propaganda har krönts med
viss framgång. Under tiden januari—september i år
ha från andra yrkesområden ca 27 500 arbetare
överflyttats mot ca 9 200 under motsvarande tid i fjol.

För att skaffa folk till skogarna har det på
förslag från industrihåll bildats s. k. riksarbetslag. Till
kommissionens vädjan härom har en del firmor ställt
sig avvisande i brist på arbetskraft. Andra ha varit
i stånd att organisera arbetet så att folk har kunnat
frigöras. I icke mindre än 127 fall har kommissionen
över huvud taget icke erhållit något svar på sin
vädjan. I en del fall ha företagen ställt sig
tillmötesgående men arbetarna ha vägrat. Man har då med
skiftande framgång försökt att lösa frågan med fack-

organisationernas bistånd. Slutresultatet av kampan
jen blev att man erhöll 5 000 man eller en tredjede
av det beräknade antalet.

Frågan om kompensation till den lösgjorda, vid
skogsarbete ovana arbetskraften har livligt
diskuterats av de berörda parterna. Landshövding Thomson
framhöll att hela systemet med riksarbetslag är
baserat på att uttagningen skall ske frivilligt. Det är
ju då orimligt att begära, menade talaren, att
arbetaren skall ge sig ut i ett besvärligare arbete under
primitivare förhållande än han eljest lever under och
samtidigt underkasta sig en minskning av sina
inkomster. Bidragen kunna därför icke göras mindre
än att de ungefärligen motsvara löneminskningen.
Med det står eller faller hela systemet. Principen
om full kompensation måste anses vara fastslagen i
tjänstepliktslagen, men då är det ju ändå mera
motiverat att denna princip tillämpas vid frivillig
medverkan. Tack vare riksarbetslagen äro f. n. 13 000
man ute i skogen och talaren sade sig icke känna till
något annat sätt att skaffa frivillig arbetskraft som
är billigare och effektivare. För dem som ej vilja
medverka till bildandet av riksarbetslag, vare sig det
är företag eller arbetare, borde systemet
kompletteras med tjänsteplikt.

Beträffande uttagningen av en värnpliktsklass till
skogsarbete, nämnde talaren att det främst är frågan
om ordnandet av förläggningen för så stora
kontingenter, och andra praktiska problem, som det har gällt
att lösa. Talaren redogjorde ingående för
myndigheternas överväganden i detta sammanhang.

Skulle tjänsteplikt tillgripas eller systemet med
riksarbetslag utvidgas, måste man göra klart för sig,
hur man skall fylla de luckor som uppstå. Frågan
om den kvinnliga reservarbetskraften blir då aktuell.
Allt sedan krigsutbrottet ha myndigheterna uppmanat
industrien att låta utbilda kvinnor som reservarbe-

540

26 dec. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free