Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 21 nov. 1942 - Den 36:te Arosmässan, av r. - Från styrelsens bord - TNC, av J. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tare. Först på senare tid har detta börjat leda till
vissa resultat. Kvinnorna, eller kanske framförallt
deras män, ha på sina håll ställt sig tveksamma,
kanske ej utan skäl. Dels måste man göra klart för
sig att dessa reserver måste vika, när männen komma
tillbaka. Dels måste lönefrågan finna en
tillfredsställande lösning. Finns det verkligen några giltiga
skäl för att ackordslönerna skola vara olika för
kvinnor och män? frågade talaren. Skulle kvinnorna utan
verkliga skäl ställa sig avvisande, måste
tjänsteplikten tillgripas. Registrering av reservarbetskraft
måste omedelbart fullföljas och utbildning av kvinnlig
arbetskraft måste i största utsträckning snarast
sättas i gång. För den företagare, som här är försumlig,
kan ingen hänsyn tagas till hans önskemål att få ha
kvar sitt folk, om det skulle bli nödvändigt att
tillgripa tjänstepliktslagen.
Ett annat sätt att ersätta dem som bli uttagna till
skogsarbete är att förlänga arbetstiden. Skulle det bli
nödvändigt att tvinga folk över till nya yrken och
ogynnsamma levnadsförhållanden, bleve det enligt
talarens mening ofrånkomligt att allvarligt överväga
om inte de arbetare som få stanna kvar på sina gamla
arbetsplatser borde få finna sig i längre arbetstid, när
landets, dvs. allas vårt intresse, så kräver. Jag tror.
sade talaren, att det vore nyttigt att diskutera
problemet ur den synvinkeln.
Den efter föredraget följande diskussionen blev
som vanligt mycket livlig.
Förste talare blev direktör J. V. Lilliestråle,
Yivstavarv, som påpekade att enligt
bränslekommissionens egen uppgift arbetstiden för skogsarbetare
vore endast sex timmar i stället för åtta inom
industrien i övrigt.
Överingenjör O. Hellman, Asea, besvarade
inledarens fråga om de olika ackordslönerna för manliga
och kvinnliga arbetare med att framhålla, att de
senare behöva mera hjälp i form av instruktion, vilket
kräver flera instruktörer. De därmed förbundna
ökade kostnaderna motivera den lägre ackordslönen för
kvinnor.
Talaren uttalade den åsikten att de kommunala och
statliga företagen borde kunna utnyttja sin
arbetskraft bättre. Detta gällde även det militära.
Generaldirektör Helge Ericson instämde med den
föregående talaren ifråga om behovet av
rationalisering, särskilt vad beträffar de kommunala
företagen. De statliga däremot ha visserligen börjat
rationalisera senare än den privata industrien men de
äro på mycket god väg. Talaren bestyrkte också
slöseriet inom det militära och gav uttryck åt en stilla
undran över att inga högre officerare hade inbjudits
att deltaga i diskussionen.
L. O.-ordföranden August Lindberg meddelade
att det ej hade varit förenat med några större
svårigheter att få de vana skogsarbetarna att inse det
berättigade i att kompensation till de ovana utbetalas.
Vad skogsarbetarnas arbetstid beträffar, kanske man
måste ha varit skogsarbetare för att förstå, att det
är ytterst få människor som ha sådana krafter att
de kunna arbeta i skogen mera än sex timmar. Då
en kvinnas arbetsprestationer äro fullt likvärdiga med
en mans, bör hon också ha samma lön.
Tvångsåtgärder som äro nödvändiga för samhällets väl komma
arbetarna icke att motsätta sig, men onödigt tvång
kommer att irritera.
Direktör Wilh. Ekman, Korsnäs: Man måste med
alla till buds stående medel arbeta på att få fram ved
ur skogarna. Massaindustriens förråd ha under
krigsåren minskats med 10 mill m3 och någon massaved
som reserv för bränsleändamål finns ej längre.
Olycksfallsrisken som alltid är stor i skogen ökas
betydligt med ovant folk. Talaren frågade slutligen:
Varför inte ge de inkallade ett visst beting i stället för
att låta dem arbeta en viss tid?
Riksdagsledamoten fru Disa Västberg underströk
behovet av upplysning för att få med kvinnorna i
reservarbetet. Om industrien och fackföreningarna ville
samråda med kvinnorna, förklara för dem vad saken
gäller, skulle resultatet säkerligen bli gott.
Disponent Hj. åseuus, Fagersta: I vissa fall borde
industrien ha rätt att arbeta 10 timmar. Då skulle
man kunna övergå från 3-skifts- till 2-skiftsarbete.
Därigenom skulle man dels kunna frigöra folk för
andra uppgifter och dels få fram verkliga elitskift
och på så sätt höja effektiviteten.
I sin slutreplik meddelade landshövding Thomson
att det är meningen att de inkallade skola få beting
för arbetet i skogen. Förslaget härom har dock ännu
inte framlagts för regeringen.
Vid supén riktade direktör Edström ett tack till
aftonens föredragshållare och till dem som hade
deltagit i diskussionen. Gästernas tack framfördes av
statsrådet Bergquist.
r.
Från styrelsens bord.
Vid styrelsens sammanträde den 15 oktober beslöts
bl. a. att från Rystedtska fonden utdela 1 800 kr.
Från Fredrik Forsbergs fond utdelades 300 kr., från
C. O. Lundholms donation 600 kr. och från Thore
Thelander fond 600 kr.
Beträffande det överskott som kunde komma att
uppstå på medel insamlade som reseunderstöd åt
finska "ingenjörsbarn" beslöts i enlighet med det
enhälliga uttalandet vid sammanträdet den 2 6
september med delegerade för Sveriges samarbetande
tekniska föreningar att dylika medel skola ställas till de
finska ingenjörsföreningarnas förfogande som hjälp
åt barn till i kriget stupade tekniker och ev. även som
hjälp åt deras änkor. Vidare beslöts att av dessa
medel omedelbart översända 5 000 kr. till Finland.
Till bestyrelse för STF:s årsmöte 1943 utsågos
föreningens ordförande och båda vice ordförande för år
1943 samt dessutom byråchef K. A. Fröman,
civilingenjör R. Nauclér, direktör Yngve Simonsson och
civilingenjör Nils Lundqvist. r.
TNC
Användningen av särskilda entals- och
flertalsformer för substantiv och vissa andra ordklasser borde
ju ha till förutsättning, att man verkligen kan tala om
ental och flertal. Har man till exempel fem äpplen,
kunna de individuella äpplena utpekas var för sig;
det är alltså fråga om ett tydligt flertal. Om en
temperaturskillnad uppgår till 5 grader, kan man inte
på liknande sätt utpeka fem individuella enhetstem-
19 sept. 1942
541
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
