- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
542

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 21 nov. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

peraturer. Det enda man kan utpeka är delstreck på
en termometerskala. Exakt 5 grader är dessutom ett
sällsynt värde, strängt taget omöjligt att
åstadkomma — man får vara nöjd, om man i ett visst fall kan
inreglera t. e. 5,12 .. . grader. Därmed äro vi inne på
bråktalen. Att 5,12 grader är ett flertal måste väl
medges, men hur är det med 0,12 grader?

Frågan är i sig själv betydelselös och borde aldrig
få bli ett problem för teknikern. Lyckligtvis ha de
allra flesta av våra måttenhetsnamn ingen särskild
pluralform, eller om man så vill, de äro lika i
singularis och pluralis. Detta gäller för: meter, ar, liter, gram,
ton, watt, voit, ampere, ohm, lumen, lux och många
andra, jämte sammansättningar vari dessa ord ingå
som efterleder, t. e. kvadratmeter, kilogram.
Huruvida 0,12 meter är ental eller flertal behöver man
alltså inte bekymra sig om.

Tyvärr finns det emellertid en hel rad
måttenhetsnamn med särskild pluralform. Dit höra: grad,
ra-dian, timme, minut, sekund, kalori. Språkörat säger
bestämt ifrån att det skall heta: noll grader, en halv
grad, noll komma fem grader, en grad, två grader, tre
grader . . . Däremot är det mera tveksamt vad man
bör säga i fallen: noll komma en grad (er), fem
tiondels grad (er), en komma en grad (er), en och en halv
grad (er). En rundfråga till omdömesgilla personer
med olika yrkesförutsättningar har visat detta.

För teknikerna torde det stå klart att frågan
kräver en rent praktisk lösning, eftersom sträng logik ej
kan tillämpas. Det är ju föga rimligt, om också
språkligt förklarligt, att "en halv" kräver singularis
och "noll komma fem" pluralis. Man måste
emellertid ta hänsyn till språkörats krav, men därutöver bör
regeln göras så enkel som möjligt.

TNC rekommenderar:

Använd pluralis efter alla räkneord — vare sig
skrivna med bokstäver eller siffror — utom, efter 1 och
efter allmänna bråk mindre än 1.

Därav följer att pluralform bör användas efter alla
decimalbråk, även efter 1,0 och givetvis efter t. e. 0,12.
Man bör alltså skriva 0,12 grader, såsom också
resultatet av ovannämnda rundfråga visade. Om
måttenhetsnamnet förkortas eller betecknas, t. e. 0,12°,
ger regeln besked om hur det skall utläsas.

J. W.

Notiser

Statens tekniska forskningsråd. I konselj den 13
nov. utsågos för tiden till utgången av juni 194 5
ledamöter i statens tekniska forskningsråd. Dessa
äro professor S. Hultin, fil. dr H. Nordenson, professor
M. Siegbahn, professor The Svedberg, överingenjör
M. Tigerschiöld, professor Edy Velander och direktör
S. Westerberg. Tidigare har Kungl, maj:t till rådets
ordförande förordnat generaldirektör W. Borgquist.

Litteratur

Bokanmälan.

Bockar i kanten, handledning till språkvård i ett
tjog kåserier, av professor Bernhard Risberg, Hugo
Gebers förlag, Stockholm 1942, 202 sidor, pris kr.
6: 50.

Som titeln antyder är det i kåseriets form som förf.
framlägger sina tankar. Detta gör naturligtvis
framställningen i stort sett lättläst, men fråga är om det
skulle falla någon kåsör av facket in att skriva så

långa meningar och skjuta in så många
bestämmelseord mellan subjekt och predikat som förf. tillåter sig
att göra! Något som man också fäster sig vid är, att
förf. utelämnar hjälpverbet i bisatserna även vid
återgivandet av direkt talspråk, ett skrivsätt, som direkt
fördömes av andra auktoriteter på området.

Trots den överraskande tunga stilen är professor
Risbergs bok givetvis mycket värdefull; underhållande,
tankeväckande och instruktiv som den är! Det är ett
arbete som man med nöje rekommenderar till var och
en som är angelägen om att icke blott skriva ett
formellt grammatikaliskt riktigt språk utan som också
har språkintresse nog för att vilja skärpa sin
språkkänsla och förbättra sin stil över huvud taget. r.

Välljud och missljud. Den musikaliska ljudlärans
grunder, av sir James Jeans. Natur och kultur 1942.
228 sid., 64 figurer, 10 planscher. Pris kr. 7: —, inb.
9: 50.

Man trodde länge att akustiken var ett avslutat
kapitel. Sedan Helmholtz plöjt igenom området och
murat upp sin klassiska byggnad, ansåg man, att det
därefter endast kunde bli fråga om smärre
detaljföre-bättringar. Men sedan tekniken på allvar börjat syssla
med akustik i samband med radio och högtalare,
telefon och ultraljud, inträdde akustiken i ett nytt
utvecklingsskede, som medförde en mängd nya
upptäckter och framgångar. Det är sålunda på sätt och
vis en föryngrad vetenskapsgren som här presenteras,
dock i klassisk enkelhet och med återblick på ett
gammalt men alltjämt aktuellt erfarenhetsmaterial.

Man får veta varför telegraftrådarna sjunga i kallt
väder, varför vinden viner i tackel och tåg, varför
eolsharpan kan ge en trolsk och överjordisk klang.
Man får veta hur fibrerna ligga i locket och bottnen
hos en äkta Stradivarius, och att träet där spelar en
större roll än lacket. Men man får även en överblick
över mycket nyttigt vetande rörande rumsakustik,
hörselsinnet, ljudanalys, klangfärger, harmoniens
teorier, ljudstyrkan och musikinstrumentens funktioner.

Framställningen är populär men säker och klar.
Enstaka småsaker kanske en kritisk läsare reagerar
mot. T. e.: om den elektriska strömmen "växlar
riktning 261 gånger i sekunden" kan den under vissa
omständigheter giva upphov till tonen ettstrukna c.
Men det är icke detsamma som att växelströmmen har
261 perioder per sekund. —■ "Om luftmolekylerna i ett
vanligt rum placerades i rad efter varandra, skulle
de bilda en kedja, som skulle gå runt jorden 2 5
milliarder gånger." Hur stort är då ett vanligt rum, som
tillåter en så exakt kalkyl? — "Kolven i ångmaskinen
på ett lokomotiv träffas av 1,4 • 1029 ångmolekyler
under varje sekund." Gäller detta alltid och för alla
lokomotiv? — översättaren, Ansgar Roth, har själv
i noter rättat några av författarens misstag.

Dessa äro emellertid så få och obetydliga, att de
ingalunda vålla något missljud. Boken är intressant
och läsvärd såväl för musikvännen som fysikern,
arkitekten som instrumentfabrikanten.

J. Tandberg.

Kataloger.

A.-b. Asea svetsmaskiner, Stockholm, har
överlämnat några nyutkomna prospekt över
motståndssvets-maskiner av olika slag såsom punktsvetsmaskiner typ
SVP 123—5 53, pressvetsmaskiner typ SVPR 551—851
och automatiska brännsvetsmaskiner typ SVP 4 73—
873 samt ett par broschyrer rörande svetsning av
aluminium och aluminiumlegeringar och brännsvetsning
av kolstål mot snabbstål.

Skandia-verken a.-b., Lysekil, har utgivit ett häfte
med råd och anvisningar för maskinell tvätt, vilket

542

26 dec. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free