Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 5 dec. 1942 - Ingenjörernas riksförbund, av G. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 49 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 5 DEC.
ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2
INNEHÅLL: Ingenjörernas riksförbund. — Axel Welin 80 år. — Vetenskap, världsbild och livsuppfattning, av
J. Körner. — Sedlar och index. — TNC. — Notiser. — Sammanträden.
Ingenjörernas riksförbund.
Yttrande vid STFrs stämma 18/11 1942.
Frågan om riksförbund för ingenjörer diskuteras
med jämna mellanrum. Den har senast bearbetats
av ingenjör Du Rietz, som är all heder värd för att
han gjort det. — Det är de yngre ingenjörerna, som
skola driva frågan fram.
Styrelsen hemställde emellertid i skrivelse till
stämman den 6 mars, att ingen åtgärd skulle
vidtagas, att frågan skulle få mogna. Hur en sådan
fråga mognar om.ingen sysslar med den upplystes ej.
Senare har STF:s generalsekreterare i Teknisk
tidskrift, häfte 38, gjort en sammanfattning av vad
som hittills inträffat. Ändamålet med ett eventuellt
riksförbund angives där i huvudsak vara, utom
kamratlig samvaro, som närmast rör lokalföreningarna,
att främja yrkets intressen i allmänhet och att vara
remissinstans vid statliga remisser. Det betonas i
denna sammanfattning, liksom i diskussionen överhuvud
taget, att STF icke bör vara en intresseförening, och
en komisk rädsla för ordet fackförening har gått som
en röd tråd genom diskussionen hela tiden.
Reformförslagen angivas av sekreteraren i två
grupper.
1) Att STF i sig upptager tekniska lokalföreningar.
2) Att STF och lokalföreningarna sammansluta sig
till ett riksförbund. Han angiver på goda grunder det
senare alternativet som den enda framkomliga vägen.
De senaste inom STF vidtagna åtgärderna äro
slopande av 1911 års sainarbetsdelegation och bildandet
av en ny permanent dylik, vilkens arbetsuppgifter
genom omständigheternas makt mest kommit att röra
åtgärder under nuvarande kris. En årlig
ingenjörsvecka skall även komma till stånd.
Behandlingen inom styrelsen den 26 september,
refererad i häfte 41, visar, att en mera rörande än för
ingenjörerna hedrande enighet råder inom styrelsen
och samarbetsdelegationen att intet bör göras.
Arbetsuppgifterna för ett ingenjörernas riksförbund
ha genom åren av STF:s ledning med undantag för en
period rätt nyss bedömts med en anmärkningsvärd
sterilitet. Man har helt enkelt endast diskuterat om
ett riksförbund skulle bildas men inte alls varför det
skulle ske. Stockholmsmentaliteten har dominerat
diskussionen. Det är sannolikt att landsorten giver
bättre utsiktspunkter på frågan, och man glömmer
alltför lätt i den stora huvudstaden i ett litet land,
att produktionen, framåtskridandet, egentligen sker
i landsorten. Den till huvudstaden centraliserade
statliga förvaltningen jämte en hel massa enskilda
förvaltningar giva de inom dessa arbetande
ingenjörerna lätt det felaktiga intrycket, att- det egentligen
äro de som uträtta någonting. Landsortens stora
massa tros vara pjäser i deras spel.
Det kan då fastslås, att de centrala
förvaltningarna, statliga eller enskilda, endast i den mån de
kunna levande tillgodogöra sig, stödja och utveckla
i landsorten vunna resultat överhuvud göra nytta.
Tyvärr verka de ofta direkt tyngande på
produktionen, Felsynen hos huvudstadens ingenjörer och
landsortens fullständigt omotiverade vördnad för
detta misstag är kanske huvudanledning till den
ofruktbarhet, som utmärker så mycket av den
ledning, som kommer från huvudstaden.
Beträffande STF kan följande fastslås.
1) Föreningen kunde utan ändring av
kvalifikationsbestämmelserna vara ungefär dubbelt så stor,
med landsortsklubbarna ännu mycket större, men
den liar misslyckats i att samla landets ingenjörer
till samarbete för gemensamma mål.
2) STF har som följd av den svaga anslutningen
svag ekonomi. Detta omöjliggör bl, a. representation
av i synnerhet yngre landsortsmedlemmar vid
viktiga angelägenheters behandling, då de, även om
särskilt kallade, få bekosta sina resor själva. Inom
landsortsklubbarna är det fattigauktion för att få
fram ledamöter, som utan kostnad för klubbarna
kunna representera dessa i Stockholm vid viktiga
tillfällen.
3) Som följd av dessa förhållanden kan
konstateras, att varken statsmakterna eller andra makter ha
någon som helst känning av en samlad
ingenjörsopinion. Någon sådan finnes helt enkelt icke.
Detta har en alldeles särskild och för ingenjörerna
ödesdiger betydelse vid samhällets alltmera — även
frånsett kristiden — fortgående politisering och
byråkratisering. Tecknen härpå äro överflödande för den
som vill se, och ifråga om byråkratisering synliga
även inom STF:s ledning. Denna har aldrig framhållit
som ett mål för ett ingenjörernas riksförbund, att det
skulle med samlad kraft representera saklighet och
sunt förstånd i kamp mot samhällets alltmera
fortgående politisering och byråkratisering. Jag ser i
detta ett ingenjörsförbunds för närvarande allra
viktigaste arbetsuppgift.
Huru sker det?
31 okt. 1942
557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
