- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
565

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 5 dec. 1942 - Sidor ... - Häfte 50. 12 dec. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 50 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 12 DEC.

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Ha vi råd att försumma tvättproblemen? — Hur skogens biprodukter tillvaratas. —
Statsverkens ingenjörsförbund. — Notiser. — Problemhörnan. — Personalnotiser. — Sammanträden.

Ha vi råd att försumma tvättproblemen?

Många anse ännu idag att konsten att tvätta är väl
känd sedan gamla tider och även på ett fullt
tillfredsställande sätt praktiserad här i landet. Ibland
kunna meningarna visserligen vara delade om
huruvida maskintvättning eller handtvättning är att
föredraga, men argumenten för bestyrkande av den
tillräckliga kunskapen äro alltid desamma, nämligen:
"Se hur vit tvätten blir" eller "Känn hur gott den
luktar".

När man haft tillfälle att närmare sätta si^ in 1
tvättfrågans läge, i rikedomen på ännu olösta
tvättproblem och i betydelsen ur privat- och
nationalekonomisk synpunkt av att tvätten behandlas på
skonsammast möjliga sätt, sa delar man icke åsikten att
allt är väl beställt som det är.

Inom statens indiistrikommission har man tidigare
huvudsakligen skärskådat tvättfrågan ur synpunkten
av tvättmedelsbesparing genom mjukgöring av det
hårda tvättvattnet, medan man inom föreningen
Rationell textiltvätt, även kallad RTT, gått fram på en
bredare linje och intresserat sig för såväl den
vetenskapliga forskningen som den praktiska utbildningen.
Inom båda dessa organisationer är man fullt på det
klara med, att det är ett synnerligen starkt
önskemål att få till stånd en allmän höjning av
tvättstandarden.

Även den mest klentrogne torde kunna omvändas
genom att jag anför några exempel på vad
tvättningen betyder för vårt land i nationalekonomiskt
avseende. Under åren närmast före kriget hade
nyanskaffningen av regelbundet tvättade plagg i landet
ett värde av cirka 400 mill. kr. per år. Då
vårt land icke anses utmärka sig för någon hög
giftermålsfrekvens, måste man antaga att huvudparten
av denna nyanskaffning utgjorde ersättning för
förbrukade textilier. Samtidigt tvättades i landet cirka
350 mill. kg vittvätt per år. Nedslitningen av de
regelbundet tvättade plaggen hade sålunda ett
värde av kr. 1: 15 per kg. Företagna undersökningar
ha tidigare visat att långt mer än halva förslitningen
av plaggen sker vid tvättningen, varför man kan
fastställa att kostnaden för förslitningen vid varje
tvättning är av samma storleksordning som
kostnaden för själva tvättningens genomförande.

Undersökningar, som tidigare utförts såväl av
statens offentliga utredningar som ock av Kooperativa
förbundet och Institutet för marknadsundersökningar
var för sig, ha givit till resultat, att den genomsnitt-

liga omsättningen av tvättgods i Sverige är i runt tal
50 kg per person och år. Detta ger en total
tvätt-godsmängd för landets hushåll av cirka 300 mill. kg
per år. De nämnda utredningarna ha även visat att
de svenska hushållen tvätta i genomsnitt 5 à 6 gånger
per år, ehuru denna siffra naturligtvis varierar starkt
inom olika landsdelar och befolkningsskikt. Ur denna
genomsnittliga tvättfrekvens får man den
genomsnittliga tvättgodsmängden 60 mill. kg per gång. Då det
torde vara skäligt antaga att det personliga
textilförrådet uppgår till 3-dubbelt den mängd, som varje
gång skickas till tvätt, skulle vi sålunda ha ett
textil-förråd här i landet av 180 mill. kg.

Värdet av denna textilmängd är svårt att beräkna,
eftersom de olika plaggen ha så olika kilopris.
Handdukar kan man få för 10 kr. per kg, medan en
linneduk kostar omkring 15 kr. per kg, och om vi sova
i finare nattlinnen och pyjamas, så få vi härför räkna
med priser på 75 kr. per kg och däröver. Man får
sålunda vid kg-prisberäkningen taga hänsyn till
fördelningen inom ett hushåll av dessa plagg. Efter
något räknande kommer man fram till ett
genomsnittspris av 20 à 25 kr. per kg vid nyanskaffning
under nuvarande förhållanden. Då vi väl i allmänhet
slita på våra tvättplagg tills de endast ha
fönstertrasans obetydliga värde, vågar man sålunda räkna
med ett medelpris idag av alla textilier i landet av
minst 10 kr. per kg, vilket ger ett totalt värde för
textilförrådet av icke mindre än 1 800 mill. kr. eller
nära 200 milliarder.

Även om jag räknat dubbelt för högt, så är siffran
imponerande. Förbättring av tvättmetoderna därhän,
att 20 % förlängning av tvättgodsets livstid kan
ernås, dvs. från 50 till 60 tvättar, ger en
nationalekonomisk besparing av mellan 100 och 200 mill. kr.
Denna besparing fås under den tid textilförrådet
förbrukas, varför den årliga vinsten kan anslås till en
eller ett par tiotal millioner kr.

Företagna provinspektioner av tvätteriföretag ha
visat att allt icke är som det bör vara. På åtskilliga
håll befanns maskinutrustningen vara under all kritik
och därjämte metoderna olämpliga.
Hushållsundersökningar ha också visat nedslående resultat. Vid en
av Institutet för marknadsundersökningar företagen
undersökning i 660 hushåll, varav hälften
köpmanna-och hälften arbetshushåll, i stora och medelstora
städer, befanns att 95 % av hushållen tvättade hemma
och 80 % av hushållen tvättade allting för hand.

31 okt. 1942

565

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free