Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1942 - Några reflexioner kring Mayers energilag, av Gustaf Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Schematiserad framställning av förvandlingarna i
solens energiflöde. Från solen kommer ett energiflöde, som av
atmosfären och jordytan delvis reflekteras tillbaka till rymden.
Den återstående delen upptas på ett eller annat sätt av
atmosfären, jordytan och dess föremål. Största delen av
jordens yta utgöres av vatten och berg utan vegetation. Här
förvandlas solens strålning i värmeenergi av lägre temperatur,
varigenom vattnet och atmosfären uppvärmas, vindar,
nederbörd och havsströmmar uppstå. Deras rörelseenergi övergår
förr eller senare i värmeenergi av låg temperatur, som utstrålar
till rymden. En del av solenergien upptas av den levande
naturen, i synnerhet av växterna, som inlagra energien i
substanser, vilka bilda en energireservoar för såväl växter som
djur. Den levande naturen skiljer sig från den döda bl. a.
genom den oändliga mångfalden av former, som energien
genomlöper i livsprocesserna, innan den via den döda naturen
återgår till världsrymden i form av värme vid låg temperatur.
De levande varelserna utstråla även direkt till rymden
värmeenergi av låg temperatur, liksom de även reflektera en del
av solstrålningen. Diagrammet är icke uppgjort i skala. —
Energibeloppen skola belysas med några siffror. För Sverige
uppgår solstrålningseffekten till maximalt ungefär 500 000
millioner hästkrafter. Den disponibla medeleffekten i
landets vattenfall beräknas sammanlagt utgöra ca 16 millioner
hästkrafter. Landets hästar representera ca en halv million
hästkrafter. Dessa siffror måste naturligtvis betraktas med
sina respektive utnyttningstider.
Alla termodynamiskt processer i naturen ske
genom inverkan av solenergien. Man rör sig här med
krafter, som, om man jämför dem med de
energiformer ett piano presterar, ha annan natur. På
jorden strävar solenergien att ackumulera sig i den döda
såväl som i den levande naturen. Solstrålarna, som
i detta ögonblick lämna solen, äro bärare av en
osannolik form av energi. Om de direkt reflekteras
från jorden övergå de vad gäller jorden till en
sannolikare form. Om de absorberas av den döda eller
levande naturen, övergå de till en annan form av
energi. Ifråga om värmeutbytet finns det alltid en
växelverkan mellan den levande och den döda
naturen. Denna energiens egenskap att kunna
ackumulera sig i naturen möjliggör, att termodynamiska
processer kunna ske. Om denna egenskap icke
funnes, skulle jorden vara öde och tom. Det är
nödvändigt att klarlägga detta. Då vi tala om
ener-igiens oförstörbarhet, mena vi den energi, som vi
dagligen lagra och dessutom tidigare ackumulerat
i naturen.
Fig. 1 är en schematiserad framställning av
förvandlingarna av solens energiflöde. Energibeloppet
kan belysas med några siffror. För Sverige
uppgår solstrålningseffekten till max. ungefär 500 000
millioner hk. Den disponibla medeleffekten i landets
vattenfall beräknas sammanlagt utgöra ca 16
millioner hk. Siffrorna måste naturligtvis betraktas med
: sina respektive utnyttningstider. Bilden är ej ritad
i någon skåla.
I ett sammanhang som detta är det måhända
välbetänkt att påpeka det kaos, som råder ifråga om
energilagarnas praktiska utformning. Man kan
belysa detta från flera sidor. Framför mig har jag
t. e. ett patentbrev på en teknisk paradox. I
beskrivningen har uppgivits, att om man torkar intermittent,
dvs. vissa tider utsättes torkgodset för torkning, andra
tider påverkas det ej av torkmediet, hinner fuktigheten
utjämnas i torkgodset, med resultat att torkens
kraftförbrukning blir lägre. I detta fall har förbisetts,
att värme, som kontinuerligt inmatas i en tork,
enligt energilagarna strävar mot en sannolikare form.
Det har vidare förbisetts att genom den
kontinuerliga inmatningen av värme torkgodset tvingas att
kontinuerligt övergå till en osannolikare form av
energi. På det sättet kunna tekniska paradoxer
patenteras genom att naturlagarna förbisetts.
Man kan taga ett annat exempel. Ett träd växer.
Det ackumulerar energi på ett lagbundet sätt.
Växt-safterna cirkulera. Mot våren ökar allt liv sin
omsättning lagbundet. Man säger att trädet savar.
Sedan det i sinom tid fällts, kanske det
vidarebehand-las genom torrdestillation; om man skall få ensartade
destillationsprodukter, måste processen ske
lagbundet. Tekniken, som ligger till grund för
torrdestillation, är emellertid i dag icke uppbyggd på
vetenskapligt kunnande, utan på ett konventionellt
betraktelsesätt, och detta väl att märka trots att vetenskaperna
klarlagt, huru trä genom torrdestillation skall
sönderdelas.
Jag kan taga ett annat exempel: utfodringsläran
för våra kreatur. Denna är stödd på det empiriska
begreppet, att en ko kan jämföras med en
kraftmaskin, som följer energilagarna. Liknelsen är
felaktig, eftersom kons organism icke fungerar såsom
en kraftmaskin utan som en kemodynamisk motor,
som arbetar vid konstant temperatur.
Fig. 2 är ett diagram, som visar huru en kos
hudtemperatur varierar under olika betingelser.
Diagrammet är uppgjort med användande av professor
Kroghs mikroklimatograf. Enbart den
muskelavslappning, som följer genom mjölkningen, sänker
Kl 10 11 12 13 14 15 16 17 18
OC
£
IX
lüJ
£
üJ
H
33
32
31
30
29
C E0
x
o _
PcS 40
X.
G? 30
Fig. 2. Ett av byrådirektör Anders Ängström och dr A.
Nyberg evalverat diagram, som visar huru temperaturen
och fuktigheten vid hårremmen av en ko varierat mellan
kl. 10 och 18.
574
26 dec. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
