- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
578

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

vara av sekundär natur i en fråga som denna.
Utgifterna skulle huvudsakligen komma att bestå av
arvoden till lärare och assistenter. En viss
kursavgift bör påläggas deltagarna och något stöd bör
kunna erhållas från industrien och så småningom
även från staten. Vem som ställer sig som arrangör
är av mindre betydelse, men Teknologföreningen och
dess kurskommitté böra ha förutsättningar att här
göra en värdefull insats.

Gregory Ljungborg

TNC

De sätt som användas i praktiken för att ånge priser
äro mångahanda. Att skriva tili exempel 12 kronor och
25 öre tar i regel alltför stort utrymme i anspråk, och
man kan minska detta successivt genom att skriva:
12 kronor 25 öre, 12! kr. 25 öre, 12,25 kr. Detta
sistnämnda skrivsätt är det vanliga matematiska
uttryckssättet, när man har med decimaler att göra, liksom man
skriver 12,25 meter, 12,25 voit. Men när det gäller
priser ser man dessutom ofta: kr. 12,25 eller kr. 12: 25,
eller 12: 25 utan angivande av myntenhet. Ibland
användes punkt som decimaltecken.

I samband med utarbetandet av sina snart
utkommande skrivregler, TNC 2, har TNC fått ta ställning
även till dessa frågor. Eftersom teknikerna räkna
matematiken som en av sina viktigaste grundvetenskaper

Notiser

Efterföljansvärt. År 1919 bildades på initiativ av
Robert Dahlander "Föreningen 1886 års teknologer"
såsom en kamratsammanslutning av dem, vilka 1886
vunno inträde vid Tekniska högskolan. På grund av
tidsläget har föreningen nu upplösts åtminstone
officiellt. Med kännedom om den känsla för
kamratsammanhållning, som finnes inom denna gamla årgång
teknologer, kan man ta för givet, att vännerna även i
fortsättningen komma att träffas då och då, även om
det numera icke längre blir i så festligt och glatt lag
som fordom.

I och med föreningens slut ha föreningens
handlingar överlämnats till Tekniska museet, vilket ägde rum
den 24 november 1942, varvid herrar W. Grandinson,
Herman Abrahamsén, Adolf Carlsson och Axel Estelle
företrädde föreningen.

Till en bunden bok ha sammanförts protokoll, ofta
på vers, fråri föreningens möten, telegram och
högtidliga tal, brev och andra handlingar från
föreningens verksamhet samt en med gamla porträtt
illustrerad matrikel. På så sätt har åt eftervärlden bevarats
minnet icke endast av denna kamratsammanslutnings
inre liv utan även av de män, som för mer än ett
halvt sekel sedan började sina studier dels på Teknis,
dels i "Petissan". Det var med stor tacksamhet, som
Tekniska museet mottog denna gåva att förvaras i
museets arkiv. Ett gott föredöme för andra liknande
sammanslutningar har Föreningen 1886 års teknologer
givit. Må andra följa deras exempel!

Torsten Althin.

och använda matematiska uttryckssätt för sina mera
fysikaliskt betonade sifferuttryck, är det endast sund
konsekvens att icke göra något undantag för priser.
Skrivsättet 12,25 kr. bör därför så ofta som möjligt
föredras framför andra korta skrivsätt.

Ifyllningsplatsen för penningbelopp är i
bokföringsböcker och på blanketter ofta längst till höger på
skrivytan, vilket gör det nödvändigt att myntsorten sättes till
vänster om beloppet, till exempel kr. 12,25. Fastän ett
sådant skrivsätt alltså under vissa omständigheter kan
motiveras bör det icke tillämpas onödigtvis.

Att använda kolon mellan siffrorna för kronor och
öre är matematiskt sett icke tilltalande, eftersom kolon
i matematiska sammanhang är divisionstecken.
Skrivsättet 12: 25 för penningbelopp är emellertid mycket
vanligt, och det måste medges att det kan vara bekvämt
att på detta sätt skilja priser från andra
sifferuppgifter; man behöver då ej heller ideligen upprepa
myntsorten. Uttrycket "tågbiljett 11: 50, 3 bilresor 6: 25,
kost och logi under 2,5 dagar 30: 00, summa 47: 75" kan
knappast missförstås. I stället för enbart nollor före
eller efter detta kolon kan ett streck användas, till
exempel —: 50, 2: —.

Att använda punkt som decimaltecken är osvenskt.
Man säger ju "två komma fem" eller möjligen "två hela
fem", icke "två punkt fem". Punkt är lämpligt för
klockslag och datumuppgifter, som ej äro decimaltal,
men icke för priser.

TNC:s råd blir alltså: Använd uttryckssättet 12,25 kr.
i största utsträckning, och undvik såvitt möjligt den
omvända följden kr. 12,25. I övervägande ekonomiskt
betonade sammanhang ger ibland skrivsättet 12: 25 vissa
fördelar och kan då användas med urskillning.

J. W.

Skyffelmaskin för vägarbeten, industrier o. d. En

tysk fabrik har konstruerat en skyffelmaskin,
"Kugel-schaufler", vilket ord bäst kanske kan översättas
med "skruvskyffelmaskin". Det har visat sig att denna
maskin lämpar sig utomordentligt väl för
lastningsarbeten av de mest skiftande slag. Detta gäller
speciellt ifråga om sand, grus, cement, slagg, kol, koks,
briketter, malm, salt, gödningsämnen, utsäde osv. Som
framgår av bilden består maskinen i stora drag av ett
stålrör med stor genomskärning och en i spetsen på
detta rör monterad, synnerligen kraftig skyffel- eller
skovelkrans, som bringas att rotera genom en
längsgående drivaxel, vilken står i förbindelse med en i

Roterande skyffel med inbyggt transportband.

578

26 dec. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free