- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
579

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

motsatta rörändan placerad elektrisk motor. Inuti
röret arbetar ett transportband i riktning mot
motor-fundamentet. Maskinen, som är monterad pä ett
rörligt underlag i vagn- eller traktorform, är
manövrer-bar i såväl horisontal- som vertikalled. För dessa
manövrer finnas två särskilda motorer. Motorerna äro
samtliga enkelmotorer avsedda för direktinkoppling
till strömnät med normal spänning och de kunna
ytterst bekvämt manövreras från förarsitsen.
Maskinen lämpar sig utmärkt väl för lastning av ämnen
med en styckestorlek av upp till 120 mm,
maximi-prestationen ligger mellan 30 och 90 m3/h, beroende
på lastningsgodsets art och styckestorlek. Den undre
gränsen avser grovstyckigt, hårt gods, medan den övre
gäller sand och andra finkorniga ämnen eller
material. Medelkraftbehovet belöper sig vid samtidig drift
med flera motorer till omkring 8,5 eller 9,5 kW.

Bo Törnquist.

Litteratur

Insänd litteratur.

Christopher Polhem, av Efr. Lindberg. Sala 1942.
Utg. av Norbergs bergslags hembygdsförening. 39 sid.
Pris kr. 1: -—•.

Grunder för bestämmande av last, hjultryck,
lastutrymmets längd m. m. för bilar och släpvagnar, av
n. a. Lannefors. AutomoiWbesiktningsmännens
förening. Handbok, del 1. Stockholm 1942. 111 sid.

Kompendium i gassvetsning, av J. Aversten.
Stockholm 1942. Utg. av J. Aversten. 128 sid. Pris kr.
2: 50.

Die elektrische Widerstands-Schweissung, av Oskak
Gönner. München 1942. Carl Hanser Yerlag. 200
sid. 213 fig.

Temperaturschäden ini Beton, av Bruno Hampe.
Berlin 1942. Förlag Wilh. Ernst & Sohn. 100 sid.
Pris för uti. Hm 4: 50.

Zehnteilige Einflusslinien für durchlaufende Träger,

av Geokg Änger. 4:e uppl. Berlin 1942. 175 sid.
Pris för uti. Em 8: 25.

Bokanmälan.

Världspolitikens dagsfrågor, nr 6, 194 2, "Kriget och
Sveriges utrikeshandel", av Ingemar Gerhard, Koop.
förbundets bokförlag, Stockholm 1942.

I denna intressanta lilla skrift framhåller förf. till
en början utrikeshandelns dominerande inflytande på
det svenska näringslivet. Per invånare räknat är vår
handel med främmande länder, vilken för sista
fredsåret uppgick till 345 skand. guldkronor per invånare,
bland de högsta i världen. Denna siffra överträffas
endast av Nya Zeeland.

I fortsättningen omtalar förf. dels hur Sveriges
utrikeshandel har drabbats av avspärrningen och kriget
och dels orsakerna till nedgången i vårt varuutbyte
med andra länder. Att vår export och import ha
kunnat upprätthållas i den utsträckning, som faktiskt har
skett, beror dels på lejdbåtarnas insats, som för första
halvåret 1942 betyder att 28 % av hela vår import har
gått med dessa fartyg, och dels därpå att det har varit
oss möjligt att öka våra handelsförbindelser med den
europeiska kontinenten.

Framställningen avslutas med en redogörelse för
vårt varuutbyte med utlandet just nu och med en
mycket belysande jämförelse mellan den svenska
handelspolitiken nu och under förra världskriget.
Importens betydelse har undergått en lika grundlig som
glädjande omvärdering! r.

Ikarus, Tekniska museets bildkalender, föreligger
nu i sin tredje årgång. Den innehåller ett blad för
varje vecka och en bild, som kan rivas av och
användas som vykort. Denna publikation ingår som ett
led i museets strävan att göra dess samlingar kända
och sprida kunskap över allt vårt land om forna
dagars teknik och industri. Kalendern, som säljes till
det billiga priset av 3 kronor, expedieras endast direkt
från Tekniska museet i Stockholm. r.

Tekniska föreningar

Statsverkens ingenjörsförbund.

Ingenjörsförbundet höll den 30 november 1942 sitt
första årsmöte. Därvid valdes till förbundsordförande
flygdirektör E. Sjögren. Vidare utsågos till vice
ordförande byrådirektör E. Malmgren, Telegrafverkets
ingenjörsförening, till sekreterare, förste byråingenjör
N. Avelius, Patentverket, samt till kassaförvaltare
ingenjör K. E. Käldsson, Telegrafverkets tekniska
tjänstemannaförening, övriga styrelseledamöter blevo
ingenjör J. Arman, Statsbanornas ingenjörsförening,
förste baningenjör A. A. P. Poring, S. J:s ban- och
maskiningenjörsförening, förste byråingenjörerna J. E.
Nelander, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, och S.
Styrud, Patentverket, samtliga i Stockholm, samt
lantbruksingenjör H. Welin-Berger, Västerås. Till
styrelsesuppleanter utsågos fil. mag. Elsa Grabe, Statens
provningsanstalt, ingenjör S. F. Källsen,
Telegrafverkets tekniska tjänstemannaförening, elektroingenjör
F. G. Sandvall, Statsbanornas ingenjörsförening, och
yrkesinspektör J. Welin-Berger.

Vid sammanträdet lämnade ingenjörerna S. Styrud
och J. Arman en redogörelse för statstjänstemännens
topporganisationer. Ingenjör Styrud framhöll
inledningsvis den betydelse, som Ingenjörsförbundet har för
de anslutna lokalorganisationerna såsom förmedlare
av erfarenheter dem emellan, och att förbundet på
grund av sin friare ställning och större auktoritet
kan effektivt stödja lokalföreningarna i deras arbete.
Han redogjorde därefter jämte ingenjör Arman för de
olika topporganisationerna och framhöll bristen på en
verklig huvudorganisation för alla statstjänstemän.
Styrelsen fick i uppdrag att följa de strävanden, som
nu pågå för bildandet av en gemensam
topporganisation för statstjänstemännen.

Därefter höll byrådirektör D. Sjöquist ett kort
föredrag över "Politiskt neutrala
ingenjörssammanslutningar men politiskt aktiva ingenjörer". Talaren
påpekade, att teknikens snabba utveckling och den
vidsträckta tillämpning den erhållit inom så gott som all
förvaltning -— statlig som kommunal — gör det
nödvändigt, att teknisk sakkunskap gives större utrymme
så väl inom de styrande församlingarna som inom
deras organ. Särskilt storstädernas styrelser och
nämnder visa en anmärkningsvärd brist på tekniskt
utbildade ledamöter. Vissa rent tekniska
verksstyrelser inom Stockholms stad sakna sådan helt och hållet
av kommunalkalendern att döma, om man icke
räknade någon enstaka suppleant.

Delvis måste detta anses bero på att ingenjörerna
icke villigt ställa sig till förfogande, och i så måtto
måste det ankomma på dem att åstadkomma en
ändring till det allmännas bästa. Men även
stadsfullmäktige måste medverka till en genomgripande
omläggning.

Tal. belyste risken av politisering inom och politisk
partianslutning av tjänstemannaorganisationerna men
framhöll nödvändigheten och betydelsen av ett ökat

19 sept. 1942

579

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free