- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
583

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 26 dec. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 1. Virvelförgasare (ca 0,7 Mkcal/h) insatt i
pannrummet i akademiens fastighet.

skopa, som drives med elektriskt spel. Man har nu
kommit så långt, att ett mindre antal sådana
elektriska skrapspel varit i drift under sommaren med
gott resultat.1

Framställningen av torvkulor av halvtorkad torvdy
och efterföljande forcerad torkning av kulorna har
även studerats. En mindre anläggning uppfördes
sommaren 1941 av ett torvföretag vid Järlåsa utan
för Uppsala. En större privat anläggning planeras.

Ångvärmeinstitutet har för det statliga
torvbola-gets räkning gjort en ingående undersökning av
frågan om optimal kombination av naturlig torkning
och forcerad torkning med värme. Härigenom har
man fått underlag för en ingenjörsmässig behandling
av torkningsproblemet för maskintorv.

I anslutning till studierna över torkning av
fuktigt bränsle har tanken uppkommit att på en gång
torka godset ända upp till 250°, alltså strax under
den temperatur, då en exotermisk kolningsprocess
inträder. Genom en sådan partiell pyrolys utdrives
även en del molekylärt bundet vatten samt kolsyra,
och man får ett mera koncentrerat bränsle.

Förra året omnämnde jag, att akademiens
fastighet uppvärmdes genom en virvelförgasare, ett slags
gengasaggregat konstruerat av ing. Axel Olsson [på
0,7 Mkcal/h (fig. 1)], som insatts i stället för
oljebrännaren i en av
värmepannorna. Med denna
virvelförgasare kan sågspån,
träavfall och frästorv
brännas. Sedan goda
erfarenheter vunnits i fjol, har
denna installation nu gjorts
mera permanent med
automatiska matningsanordningar.

Forskningsarbetet
beträffande kolning av trä och
torv samt torrdestillation
av skiffer och indunstade
lutar har fortgått under

i BTK meddelande nr 13.

den gemensamma rubriken pyrolys forskning. En liten
provugn för 1 hl charge med indirekt uppvärmning
och inre gascirkulation, som brukar kallas IM-1
och som byggdes redan 1939 av
motorbränslekommittén, har därvid alltjämt gjort goda tjänster såsom
normalugn för åstadkommande av väl definierade
produkter.

En ännu större pyrolysugn av samma typ togs i
våras i drift vid det statliga skifferbolagets stora
anläggning i Kvarntorp. I skifferverket finnas som
bekant även två ugnar enligt system Bergh och en
enligt det av överingenjör Hultman och bergsingen jör
Gustafsson utarbetade s. k.
Rockesholms-förfaran-det. Noggranna jämförelser av de olika ugnstyperna
ske under fullt industriella förhållanden, ett tekniskt
forskningsarbete i jätteformat.

I förbigående må nämnas, att dr Ljungströms
metod för avdrivning av olja med elektrisk värme in situ
provats i en mindre anläggning, omfattande ca 160
m2 skifferförande mark. Den 20 oktober igångsattes
en stor anläggning för 3 600 kW och planerad för en
årsproduktion av 5 000 à 6 000 t olja per år.
Energibehovet beräknas i detta fall bli omkring 5 kWh per
kg olja.

Framställningen av töretjära har, som nyss
nämndes, fått en betydande omfattning under året.
Kolningslaboratoriet har utarbetat en modifierad form av
pyrolysugn med inre cirkulation.

Dessutom har Kolningslaboratoriet arbetat vidare
på problemet att åstadkomma en snabbverkande
kontinuerlig pyrolysugn för pulverformigt eller eljest
finfördelat material, såsom frästorv, träflis och
indunstade avfallslutar. Driftprov göras nu med ett par
sådana ugnar i halvindustriell skala.

Under det gångna året ha, för att definiera
pyrolys-produkterna, framför allt tjäran, ett betydande arbete
lagts ned på att få fram en analysmetod. Detta
forskningsarbete har stått under ledning av professor Nils
Hellström.

Den nya metoden, som vi bruka kalla TL-metoden1,
siktar i första hand på en uppdelning utan kemisk
förändring av den icke vattenlösliga tjäran, den s. k.
A-tjäran. Denna metod möjliggör nu en enkel
jämförelse mellan tjäror från olika råmaterial.

Ett huvudändamål med tjärforskningen har varit
att i samband med motorbränsleutskottets arbeten
klargöra förutsättningarna för trätjärans användning

1 IVA 1942: 1.

19 sept. 1942

Fig. 2. Oscillogram utvisande tryckstegringshastigheten i en tvåtaktmotor vid drift med
motortjära och olika spritinblandningar.

583

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free