- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
584

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 26 dec. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

som bränsle i tändkulemotor er. Det är då önskvärt
att kunna närmare studera själva
förbränningsförloppet i cylindern. Detta sker, såsom i fjol omnämndes,
med piezo-elektriska tryckelement och
elektronstråle-oscillograf, som upptecknar tryckförloppet under ett
kolvslag. På förslag av civilingenjör Gustaf
Jonsson vid Ångvärmeinstitutet har metoden utvecklats,
så att man i stället för själva förbränningstrycket
låter oscillografen rita upp tryckstegringshastigheten,
dvs. tryckets derivata med avseende på tiden. Man
får då en skarpare definiering av förloppet. Fig. 2
visar några sådana oscillogram från en provkörning
i 16 hk motorcylinder med trätjära, som försatts med
olika mängder sprit. Förbränningsförloppet vid
enbart trätjära (t. v.) är i detta fall mycket
oregelbundet, Tryckstegringsdiagrammet för på varandra
följande tändningar varierar starkt.

Genom inblandning av stigande mängder sprit kan
förbränningsförloppet göras lugnare. Härigenom blir
det möjligt att använda trätjära även vid mindre
tändkulemotorer, under 25 hk per cylinder, där den
vanliga tjäran eljest brukar vålla beckning och andra
bekymmer.

Tack vare att tjärforskningens resultat kunnat
snabbt omsättas i praktiken, går inotortjära numera
i fullt regelbunden drift vid de större fiskebåtarna
på västkusten i all den utsträckning som god
motor-tjära, överhuvudtaget kan ställas till förfogande.
Sedan MBU gjorde sina första driftförsök hösten 1940
ha mellan 10000 och 15 000 t motortjära sålunda
tillgodogjorts, och man kan förvänta, att under
nästa år en ännu större andel av den normala
bränsleförbrukningen skall kunna ersättas med motortjära
än som i år kunnat ske.

Dessa exempel från årets bränsleforskning
framhäva tre områden, där den gemensamma forskningen
torde kunna göra en värdefull insats, nämligen för
det första utarbetande av grundläggande metodik,
för det andra genomförandet av principiella
försöksarbeten i halvstor skala med nya förslag och för det
tredje utförandet av objektiva driftprov i full
industriell skala under kvantitativt exakt behärskade
förhållanden.

Några nyheter inom den industriella produktionen.

Vad först den oorganisk-kemiska industrien
beträffar, kan man med tillfredsställelse konstatera, att
de sedan krigsutbrottet bedrivna undersökningarna
av möjligheten att ur svensk apatit framställa nödiga
kvantiteter fosfatgödselmedel nu nått så långt, att
tillverkning av superfosfat av svenskt
apatitkoncen-trat sedan över ett år bedrivits i full industriell skala
och att inom kort de svenska superfosfatfabrikerna
komma att hållas i full drift med denna råvara.

Ur denna apatit framställes numera vid
Kopparverket i Hälsingborg dels en järnhaltig
ortofosforsyra, som bearbetas vidare till di- och
trinatriumfosfat, dels dikalciumfosfat (foderfosfat), varav
erhålles en relativt ren ortofosforsyra. De framställda
fosfaten ha betydelse som fodermedel, inom
tvättmedelsindustrien för avhärdning av vatten, för
framställning av fosfatbakpulver samt inom
läkemedelsindustrien.

De viktigaste arbetena vid Boliden-bolaget (och
speciellt vid smältverket i Rönnskär) torde vara ökad

brytning av kopparmalm, brytning av nickelinalm
och förberedelser för brytning av blymalm ur egna
fyndigheter samt iordningställande av anläggningar
vid Rönnskär för malmernas förädling efter delvis
helt nya metoder.

Glädjande nog är fabrikationen av aluminiumoxid
nu i full gång i Sundsvall på basis av det svenska
mineralet andalusit. Yi ha sålunda nu en helt
inhemsk tillverkning av aluminium, vars kapacitet är
större än fredsförbrukningen före kriget.

Vid Elektrokemiska a.-b. i Bohus tillverkas
kol-svavla och komprimerad klorgas, två produkter, som
äro av stor vikt för cellull- och konsteilkeindustrien.

Uddeholms a.-b. har under året utvidgat
elektrokemiska fabriken vid Skoghallsverken med 50 %,
till stor del motiverad av den nya cellullfabriken,
som är under uppförande vid Älvenäs på Vänerns
nordöstra strand.

Inom den keramiska industrien ha nya massor
framkommit, som göra det möjligt att tillverka
konstruktionsdelar för kemisk och elektrisk industri med
dimensionstoleranser, som räknas i tusendels
millimeter. Speciella porslinssorter ha i vissa fall
kunnat ersätta rostfritt stål. Karborundum finner allt
större användning som utgångsmaterial.

Särskilt intresseväckande är emellertid
utvecklingen inom den organiska kemien. Att döma av undan
för undan framkommande resultat av B. Holmbergs
mångåriga forskningsarbeten rörande skifferoljan ser
det ut som om denna skulle kunna bli
utgångsmaterial för framtida kemisk företagsamhet.

Den unga industri, som uppstått på sprit som
utgångsmaterial och som baseras på forskningsarbeten
utförda vid Mo & Domsjö a.-b:s nya kemiska
laboratorium, har ytterligare utvecklats.

Särskilt aktuella äro de högmolekylära syntetiska
materialen. Polyvinylacetat och polyvinylformal
framställas nu i teknisk skala, och Asea har på basis
av dessa produkter lyckats komma fram till ett
emaljlack för koppartråd, som ersätter tidigare
importerade läcker och i viss mån även bomullen.
Därvid har man även kunnat använda rent inhemska
lösningsmedel.

Bakelit framställes som bekant på basis av fenol
och meta-kresol, som kommer dels från gasverken,
dels från Skånska ättikfabriks a.-b:s boktjära.
Nyligen ha också rätt stora mängder fenol framställts
ur torvtjära.

Parallellt med framställningen av svenska
fenoplaster studerar man möjligheten att ersätta
bakeliten med melaminhartser. Melamin, som framställes
ur kalkkväve, ger bland annat isolermaterial för den
elektriska industrien.

Bland de fiberbildande stormolekylära syntetiska
ämnena äro polyamiderna, t, e. det amerikanska
nylon och det tyska perlon, numera väl etablerade.
På senare tid tilldra sig polyuretanerna stigande
intresse.

Med spänning följa vi försöken att åstadkomma
syntetiskt gummi. Ett närliggande ämne, en tioplast
av typ "thiokol A", har av Mo och Domsjö framställts
i en försöksanläggning ur svenska råmaterial, och i
början på nästa år upptages tillverkning i en större
anläggning. Dessutom har på helt annat håll,
nämligen genom fil. dr G. Ehrensvärd vid Wenner-Grens
institut, nyligen framställts ett slags tiokol, som an-

584

26 dec. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free