- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
586

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 26 dec. 1942 - Från industrilaboratorierna. Några uppgifter om E-betong, av Viktor Bährner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

/SO

-jc

£■350

Fig-. 1.

här nedan en sammanfattning av frågan om E-betong
och dess användning.

Spörsmålet om, hur mycket E-cement, som skall
användas för olika slag av arbeten, har under denna
tid varit mycket aktuellt, och extrema åsikter i båda
riktningar ha icke saknats. De nya betongnormerna
ha för detta ändamål sammanställt en tabell,
upptagande de minimicementmängder, som ur
beständighets- och täthetssynpunkt anses önskvärda för olika
fall. Tabellen ifråga återgives nedan i vad mån den
berör E-cement.

Frågan om vilken hållfasthet man kan beräkna
erhålla med E-betong, har även varit föremål för
mycken diskussion. I likhet med IK:s tillfälliga normer
ha de nya statliga normerna jämväl och med goda
skäl indelat betongen i olika kvalitetsklasser,
beroende på vilken noggrannhet i proportionering,
tillredning, gjutning och kontroll m. m., som
förekommer. I fig. 1 återgivas de hållfastheter hos E-betong,
som kunna beräknas bli uppnådda för de tre olika
kvalitetsklasserna.

Frågan om vilken tillåten påkänning, som man
skulle få räkna med för E-betong, har slutligen jämväl
ofta varit i stöpsleven. Även beträffande denna sak
ha de nya normerna lämnat besked. Normernas
föreskrifter, omräknade i grafiska kurvor för de tre
olika kvalitetsklasserna, framgår av fig. 2.

Därmed torde grunderna för det fortsatta
användandet av E-betong vara på ett betryggande sätt
klarlagda i vad avser cementmängder, beräknade
hållfastheter och tillåtna påkänningar.

Beträffande val av sand- och stenmaterial,
blandning, gjutning och efterhärdning m. m, av E-betong
har den gångna tiden givit en hel del erfarenheter.
Dessa äro på ett överskådligt sätt sammanförda i
Cementas nya broschyr. Några utdrag kunna här
vara av intresse att återgiva:

Sand och grus till E-betong.

E-cement innehåller redan vid leveransen stor
mängd filler, dvs. i cementet inmalt tillsatsmaterial,
med kornstorlek mindre än 0,1 mm. Då alltför
mycket filler i betong dels bidrager till ökad krympning
hos betongen, dels verkar nedsättande på betongens
hållfasthet, bland annat beroende på den ökade
vattenmängd, som då åtgår, bör den sand och det grus,
som användes för E-betong — och då särskilt vid
ce-mentrikare blandningar — icke innehålla för mycket
fint material, emedan därvid fillermängden i E-ce-

Tabell 1.

Betongkonstruktion med E-cement Minimicementmängd i Armerade och tunna, oarmerade konstruktioner kg per m3 betong vid Grova oarmerade konstruktioner
Plastisk eller styvare
konsistens. Sättmått ej över 6 cm Trögflytande konsistens. Sättmått 6—9 cm Plastisk eller styvare
konsistens. Sättmått ej över 6 cm Trögflytande konsistens. Sättmått 6—9 cm
a) utsatt för ensidigt vattentryck eller gjuten i vatten; ut-
satt för aggressivt grundvatten; i beröring med vatten
och utsatt för ofta växlande frysning och upptining (i och
invid vattenlinjen vid kajer o. d.) ...................... 325 350 325 350
b) i brobyggnader [i den mån konstruktionsdelen ej skall
325 350 300 325
c) helt eller delvis belägen i fria luften men ej utsatt för
ensidigt vattentryck: helt under vatten, där frysning ej
kan förekomma [brobyggnader hänföras helt till b) och a)] 300 325 250 250
d) inomhus i fuktiga lokaler eller under marken och ej utsatt
för aggressivt grundvatten .............................. 275 300 200 200
e) inomhus i torra lokaler eller på annat sätt skyddad...... 250 275 200 200

I tabellen angivna minimicementmängder avse betong av klass I och II med minst 950 kg sten per m3 betong.

För betong av klass III skola de i tabellen angivna minimicementmängderna ökas med 25 kg per m3 betong.

De i tabellen och de för klass III i undertexten angivna minimicementmängderna må, om beställaren eller vederbörande
myndigheter så medgiver, minskas med 25 kg per m3 betong, därest som stenmaterial enbart singel användes vid
betongberedningen.

För konstruktioner under a) och b) av betong av klass I och II må de i tabellen angivna minimicementmängderna
minskas i samråd med beställaren eller vederbörande myndighet, om vid betongberedningen användes filler eller sten större
än 64 mm sikt.

586

26 dec. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942a/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free