- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
587

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 26 dec. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

mentet + det fina i sanden kan bli för mycket. Helst
bör allt under 0,2 mm i gruset vara borta.

Blandningstid för E-betong.

E-betong bör vid maskinblandning blandas minst
1V;2 à 2 minuter, dvs. längre tid än som erfordras
för vanlig A-betong. Yid handblandning bör antalet
omskyfflinga.r fördubblas för erhållande av bästa
E-betong.

Gjutning av E-betong.

Själva gjutningen av E-betong bör om möjligt ske
med större noggrannhet än för A-betong och detta
gäller särskilt bearbetningen i formarna. E-betongen
är mera "kletig" än A-betong, vilket har till följd,
att den lättare fastnar vid formarna. Därför böra
formarna vara väl vattnade, så att denna "kletighet"
ej förorsakar att bruket "biter fast" i formträet, så
att avskalningar i betongytan särskilt vid tidig
formlossning äger rum. Tidigare begagnat formvirke bör
dessutom vara väl rengjort. Om
undervattensgjut-ning utföres, bör noga tillses, att betongen har rätt
konsistens och sammansättning, så att gjutningen
kan utföras på tekniskt riktigt sätt.

Efterbehandling.

Den färdiggjutna E-betongen skall noga övertäckas
till skydd mot sol, regn och kyla. Riklig bevattning
skall verkställas så snart betongen hårdnat i sådan
grad, att risk för ursköljning av cementet ej
föreligger och under en tid av minst 14 dygn.

Slitytor.

Yid läggning av slipsats med E-cement skall man
noga iakttaga dels att den använda sanden icke
innehåller korn under 0,2 mm (i annat fall har
cementbruket på grund av för stor fillermängd benägenhet att
få små hårfina sprickor i ytan —• särskilt om
dessutom otillräcklig efterbevattning ägt rum), dels att
om möjligt undvika stålslipning emedan därvid
fillern i cementet "suges" upp till ytan och där bildar
ett tunt skal, som lätt nötes bort.

För att i möjligaste mån förhindra uppkomsten av
ovan angivna sprickor bör betongen bevattnas
rikligt samt noga täckas till förhindrande av hastig
avdunstning. Om synliga sprickor trots dessa åtgärder
uppstå, kan man genom försiktig efterarbetning på

t,-!——-—–-

0,4 OtS <36 0,7 OJ 0.9 f,o /,/

Vaftendementfo/ (//ter vørttn prkj ce/nenf-)

Fig. 2.

ett tidigt stadium — 3 à 4 timmar efter gjutningens
påbörjande — få dem att försvinna.

Krympfogar.

Med hänsyn till att E-betong kan krympa mer än
A-betong, böra krympfogar inläggas tätare än vid
motsvarande konstruktioner med A-betong och antalet
fördelnings järn något ökas.

Vibrering.

Där så ske kan, bör E-betong vibreras, emedan
därigenom bättre hållfasthet erhålles vid lika
cementmängd gentemot "gjutbetong" eller mindre
cementmängd för samma hållfasthet erfordras. Särskilt vid
sådana tillfällen, då mycket hög hållfasthet erfordras,
är det fördelaktigt att vibrera E-betongen. Genom
vibrering kan man nämligen återvinna en mycket
stor del av den hållfasthetsminskning, som E-betong
uppvisar gentemot A-betong i samma blandning.
Speciellt framträder detta vid lägre vattencementtal.

Speciella gjutningsmetoder.

Vid speciella betonggjutningar, där särskilda
svårigheter kunna förväntas, böra förundersökningar
utföras för att bedöma, huruvida E-cement ur
bearbetningssynpunkt kan användas eller ej.

Med hänsyn till rådande förhållanden är
cementsituationen i landet fortfarande god.
Cementransoneringen gäller visserligen alltjämt fast i begränsad
omfattning jämfört med förra året. A-cementet är
ransonerat, men IK beviljar i regel licenser till
nödvändiga arbeten, som av tekniska skäl kräva cement
av högre kvalitet än E-cementet och som äro av sådan
vikt för det allmänna att A-cement anses befogat.

Man kan nog i stort sett säga, att
cementransoneringen i sin nuvarande tillämpning icke utgör något
hinder för byggnadsverksamheten.

Viktor "Bährner.

Vattenmängd vid E-betong.

"Minsta möjliga vattenmängd vid gjutningen ger
starkast möjliga betong." Denna sentens, som står
tryckt på baksidan av E-cementsäckarna och natur- ,so
ligtvis gäller vattenmängden vid betongens tillredning
och icke för betongens härdning, får icke drivas där- £
hän, att betongen gjutes för torr. E-betong, som
gju-tes för torr och med för fin sand, ser ibland ut som
"gasbetong". E-betongens konsistens skall där vib- |
rering ej förekommer vara plastisk eller trögflytande.
"Betongsoppa" måste däremot särskilt för E-cement ’§.
undvikas. Hos en betongblandning, som "blaskas ut" ^
med dubbelt så mycket vatten, som egentligen be- ^
höves för lämplig konsistens, sjunker hållfastheten |
till ca en tredjedel samtidigt som stor risk för sepa- ^
rering av stenmaterialet ur cementbruket kan före- so
ligga vid mycket blöta blandningar.

19 sept. 1942

587

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free