Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
rörledningar och täppa till dessa. Det inträffar även
att korkrenaren (finrenaren) fryser, såväl under
kortare uppehåll som under körning.
Med anledning härav bör vid låga
yttertempera-turer i första hand rörledning från gasgenerator till
gaskylare (cyklon) isoleras. Gaskylaren synes
däremot icke böra avskärmas annat än, om så erfordras,
för att förhindra frysning av kondensvatten i
gaskylare och grovrenare (kondensvattenbehållare).
Vid temperaturer intill —5°C synas inga
avskärmningsanordningar erforderliga. Vid
temperaturer under — 15°C böra rörledningar (och finrenare)
isoleras. Graden av avskärmningen blir även här
beroende av fuktighetshalten hos det använda bränslet
och rådande yttertemperatur.
De avskärmningsanordningar, som kommo till
användning på tävlingen, voro av enklaste slag, såsom
wellpapp omkring vedgaskylaren (fig. 4), asbestpapp
omkring rörledning (fig. 5) samt isoleringsduk av
säckväv kring gasrenare och rörledningar till denna
(fig. 6). Flera tävlande hade emellertid, liksom på
fig. 6, utrustat sina gengasverk med termometrar för
kontroll av gastemperaturen.
En reglerbar och helst automatisk anordning för
kylning av gasen komplicerar gengasverket och
därför låter den ännu vänta på sig. Redan så tidigt som
1935 levererade eljest ingenjör Svedlund några
gengasverk, där gasens väg genom kylaren kunde
förkortas genom att låta den passera en shuntledning.
För reglering härav med hänsyn till temperaturen
fanns en termostatventil, som även kunde regleras
för hand. En termometer före gasrenaren gav
upplysning om, när denna reglering var erforderlig för
att undvika fuktbildning på filterdukarna.
Anordningar för att underlätta motorns start vid låg
yttertemperatur.
Start vid låg yttertemperatur kan även med
flytande bränsle bereda vissa svårigheter. Vid
gengasdrift ökas dessa svårigheter, emedan ofta
kompressionsförhållandet ökats, varför med oförändrad
elektrisk utrustning startvarvtalet blir otillfredsställande.
Vid startfläktens användning försvagas även
batteriet. I nuvarande läge tillkommer därjämte
svårigheten att erhålla tillräckligt tunna vinteroljor.
Dessa svårigheter ha å andra sidan gjort, att sådana
åtgärder vidtagits för att förhindra att motorn blir
nedkyld, när den måste parkeras utomhus, att det
inånga gånger är lättare att starta gengasmotorn än
Fig. 6. Isolering
av rörledning och
gasrenare med
säckväv
(observera termometern).
bensinmotorn. Jag avser härmed alla de olika slag
av uppvärmningsanordningar, som kommit i
marknaden på sista tiden.
Det låg nära till hands att utnyttja den
värmekälla, som gasgeneratorn är. för att värma upp
motorn och oljan före start. Om gengasen, sedan
generatorn tänts och fläkten arbetat några minuter,
blandas med luft i en särskild gasbrännare (se fig. 7)
kunna de heta förbränningsgaserna användas för
uppvärmning av vevhtisoljan. Även motorn i dess helhet
blir på så sätt uppvärmd och friktionen i motorn så
liten att motorn för hand med startveven lätt kan
vridas runt och därefter utan svårighet startas direkt
på gas även vid temperaturer under — 30°.
För bibehållande av motorns (kylvattnets och
oljans) temperatur användes även en kolkamin (fig. 8)
— en hink med draghål i botten runt om och
övertäckt med ett lock med skyddsnät i mitten. Kaminen,
som rymmer ca 7 liter kol, brinner utan tillsyn, om
den är väl fylld, omkring 7 timmar. Med en, eller
vid mycket låga temperaturer två kaminer, är det
möjligt, om motorn övertäckes, att hålla en
kylvattentemperatur över -f- 8°C. Kaminen upphänges
härvid bakom framaxeln. I stället för en kolkamin kan
en sotlåda förses med draghål på sidorna och i locket
Fig. 7 a och b. Gasbrännare (system Svedlund) för personbil.
18 april 1942
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
