Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8.
Kolkamin och kollåda för bibehållande av motorns
startberedskap.
och ge gott resultat (fig. 8). Noggrann
uppmärksamhet måste härvid ägnas brandfaran.
Vid generatorer med vattenkylt munstycke (ex.
Thule och Volvo) erhålles sedan generatorn tänts, en
termosifoncirkulation på vattnet, varvid
motorblocket hålles varmt och friktionen mellan kolv och
cylinder minskas. Erfarenheten har visat, att vid en
Thulegenerator med dess relativt grova
vattenledningar är kylvattentemp era turen, om generatorn
under natten vid en temperatur ay — 15°C ställes på
lämpligt reglerat självdrag, på morgonen -f- 35°C.
Härifrån var steget icke långt till de nu så vanliga
kolkaminerna, i vilka inneslutes en rörslinga, som
står i förbindelse med motorns kylsystem med rör
och slangförbindningar. Vid kaminens eldning med
träkol erhålles termosifoncirkulation i kylsystemet
och motortemperaturen kan hållas vid normal
arbetstemperatur (fig. 9 a och b).
Är motorn väl täckt bibehålles även temperaturen
på oljan i vevhuset. Uppvärmningsanordningen kan
även kompletteras med en rörslinga till
vevhus-halvan, vilket möjliggör att även den tjockaste
sommarolja kan användas under vinterförhållanden. Detta
är av särskild betydelse för tungt belastade motorer,
där en alltför tunn olja icke får användas. Med en
dylik uppvärmningsanordning kan man alltså göra
sig oberoende av oljans viskositet, genom att tillföra
värme, så att god oljecirkulation kan erhållas även i
startögonblicket. I nuvarande importläge är detta
särskilt värdefullt.
Om sålunda gasgeneratorn eller bränslet (träkolet)
utnyttjas för motorns uppvärmning eller för
bibehållande av temperaturen ’hos kylvattnet på ett
effektivt sätt, vågar man nästan påstå, att större
möjligheter finnas att hålla en god startberedskap, än då
bensin användes. Vid gengasdrivna motorfordon,
där ingen startbensin användes, är icke heller
brandrisken så stor med dessa uppvärmningsanordningar.
Grundprincipen för all start av gengasmotorer är
att tillse att bränslet i gasgeneratorn är torrt. Vid
kolgasgeneratorer med tryckfläkt skall man därför ta
god tid på sig för att med öppna luckor driva av all
fuktighet. Vid generator med sugfläkt, där denna
möjlighet icke förefinnes, bör man, då bränslet är
fuktigt, tända generatorn på rosten och elda den som
en vanlig kamin under 10—15 minuter med ask- och
påfyllningsluckor öppna. När sålunda hela ugnen
blivit glödande och överflödig vattenånga i
gasgeneratorn avdrivits, stänges alla luckor och fläkten
sättes igång och efter någon minut har man torr,
brännbar gas. Samma förfaringssätt bör även användas
vid generator med tryckfläkt, då man vill spara
batteriet. Motsvarande åtgärder kunna icke tillämpas
vid vedgasgeneratorn. För att få innehållet i
ved-gasegeneratorn torrt, bör man därför — förutom att
alltid använda så torr ved som möjligt — tillse att
generatorn icke är nyfylld vid körningens avslutande,
då eljest den från veden av drivna vattenångan
kondenseras ut och rinner ned i ugnen och gör kolbädden
våt. God brännbar gas från en vedgasgenerator
erhålles hastigare, om den ovannämnda kolkaminen
(fig. 8) placeras inuti bränslebehållaren med
obetydligt öppnad påfyllningslucka, så att tillräckligt drag
erhålles. Härigenom uttorkas gasgeneratorn och
starten underlättas. Man har även börjat förse
vedgasgeneratorerna med särskilda kondensvattenavskiljare
för att uppsamla överflödig vattenånga. De tidigare
i denna tidskrift omtalade försöken med effektiv
isolering av hela gasgeneratorn är givetvis också ett led
för förbättring av bl. a. starten vintertid.
Tävlingens omfattning och resultat.
Det saknar intresse nu, att i detalj redogöra för
själva tävlingen och uppnådda resultat. Jag skall
därför endast summera resultaten och ånge siffror,
som synas vara allmängiltiga för gengasdriften.
Kolkamin
Fig. 9 a. Kolkamin med termosifoncirkulation av kylvattnet.
System Helmer Pettersson.
Vevhus
Fig. 9 b. Schematisk bild av kolkamin, system Helmer
Pettersson.
fuosy
28
18 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
