Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
HÄFTE 10 Redaktör. NILS GUSTAFSSON 17 QKT. 1942
INNEHÅLL: Gasgenereringens teori, av E. Hubendick, Stig Olsson och Sven Axelson. ■— Notiser.
Gasgenereringens teori.
Av E. HUBENDICK, STIG OLSSON och SVEN AXELSON.
Historik.
Generatorgas har sedan mycket länge haft stor
praktisk användning först för metallurgiska
ändamål och senare även för motordrift. Särskilt för
motordrift men även i många fall för metallurgiska
ändamål har därvid varit viktigt att erhålla en tjär- och
sotfri generatorgas.
I Jernkontorets annaler för 1843 redogör Ludvig
Rinman för försök utförda med en av brukspatron
Gustaf Ekman på Lesjöfors konstruerad generator,
senare benämnd ekmans koltorn. Denna beskrivning
är i högsta grad intressant, emedan vid ekmans
koltorn för första gången tillämpas den princip, efter
vilken våra dagars vedgeneratorer för
motorvagns-drift äro byggda.
För att försöka bringa reda i generatorpraktiken
vid järnverken insamlade Rich. Åkerman 1887 en
omfattande mängd uppgifter från igång varande
generatorer, vilka bearbetades och 1891 publicerades i
Jernkontorets annaler under titeln "utredning af
frågan om generering av bränslegas". Avhandlingen
är av statistisk natur.
E. Meyer framlägger 1895 och 1896 i Zeitschrift des
Vereins deutsclier Ingenieure en på provningar
baserad värmebalans för gasgeneratorförloppet, i vilken
han kommer till synnerligen värdefulla resultat och
framför allt påvisar, att en inom vissa gränser ökad
tillsats av vattenånga ej behöver minska
verkningsgraden utan blott ökar C0(2-halten, samtidigt med att
vätehalt och gasmängd per kg kol öka, medan
C0-och Njj-halt samt värmevärde per kubikmeter gas
minska.
Den teoretiska kemiens grundvalar för
gasgene-rering behandlades 1904 av H. v. Jüptner i en liten
bok: "Beiträge zur Theorie des Generatorgases". Det
var emellertid då ännu ej möjligt att föra dessa
teorier fram till beräkningsmässig form.
Ett systematiskt system över de
konstruktionsprinciper som kommit till användning inom
generatorgas-tekniken framlades 1910 av H. Branne och E.
Hubendick i Jernkontorets annaler. I denna undersökning
försöka författarna även framlägga förutsättningarna
för alstring av tjär- och sotfri generatorgas.
Resultaten voro, att stark upphettning av kolvätena under
inga omständigheter för till det önskade målet, utan
det vore nödvändigt att använda en generator så
konstruerad, att de avdestillerade kolvätena
underkastades en oxiderande upphettning.
På en av Värmländska bergsmannaföreningen
uppställd fråga: "Äro våra gasgeneratorer kemiskt och
termiskt tillräckligt studerade och befunna
motsvarande vetenskapens och praktikens fordringar"
rekommenderar i Värmländska bergsmannaföreningens
annaler 1912 E. Hubendick genomförandet av
systematiska prov, vilka konfronteras med den teoretiska
kemiens satser. Författaren anför: "Termokemien har
numera nått en sådan utveckling, att vi först och
främst böra draga de lärdomar af densamma som äro
möjliga. Man kan med exempelvis de af Le Chatelier
härledda jämviktsekvationerna beräkna
sammansättningen af den generatorgas som under vissa
betingelser skulle erhållas."
Samma år publicerade Kurt Neumann sin
doktorsavhandling: "Die Vorgänge im Gasgenerator auf
Grund der zweiten Hauptsats der Thermodynamik", i
vilken just en sådan undersökning utförts, som
föresvävat Hubendick.
Den beräkningsmässiga tillämpningen av alla dessa
förberedande arbeten har emellertid kommit först
sent.
Schläpfer och Tobler ha i sin bok: "Theoretische
und praktische Untersuchungen über den Betrieb von
Motorfahrzeuge mit Holzgas" 1937 angivit de grunder
på vilka de sedan uträknat en mångfald tabeller över
generatorgasförloppet under olika förutsättningar
vid användning av ved som bränsle. De ha
emellertid ej återgivit sina ekvationer utan blott
förutsättningarna för ekvationernas uppställande. Vidare ha
de antagit en jämviktstemperatur.
Slutligen har S. Sylvan i Fläkten för 1940
publicerat en "Teoretisk undersökning angående
gasgene-rering ur vedbränsle" och i samma publikation för
1941 undersökt "Återföring av avgaser — dess
inverkan på gassammansättningen", vilken
undersökning närmast hänför sig till källegeneratorn. Sylvan
har emellertid ej tagit hänsyn till
jämviktskonstantens för koldioxid beroende av trycket.
Vi ha tänkt oss, att det kunde vara av intresse att
dels ställa upp de ekvationer, med vilka Schläpfer
och Tobler räknat med angivande av den svaghet
18 april 1942
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
