Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5.
Fig. 6.
ningens värmevärde i kcal/m3. Värdena äro grafiskt
sammanförda i fig. 5 för fuktig och 6 för torr gas.
I fig. 5 har koloxidhalten ett maximivärde vid ca
15 % och vätehalten ett vid ca 230 % ångtillsats, där
även koldioxidhalten synes ha sitt maximivärde. I
fig. 6 ha de båda senare maximipunkterna försvunnit;
både väte och koldioxidhalterna äro här i ständigt
stigande.
Det kan förtjäna nämnas, att fig. 6 både kvalitativt
och kvantitativt mycket väl överensstämmer med ett
av Hubendick, Teknisk tidskrift, Automobil- och
motorteknik 1941, sid. 96, refererat försök (utfört av ett
par engelska forskare). Bränslet vid försöket
utgjordes av kol av ej angiven sammansättning. Vid en
höjd på glödskiktet av 213 cm och viss gashastighet
uppmättes följande värden, tabell V, även återgivna i
fig. 7.
Vid användning av generatorgas för drift av
förbränningsmotorer måste gasen innan den blandas med
förbränningsluften och införes i motorcylindern av
Tabell V.
0,45 0,55 0,80 1,10 1,55
kg pr kg kol
co2 ...... 5,25 6,95 9,15 11,65 13,25
CO ....... 27,3 25,4 21,7 18,35 16,05
h2 ....... 16,6 18,3 19,65 21,8 22,65
ch4 ...... 3,35 3,4 3,4 3,35 3,5
No ....... 47,5 45,9 46,1 44,83 44,55
flera skäl, bl. a. för erhållande av god fyllnadsgrad
kylas väl. Gasens temperaturvärme kan alltså ej
tillgodogöras i motorn. Det kan däremot tillgodogöras
för alstrande av tillsatsånga eller för förvärmning av
luften eller bränslet. För motordriften ha vi alltså
endast att räkna med det i gasen kemiskt bundna
värmet. Detta värme får sålunda en avgörande
betydelse för generator- och motordriftens ekonomi. Det
i gasen bundna värmet per 100 kg torr, askfri
substans av bränslet har uträknats och återgives i tabel!
VI och fig. 8.
Tabell IV.
% vattentillsats 0 25,0 42,9 67,8 100,o 150,0 233,3 400,o
tr °C 1193 981 842 760 702 655 615 560 490
c02, % fuktig torr 0,oo 0,oo 0,15 0,15 1,05 1,05 3,3 3,35 6,55 6,70 10,00 10,65 13,75 15,35 16,45 20,25 15,85 24,10
co, % fuktig torr 33,90 33,90 34,45 34,45 33,80 33,90 30,90 31,30 26,15 27,00 20,55 21,90 13,90 15,55 7,45 9,15 2,50 3,80
h2o, % fuktig torr 0,00 0,oo 0,05 0,00 0,40 o,0’0 1,40 0,oo 3,20 0,o>o 5,80 0,00 10,50 0,oo 18,70 0,00 34,25 0,oo
h2, % fuktig torr 6,85 6,85 9,85 9,85 13,15 13,20 16,50 16,70 20,05 20,70 23,40 24,90 26,25 29,35 27,90 34,30 24,50 37,30
N2, % fuktig torr 59,25 59,25 55,50 55,55 51,60 51,85 47,90 48,65 44,05 45,60 40,25 42,75 35,60 39,75 29,50 36,30 22,90 34,80
[-Värmevärde-]
{+Värme- värde+} fuktig torr 612 612 625 625 644 647 641 646 624 633 599 617 561 593 504 561 430 544
Tabell VI.
% tillsatt H20 0 11,! 25,0 42,9 67,8 100,o 150,0 233,8 400,o
Förbränningsvärme i ga- 1
sen för 100 kg torr,
askfri substans i tcal 590 617 650 662 665 664,5 658 654 639
Verkningsgrad, % ...... 74,8 78,3 82,5 83,8 84,3 84,2 83,5 82,9 81,0
Verkningsgradsförbätt-
ring i % ............ 0 4,6 10,2 12,2 12,7 12,7 11,6 10,9 8,3
tOO- -to
50 100 150 200 250 300 350
% vatten tillsats till torr, askfri bränslesubstans
Teknisk Tidskrift
M/no!
700 -t 70
M0–
500–
50 100 150 200 250 300 350 400
% vattentillsats ti// torr, ask fri brönslesubstans
82
21 nov. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
