Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
nåder, och det var också lika naturligt, att
uppmärksamheten riktades på möjligheten att införa
vedgas-drift, då ju vid denna driftform bränslekostnaden är
avsevärt lägre än vid kolgasdrift. Som tidigare
anförts funnos hösten 1939 inga lämpliga
vedgasaggre-gat tillgängliga i marknaden, men under år 1940
provades en hel del sådana, varvid dock till en början
resultaten voro allt annat än gynnsamma. Så
småningom hade vi emellertid genom prov, dels i
trafik, dels på särskild provbana, funnit ett par
aggregattyper, som kunde anses lämpliga och driftsäkra,
och i början av år 1941 inköptes de första
vedgas-aggregaten av märke Hesselman, fig. 2.
Yid upprepade prov har det visat sig, att
bränsle-åtgången i hl är praktiskt taget densamma vid
ved-gasdrift som vid kolgasdrift, om ved av måttlig
fuktighetshalt med en hl-vikt av ca 30 kg användes och
kolen även äro av fullgod kvalitet med en hl-vikt av
ca 16 kg. Här kan nämnas, att för Stockholms
spårvägars bussar bränsleförbrukningen uppgår i runt tal
till 0,6 hl per mil. Då våra gengasbussar
innevarande år beräknas köra ca 750 000 mil och hl-priset på
ved är avsevärt lägre än hl-priset på kol, inses, att
det ur driftekonomisk synpunkt skulle vara
synnerligen önskvärt att kunna övergå till vedgasdrift.
Detta alldeles oavsett, att det för framställning av
1 hl bilkol åtgår större kvantitet ved än för att
erhålla 1 hl bilved, vilket även ur
skogshushållningssynpunkt gör att vedgasdrift vore att föredraga.
Yid vedgasdrift tillkomma emellertid ett par
svårigheter, som icke föreligga vid kolgasdrift, nämligen
tvånget att under trafiktid avtappa kondensvatten från
renare och kondensvattenavskiljare i gasledningen
samt svårigheten att vintertid genomföra en daglig
spolning av gengasaggregaten. Dessa båda stöte
stenar äro särskilt markerade för Stockholms
spårvägar på grund av arten av vår busstrafik. För att
ANTAL BUSSAR / TB AF! K.
/o* roa re /942
4 & 6 7 a 9 /O // f9 /8 M /S /« /7 /$ ff 90 9* 99 93 94 / 9 3 4
• mSndoq—fr+Jag
— — — /Srdag
—— - — söndag
[-Srans/e-upp/ø?-]
{+Srans/e-
upp/ø?+}
Sp o/p/a//a
©
[-Venfi/a/ions-/rvmma-]
{+Venfi/a/ions-
/rvmma+}
©
\Vo//en /ör
■spo/n/ny av
vedqasaqg
[-3rèfnj/e-upp/atj-]
{+3rèfnj/e-
upp/atj+}
V&rrne/<Jc/<r
Fig. 5. Tvärsnitt av spolplatta med värmelåda och avlopp.
Fig.
Spolplatta med avloppsbrunn.
Fig. 3. Diagram över antal bussar i trafik samt tidpunkten
för utryckning från och inryckning till Hornsbergsgaraget.
Fig.
Plan av gengasstation med spolplattor och
bränsleupplag.
vid ändstationerna kunna tappa av kondensvattnet
är det nödvändigt att i närheten av ändstationerna
ha tillgång till en avloppsbrunn, så att icke vattnet
tappas direkt i rännstenen, vilket vintertid skulle
medföra isbildning med därtill hörande olägenheter.
Icke mindre svårt syntes det vara att på ett
tillfredsställande sätt ordna aggregatens genomspolning
med vatten, beroende även detta av trafikens art.
Som framgår av fig. 3 sker utryckning från
Hornsbergsgaraget med början strax före kl. 5 på
morgonen i mycket raskt tempo, tills något över 150 st.
vagnar satts i trafik. Flertalet av dessa bussar
rycka sedan in mellan kl. 9 och 10, då ju trafiken
under dagen är inställd på innerstadslinjerna,
varefter bussarna sättas i trafik vid
eftermiddagsrus-ningen. Efter kl. 18 tagas vagnarna sedan åter ur
trafik, och flertalet av dem inkomma under loppet
av ett par timmar till garaget, där det gäller att
medhinna gengasskötseln, som vid vedgasdrift såsom
förut nämnts även innefattar genomspolning av
aggregaten med vatten. För att under denna korta
tidrymd kunna klara av ett så stort antal fordon, var
det nödvändigt att sörja dels för frostfri tillförsel
av spolvatten, dels för frostfritt avlopp för vattnet,
så att ej isbildning hindrade framkomligheten på
garagegården och ökade olycksfallsrisken för
personalen i allt för stor utsträckning.
För att ordna denna fråga har på garagegården
uppförts en gengasstation med 10 körfiler för skötsel
av gengasaggregaten jämte påfyllning av bränsle.
Sex av dessa filer äro utrustade med en
avlopps-brunn, omgiven av en s. k. spolplatta, en rektangulär
låda av järn, i vilken låda finnes cirkulerande
varm-• vatten, som uppvärmes i särskild elektrisk
vattenvär-mare, fig. 4—6. Spolplattorna äro så
dimensionerade, att vid en yttertemperatur av —30° spolplat-
18 april 1942
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
