- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Automobil- och motorteknik /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 7. Spolning av vedgasaggregat. Gengasslangen kopplad
till spolpost.

tornas temperatur blir ca -f- 5°, dvs. avloppsbrunnen
förblir frostfri. Under den senast gångna vintern
med dess starka kyla ha spolplattorna och
avloppsbrunnarna fungerat efter beräkning.

Vid spolning av aggregaten har det visat sig
ändamålsenligt att koppla bort gengasslangen från bussen
och ansluta densamma till en vattenpost, fig. 7. Före
spolningen borttagas luckorna på cyklonrenarna och
i dessa uppsamlat sot utrakas. Härefter sker kraftig
genomspolning av aggregatet bakifrån genom
kork-renare, våtrenare, kylare och cyklonrenare, fig. 8.
Med en vattenkvantitet av 300—400 liter per minut
erhålles en fullgod spolning med en spolningstid, som
understiger 1 minut.

För att söka i möjligaste mån minska detta
spol-ningsarbete är det önskvärt att om möjligt kunna öka
de intervaller, med vilka spolning utföres. Tidigare
har som sagt spolningen utförts dagligen, men sedan
någon tid spolas aggregaten varannan vardag och
ej alls på sön- och helgdagar, vilka dagar det är
önskvärt, att personalen är så fåtalig som möjligt.

För att minska obehaget av rök och gas vid
bränslepåfyllning i gengasstationen tändes gasen
medelst en elektrisk tändare, så snart
påfyllnings-locket öppnats, fig. 9.

Till besvärligheterna vid skötsel av
vedgasaggregat hör byte av kolbädden runt aggregatets nedre
del. För att minska såväl kolåtgången som
arbetsbehovet härför har kolbädden vid Stockholms
spårvägar ersatts av en bädd, bestående av bitar av gas-

Fig. 8. Spolning av vedgasaggregat. Spolvattnet strömmar
ut från cyklonrenarna.

betong. Vid inläggandet av en ny sådan bädd
påfylles dessutom en mindre kvantitet träkol i själva
härden för att få fram reduktionszonen. Bädden av
gasbetong behöver ytterst sällan bytas och är mycket
lätt att sköta och komplettera, då sedan
inspektionsluckorna borttagits endast ett mindre antal bitar
gasbetong behöver instoppas i stället för eventuellt
krossad gasbetong, som dessförinnan urtages. Utförda
prov ha visat, att farhågorna för att partiklar av
finfördelad gasbetong skola följa med gasen fram till
motorn och förorsaka ökat motorslitage, äro
ogrundade.

Ej heller har genom prov bekräftats förmodandet,
att betongbädden efter någon tids körning skulle
giva minskad motoreffekt på grund av ökat
gasmotstånd i bädden.

Till en början erhöllos avsevärda mängder
kondensvatten i gasledningen under bussen, varför det
var nödvändigt att här montera relativt stora
kon-densvattenavskiljare. För att ytterligare minska
kondensvattenbildningen i gengasledningen, försågos
aggregaten med större kylare samt ägnades största
uppmärksamhet åt att relativt torr ved användes,
fig. 10. Numera användes endast ved med en
fuktighetshalt av maximalt 18 %, och med torr ved vållar
kondensvattenbildningen föga besvär. Ligger
emellertid fuktighetshalten hos veden över 30 %, kunna
svårigheterna bli avsevärda.

Fuktighetshalten hos levererad ved kontrolleras
medels Siemens elektriska fuktighetsmätare.

19 dec. 1942

Fig. 10. Vedgassläpvagn med större kylare.

Fig. 9. Tändning av gasen vid skötsel av vedgasaggregat.

MM

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942am/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free