Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
silvret genom tillsats av kalcium och antimon.
Bränsleförbrukningen är 15—20 % stenkol.
Med denna mycket summariska beskrivning av
blyraffineringen kan redogörelsen för blyets metallurgi
avslutas. När det nu gäller att förbereda en inhemsk
blyframställning, har det från början varit klart, att
erfarenheterna från andra håll måste anpassas efter
våra förhållanden och vårt råmaterial. Omfattande
undersökningar och experiment ha utförts, varvid vi
speciellt inriktat oss på att undvika sintringen och
ersätta bränslet med elektrisk kraft. Dessa försök
äro ännu inte avslutade.
Meddelande om den nuvarande situationen rörande
skumbildare för de svenska flotationsverken.1
Av STURE MÖRTSELL
Yid selektiv flotation måste man i allmänhet ställa
mycket höga fordringar på det för flotationens
genomförande erforderliga skumbildningsmedlet, Det
är ej nog med att det erhållna skummet skall vara
av rätt beskaffenhet ur mekanisk synpunkt, dvs. med
avseende på stabilitet, bärförmåga, blåsornas
storlek etc., det är också viktigt, att skumbildaren ur
samlaresynpunkt är så indifferent som möjligt.
Skumbildaren bör vara selektiv i den meningen, att
den icke får försämra de av samlarreagensen
åstadkomna selektiva flotationsegenskaperna.
Som ett nära nog idealiskt skumbildningsmedel av
denna art har den amerikanska produkten pine oil
kommit att intaga en dominerande ställning vid
flo-tationsanrikningen. Den erhålles genom
ångdestil-lering av vissa amerikanska barrträd såsom Pinus
palustris2 och Pinus australis.3 Därvid erhålles ingen
enhetlig kemisk förening utan en blandning av
kolväten av terpentintyp och närstående föreningar,
bland vilka terpineol C10H17OH synes vara en av de
viktigaste. I Europa och Ryssland erhålles pine oil
(ty. Kiefernöl) ur vår vanliga Pinus silvestris.
Pine oil är en färglös till ljusgul vätska med en
sp. vikt av 0,9?—0,94 och med kokpunkt
huvudsakligen mellan 180—230°C. Terpineolens kokpunkt
ligger omkring 217—219°C.
De svenska flotationsanrikningsverken hava under
det sista årtiondet nästan uteslutande använt denna
produkt. Den rådande avspärrningen har nu medfört,
att frågan om fullgoda ersättningsmedel för
amerikansk pine oil blivit brännande.
Redan tidigare hava ersättningsprodukter av olika
slag stått att erhålla från Tyskland. Tillförseln
därifrån har emellertid’ sedan krigsutbrottet blivit
mycket begränsad och oviss. Endast mindre selektiva
kvaliteter äro nu tillgängliga utan inskränkningar.
Flotol, som är en av de bästa tyska produkterna,
användes för c:a tio år sedan i stor utsträckning i
Sverige under en period då denna produkt kunde
erhållas. Under allra sista tiden synas utsikter till
import av denna skumbildare åter förefinnas.
Floto-len framställes på syntetisk väg ur råterpentin. Den
är praktiskt taget färglös.4 Dess sp. vikt är 0,95.
Kokpunkten ligger huvudsakligen mellan 180—210°C.
1 Meddelandet avser situationen den 1 nov. 1941.
2 W. Petersen, Schwimmaufbereitung, Leipzig 1936.
3 A. F. Taggart m. fi., Experiments with Flotation Reagents,
Milling Methods A. I. M. B. 1930.
* Ett prov från år 1940 visade något mörkare färg.
Den nuvarande situationen för Sveriges
vidkommande med avseende på tillgången av skumbildare
kan karakteriseras sålunda: De inom landet
befintliga lagren torde räcka något över ett år. Tillförseln
från Amerika är avstängd, och tillförseln från
Tyskland är — åtminstone av de åtråvärdaste
kvaliteterna — mycket oviss. Dessa förhållanden ha gjort det
nödvändigt att frammana och påskynda en inhemsk
produktion av fullgoda skumbildningsmedel.
Redan för ca tio år sedan tog Boliden-bolaget i
samband med de då pågående
anrikningsundersökningarna på sitt program att undersöka
möjligheterna för inhemsk tillverkning av erforderliga
flota-tionsreagenser. Som utgångsmaterial för
framställning av skumbildare användes råterpentin. Man kan
för denna framställning tänka sig två vägar, dels
det nära tillhands liggande sättet att genom
fraktionerad destillation avskilja råterpentinens små
mängder av terpineol och närstående föreningar inom ett
lämpligt temperaturintervall,1 dels att på syntetisk
väg överfora en större del av råterpentinen till
terpineol. Med hänsyn till att man kunde vänta sig ett
betydligt större utbyte av skumbildare per ton
råterpentin på den senare vägen, nedlades på detta
förberedande stadium det huvudsakliga arbetet på att
framställa terpineol ur råterpentin eller pinenrika
produkter av råterpentin.
Dessa försök, som utfördes av civilingenjör Gustaf
Bååth, fullföljdes så långt, att en skumbildare, som
med dåvarande utprovningsmetoder visade sig vara
fullt användbar, blev laboratoriemässigt framställd
under förhållanden, som kunde överföras i driftskala.
Framställningen gick över terpinhydrat med
användande av den gängse metoden med
sågspånsinblandning. Som katalysator vid terpinhydratets
överförande till terpineol användes blekjord. En något
avvikande metod beskrives i ett jugoslaviskt patent.2
Dessa försök hava nu återupptagits, varvid
samarbete etablerats mellan Statens Industrikommission,
Boliden-bolaget och Försvarsväsendets kemiska
försöksanstalt. Försöken vid försöksanstalten, som ha
till ändamål att med en förenklad
framställningsmetod uppnå högsta möjliga utbyte, ske under ledning
av civilingenjör Karl-Ivar Skärblom och bekostas av
Bolidenbolaget.
Försöken att ur råterpentin genom fraktionerad
1 A. Aschan, Naphtenverbindungen, Terpene un<d
Campher-arten, Leipzig 1929, sid. 245.
2 Chem. Zentralblatt 1939 II, sid. 2 156.
14
14 febr. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
