Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
destillation isolera en terpineolrik produkt, soiu
direkt skulle kunna vara användbar som skumbildare,
har redan något tidigare tack vare
Kolningslaboratoriet och dess samarbete med Boliden-bolaget lämnat
goda resultat. De första försöken att i industriell
skala använda en på detta sätt erhållen produkt, som
fått benämningen pinol, utfördes redan 1938. Sedan
februari 1940 har pinol nästan uteslutande använts
som skumbildare vid kopparflotationsanrikningen i
Laver. Pinol framställes nu vid tre olika
destilla-tionsverk i den omfattning, som tillgången på
erforderlig råvara medger.
Genom Industrikommissionens ingripande har
nämligen såsom redan omnämnts i Teknisk tidskrift1
den s. k. terpineolfraktionen mellan 200—225°C ur
all råterpentin helt och hållet reserverats för
flota-tionsändamål. Denna fraktion utgör omkring 2 à 3 %
av råterpentinen, och man beräknar, att under
normala förhållanden den på detta sätt erhållna
pinol-kvantiteten skall vara tillräcklig för Sveriges behov
av flotationsskumolja.
På grund av sulfatcellulosaindustriens inskränkta
drift äro dock de kvantiteter skumbildare, soin nu
kunna framställas på denna väg, ej tillräckliga.
Jämsides med de försök att syntetiskt framställa
terpineol, som redan omnämnts, bar
Industrikommissionen därför också intresserat sig för motsvarande
försök att ur kolugnsprodukter genom fraktionerad
destillation erhålla användbara skumbildare. En
liknande utredning, som 1926 för Jernkontorets räkning
utfördes av bergsingenjör Karl Rutberg, gav vid
handen, att av svenska tjäroljor en för dåtida
förhållanden användbar skumbildare i allmänhet kunde
erhållas, om fraktioner mellan 200—210°C isolerades.2
Nämnda undersökning avsåg dock i första hand att
fastställa de olika tjäroljeprodukternas egenskaper
som samlare.
Det samarbete mellan Industrikommissionen,
Boliden-bolaget, FKA och de enskilda destillationsverken,
som nu igångsatts, syftar icke endast till att finna
användbara ersättare för amerikansk pine oil.
Meningen är att ur flotationssynpunkt närmare studera
de olika framkomna produkterna samt de skilda
fraktioner, som kunna erhållas därav, så att de
skumbildare, som slutligen framkomma, om möjligt bliva
bättre än den amerikanska förebilden, samtidigt som
en grund avses bliva lagd för sådana inhemska
tillverkningar av skumbildare, som borde kunna
fortsätta och utvecklas, även sedan världen kommit in i
ett normalare tillstånd.
Redan av tidigare tillgängliga destillationsdata
m. fi. fysikaliska uppgifter över pine oil, flotol och
pinol har framkommit, att den kemiska
sammansättningen av dessa produkter är tämligen olika trots
stor överensstämmelse ur flotationssynpunkt. Den av
Industrikommissionen som grundval för tekniska
diskussioner rörande råmaterial för skumbildningsolja
fastställda definitionen för terpineolfraktionen,
varigenom denna blivit anknuten till ett
temperaturintervall mellan 200° och 225°C, bör sålunda icke
uppfattas såsom en fastslagen norm för en god
skumbildare.3 Specialundersökningar lia visat, att såväl
pine oil som flotol innehålla beståndsdelar, som både
1 Tekn. tidskrift, häfte 23, 1941, sid. 258.
2 J. K. A. 1927, sid. 1.
3 Tekn. tidskrift, Kemi B, 10 maj 1941.
60
40
O 100 200 300 9/i
Kvantitet skumbildare
Fig-. 1. a = pine oil, b = pinol,
c — pinolblandning 1, d = tarol,
e = pinolblandning 2 (50 c/0 pinol,
50 % tallolja).
äro svårlösliga och föga skumbildande. Å andra
sidan finnas goda skumbildare inom andra
temperaturintervall än terpineolens, vartill kommer att man
vid blandning av olika komponenter kan komma fram
till skumbildningsegenskaper, som icke motsvara
medelvärdet av komponenternas egenskaper.
Som hjälp och avgörande faktor vid bedömningen
av ett skumbildningsmedel för flotationsändamål
utföras därför flotationsförsök och skumningsförsök
jämte bestämningarna av de vanliga fysikaliska
data, som äro av intresse för att klassificera
skum-bildaren. Dessa försök utföras vid Boliden-bolagets
anrikningslaboratorium av ingenjör Fritz B.
Johansson. Hur några av dessa försök tillgå skall här i
korthet beskrivas.
Skumningsförsöken utföras såsom standardiserade
försök i en försöksflotationsapparat med en
standardiserad flotationspulp, varvid skumpelarens
höjd uppmätes vid olika tillsatta kvantiteter av
skumbildaren. Med anledning av de så erhållna
resultaten kan en s. k. skumkurva uppritas, som ger en
första vägledning rörande skumbildarens egenskaper.
I figur 1 visas skumbildningskurvorna för några
olika skumbildare. Det bör förutskickas, att försöken
vanligen utföras på det förenklade sättet, att ökade
mängder skumbildningsmedel successivt tillsättas till
en och samma flotationspulp, varvid
skumpelar-höjden observeras mellan reagenstillsättningarna.
Härigenom kunna små oregelbundenheter i
kurvornas förlopp uppkomma på grund av avdunstning och
övriga omständigheter, som sammanhänga med
försöksmetodiken.
Skumkurva a representerar pine oil av den i
Sverige vanligast använda kvaliteten. Utmärkande för
denna kurva cir? att den i början har ett mycket
brant, praktiskt taget rätlinjigt förlopp. Efter en
viss tillsatskvantitet böjer kurvan av och blir ganska
snart i huvudsak horisontell. Det innebär, att man
redan med en relativt låg reagenstillsats uppnår en
maximal skumpelarehöjd, som icke ytterligare kan
väsentligt ökas, även om tillsatsmängderna avsevärt
ökas. Denna egenskap hos skumbildaren, som synes
14 febr. 1942
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
