Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i,
Fig. 2. a = pine oil, b = pinol, d = tarol, e = 50 % pinol,
50 % tallolja.
sammanhänga med skumbildarens
avdunstnings-egenskaper, har visat sig vara av stor betydelse för
flotationens praktiska utformning. Ett överskott av
skumbildaren inom vissa gränser har tack vare denna
egenskap endast föga inverkan på skumbildningen
och flotationsresultaten Kurvorna b och c, som äro
av samma typ, representera två olika svenska
produkter, av vilka produkten b (pinol) visat sig fullt
jämförbar med pine oil som flotationsskumbildare.
De olika lutningarna på kurvornas uppåtgående del
giva en antydan om de olika kvantiteter, som
erfordras av de olika produkterna för likartad
skumbildning.
Kurva d representerar en annan typ av
skumbildare. Kurvan visar skumbildningsegenskaperna
för tarol, en tysk skumbildare med mindre goda
selektiva egenskaper. Kurvan är dels avsevärt flackare
än de föregående och dels fortsätter den med
praktiskt taget oförändrad riktning även inom området
för mycket höga reagenstillsatser, vilket innebär, att
skumpelarens höjd växer praktiskt taget oavbrutet
i proportion till den tillsatta reagenskvantiteten.
Denna kurvtyp har visat sig karakteristisk för ett
flertal skumbildare med otillfredsställande selektiva
egenskaper. Svårigheterna vid användande av
skumbildare av denna typ ligger bl. a. däri, att överskott
av skumbildaren medför för stark skumbildning.
Här må påpekas, att även skumbildare av detta slag
i vissa speciella fall och ofta i blandning med andra
kunna vara användbara och till och med värdefulla,
såsom exempelvis vid förlopp där höggradig
selektivitet ej är nödvändig eller där erforderlig
skumbildning på grund av speciella förhållanden endast
kan erhållas på bekostnad av selektiviteten etc.
Kurva e visar skumkurvan för en blandning av 50 %
pinol och 50 % tallolja.
Flotationsförsöken utföras som jämförande
standardförsök med en eller flera "standardmalmer"
under tillsats av standardiserade reagenskvantiteter.
Inalles upptagas i allmänhet fyra olika koncentrat.
Det första koncentratet avfloteras ibland med enbart
skumbildare och alltså utan samlarreagens och avser
då att giva upplysning om skumbildarens samlande
egenskaper. Av analys- och viktsuppgifterna från
de därefter erhållna koncentraten uträknas
anrikningsverkningsgraderna vid olika metallutbyten.
Tabell 1 visar ett exempel på ett försöksresultat med
amerikansk pine oil.
Tabell 1.
Koncentrat nr Vikt-% % Cu Cu-utv. % [-Anriknings-verkningsgrad-] {+Anriknings- verknings- grad+} %
1 10,5 20,75 87,6 83,1
2 2,8 7,50 8,5
1 + 2 13,3 96,1 89,2
3 2,0 1,91 1,5
1 + 2 + 3 15,3 97,6 88,7
4 2,9 0,62 0,7
1+2+3+4 18,2 98,3 86,3
Avfall 81,8 0,05 1,7
Ingående 100,0 2,48 ! 100,0
Med ledning av de på detta sätt erhållna
utbytes-och verkningsgradsuppgifterna uppritas
anriknings-verkningsgradskurvorna, fig. 2, som återger
sambandet mellan metallutvinningen och
anrikningsverkningsgraden. Dessa kurvor giva det slutgiltiga
beskedet om skumbildarens selektivitet. Ju högre
kurvan är belägen och desto längre åt höger
maximi-punkten inträffar, dessto bättre är skumbildaren ur
selektiv synpunkt. Med hänsyn till att även de
selektivaste skumbildare hava en mer eller mindre
utpräglad samlande effekt för vissa mineral, måste vid
noggranna jämförelser mellan olika skumbildare det
beskrivna flotationsförsöksförfarandet upprepas för
malmer med olika mineralkombinationer. Slutligen
måste även tagas i betraktande den för den
lämpligaste skumbildningen erforderliga åtgången av
skumbildaren.
I fig. 2 representerar kurva a amerikansk pine oil.
Den streckade ytan ger en antydan om med vilken
noggrannhet denna kurva är bestämd. Kurvan b
visar flotationsresultaten med den tidigare omnämnda
svenska skumbildaren, vilken visar sig fullt
jämförbar med pine oil. Kurva d visar tarolens
motsvarande egenskaper. Tarolen är tydligt underlägsen pine
oil. Det gäller i än högre grad blandningen av pinol
och tallolja, kurva e. I de visade exemplen har som
standardmalm använts kopparmalm från Laver. Vid
komplexa malmer kan separationsverkningsgraden
eller Gaudins selektiva index användas som
jäm-förelsegrund i stället för anrikningsverkningsgraden.1
Åtgången av skumbildare är mycket olika för olika
malmer. Användes en jämförelsemalm, som
erfordrar små mängder skumbildare, erhållas som regel
små avvikelser mellan verkningsgradskurvorna för de
olika skumbildarna. När det alltså gäller att hos en
skumbildare avslöja även små oarter, bör man
därför som standardmalm använda en malm, som
erfordrar hög åtgång av skumbildare.
i D. T. V. Bergsvetenskap, sid. 775.
16
14 febr. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
