Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
20 14 mars 1942
Vagnar: V-vagnar med rund botten,
försedda med mekanisk
utlösningsanordning för tippning. Vagnskorgens längd
2 000, bredd 1 400 mm, rymd ca 1,5 m3.
Tot. vagnshöjd 1 065 mm. Spårvidd 750
mm. I hjulen 65 mm rullager.
Plåttjocklek 8 mm. Tippning på vanligt sätt
med hjälp av tryckluft.
Fig1. 7. Skraplastning.
lik cherry-picker, varefter loket drar ut alla de
övriga vagnarna. Den upplyftade tomvagnen släppes
sedan ned omedelbart bakom den senast lastade
vagnen och kommer sålunda närmast lastmaskinen vid
den efterföljande backningen.
Vid större orter med två eller flera spår måste
växlarna framflyttas allteftersom ortdrivningen
framskrider. För undvikande härav praktiseras i
Grängesberg en anordning i form av en takbana, upphängd
på två pneumatiska pelare och med denna kan
tomvagnen på ett enkelt sätt flyttas över från tomspåret
till lastspåret.1
Beträffande den tredje punkten, så är det ju givet
av stor betydelse, att banor, rullande material,
tipp-anordningar etc. befinna sig i ett ordentligt skick, så
att ej en massa onödig tid går förlorad på grund av
felaktiga lutningar, dåligt lagda kurvor med
urspå-ringar som följd, opraktiska tippanordningar o. d.
Den följande framställningen visar en
teknisk-ekonomisk jämförelse mellan skoplastning, skraplastning
och handlastning, utförd vid en mellansvensk
järnmalmsgruva, där f. n. ca 75 % av allt berget tappas,
20 % mekaniskt lastas och 5 % handlastas.
För att få jämförelsen mellan de tre
lastningsmetoderna så riktig som möjligt utfördes undersökningen
under samma betingelser och arbetsplatsen var en
transportort i gråberg på 500 m avvägning. I
lastningsackordet ingick förutom själva lastningen även
bergets ut.frakt (i medeltal 820 meter) och tippning
samt tomvagnarnas infrakt.
För utfrakten av berget användes tryckluftlok och
vagnar med följande data:
Tryckluftlok: Nyhämmars typ NB-B med 1,67 m3
luftbehållare för 13 atö laddningstryck och 3 atö
normalt arbetstryck. Max. höjd 1 550 mm, max. bredd
1 500 mm, totallängd 3 810
mm. Hjulbas 900 mm,
hjuldiam. 400 mm. Vikt
3 400 kg, dragkraft 225 kg.
Aktionsradie 600 mm.
Skoplastningen.
Arbetet utfördes av 2 man, vilka efter
nedfart i gruvan foro in till
arbetsplatsen och rensade spåret rent från
kringspridda stenar från föregående
skjutning. Därefter hämtades
lastmaskinen och kördes in; slangen drogs
ut och kopplades till tryckluftledningen,
varefter lastningen började. Då vid all
ortdrivning måste inträffa, att en stor
del av berghögen ligger inom den
uppskjutna sträckan, där inga spår finnas,
var det nödvändigt att skarva rälsen, så
att maskinen kunde köras in på detta
område. När rälsen tog slut, inlades därför en
"spets" mellan skenorna, och denna sköts in i
berghögen och kopplades fast, så att lastmaskinshjulen
kunde gå i spetsen, utan att denna gled. När även
spetsen blev för kort, inlades en rälsgrind. Spetsen
flyttades fram då och då, allt eftersom lastningen
fortskred mot ortgaveln.
Så snart en vagn blivit lastad, körde en man ut
denna med hjälp av loket till uppställningsplatsen
för vagnssättet (ca 100 meter), växlade och körde
tillbaka med en tomvagn. Under tiden fick
maskinlastaren handlasta och fata fram berg från gaveln samt
vänta. När sättet om 5 vagnar var fullt, följdes båda
ut och tippade. När allt berget var upplastat,
plockades materielen ihop och kördes ut. Därefter
kördes det sista vagnssättet till störtschaktet och
tippades, varefter uppfarten företogs.
Om ej tillräckligt med berg fanns att lasta för hela
skiftet, sysselsattes båda med annat arbete.
Tidsstudierna2 över de olika arbetsmomenten från
denna lastning äro sammanställda enligt
nedanstående tablå:
Min.
1. Gångtid ................................ 40
2. Ställtid ................................. 21
3. Lastning ................................ 84
4. Övrigt arbete ............................ 114
5. Div. pauser ............................. 30
6. Väntan på tomvagn ...................... 45
7. Utfrakt, tippning, infrakt, luftpåfyllning .... 99
Skoplastningens skifttid ................ 433
Annat arbete........................... 47
Summa skifttid 480
- Samtliga tidsstudier hava utförts av Huss.
■m.y////*/./,///,::’//’/, ^///v/:,///’.
i Se Ryds uppsats i V. B. A.
1940/41, s. 37/66.
Fig. 8. S. k. cherry-picker, avsedd för vagnsbyte i ort med enkelspår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
