Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Sammanfattningsvis bliva alltså
lastningskostna-derna exkl. "sociala" kostnader (se nedan):
för skoplastning ................. 79,7 öre pr ton
„ skraplastning ................ 84,1 „ „ „
„ handlastning ................. 86,0 „ „ „
"Sociala" kostnader.
Varje gruvföretag måste för sin personal
vidkännas dylika utgifter i form av
olycksfallsförsäkringspremier, läkarvård, bostäder etc. Här nedan följer en
sammanställning av dessa kostnader, av vilken
framgår, att en arbetarbostad om 2 rum och kök
beräknats kosta 10 000 kronor, ett ganska normalt pris
före krigsutbrottet.
Bostad:
Ränta -j- amortering + underhåll ca 10
Brandförsäkring, bränsle, vatten .......
Kr. pr år
..1000
. 500
S:a 1 500
... 600
Avgår hyra 50 kr./månad.................
Kostnad för bostad ........................ 900
Olycksfallsförsäkringspremier och läkarvård:
Kostnad pr underjordsarbetare och år........ 140
S:a sociala utgifter/man o. år 1 040
Enligt tidigare uppgifter är vid tillräckligt stora
ortsalvor effekten pr 8-tim. skift och 2 man vid
skoplastning 49,6 och vid skraplastning 45 ton. För
uppnående av samma effekt skulle vid handlastning
erfordras mer än 3 man, men det begränsade utrymmet
tillåter ej större personal än 2 man. De ovannämnda
effektsiffrorna böra alltså jämföras med en normal M Q † | 5 Q |"
handlastningseffekt av 28 ton pr skift och 2 man.
Vid jämförelsen av de tre lastningsmetoderna får
man alltså taga hänsyn till följande sociala utgifter:
utgifter utgöra "fasta kostnader per skifttimme" och
smörjmedel, kraft och reparationer "fasta kostnader
per ton".
Summeras nämligen de förstnämnda erhålles:
för skoplastningen ......... 5: 07 kr.
„ skrap- „ ......... 5:07 „
„ hand- „ ......... 3:93 „
och summeras de sistnämnda erhålles:
för skoplastningen ........ 0:129 kr.
„ skrap- „ ........ 0:104 „
» hand- „ ........ —
Den sökta skoplastningseffekten erhålles ur
ekvationen:
5,07 3,93
^ + 0,® = ^
x = 5,i ton/skifttim.
Skraplastningseffekten fås på motsvarande sätt:
5,07 3,93
v + °’104 = 3^
y = 5,o ton/skifttim.
Den gjorda undersökningen visar, att trots de
ogynnsamma förhållandena skoplastningen ställer sig
15,8 % och skraplastningen 10,6 % billigare än
handlastningen. Samtidigt har effekten ökat med 77 resp.
61 %. Den härigenom uppnådda tidsvinsten uppgår
till 43,7 resp. 37,6 %. Ännu vid den gräns, där den
mekaniska lastningen kostar lika mycket som
handlastningen, är tidsvinsten 31,4 % vid skoplastning
och 30,0 % vid skraplastning.
Vid skoplastning;
skrap-
hand-
2 080
28(T
2 080
280 ’
2 080 1
ITscT’ 28
1
49^6
1
45
15 öre pr ton berg
= 16,5
26
>5 v
Erhållna effekter och kostnader äro slutligen
sammanförda i nedanstående tabell i vars högra kolumn
de verkliga kostnaderna pr ton berg fritt
störtschaktet äro angivna.
Effekter Kostnader
Ton berg pr 8-tim. skift Direkta kostnader pr ton Kr. Sociala kostnader pr ton Kr. Summa kostnader pr ton Kr.
Skoplastning .. Skraplastning . Handlastning . 49,6 45 28 0: 797 0: 841 0: 860 0: 150 0: 165 0: 265 0: 947 1: 006 1: 125
Trots de ogynnsamma förhållandena med lång
transport och tidsutdräkt vid vagnsbytena är som
synes den mekaniska lastningen fortfarande billigare än
handlastningen.
Den minsta mekaniska lastningseffekt, som
erfordras för att kostnaden ej skall understiga
handlast-ningskostnaden, kan lätt beräknas, om det antages,
att arbetslöner, ränta och amortering samt sociala
Uppsvinget inom den spanska bergshanteringen.
(Montanistische Rundschau, sid. 375—377, nr 19,
1/10 1941.)
Den spanska gruvhanteringen hade under
inbördeskriget legat fullkomligt i dödsryckningar. En av den
nya regeringens första åtgärder var, att sätta igång
gruvdriften och hyttindustrien. Följderna av den
spanska regeringens åtgärder har redan visat sig
i produktionssiffrorna för de fem första månaderna
under år 1941. Bland annat producerades
därunder 135 634 ton pyrit, varav 11 439 ton från
provinsen Huelva. Brytningen av zinkmalmer uppgick till
30 425 ton och framställningen av zinkmetall till 5 032
ton. Vidare bröts 2 866 ton manganmalm, varav 2 367
ton i provinsen Huelva, under det att
volframmalm-produktionen belöpte sig till 136,7 ton, varav 128,6
ton kom från gruvområdet La Coruna. Produktionen
av tennmalm och tenn uppgick till 88,6 ton resp. 16,9
ton. Av blymalm utvanns 17 695 ton och
framställningen av blymetall belöpte sig till 11 629 ton.
Samtidigt producerades 46 659 ton kopparmalm.
I oktober 1940 utsträcktes genom särskild lag
det spanska industri- och handelsministeriets
rättigheter att kontrollera landets bergshantering. I denna
lag sades ifrån, att det icke kunde vara staten
likgiltigt, huru gruvorna utnyttjades, utan att staten
hade intresse av en möjligast rationell utvinning av
landets mineralrikedomar. I november bildades sedan
ett nationellt metallsyndikat (Sindicato Nacional del
Metal). Med lagen av den 9 juli 1941 har spanska
staten förbehållit sig rätt, att för sig reservera områden
med för landets försvar, industriella utveckling och
ekonomi viktiga malmförekomster. Statens slutliga
14 nov. 1942
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
