Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
övertagande av en gruva sker normalt successivt under
en 4-årsperiod, under vilken staten på initiativ av
generalstaben, bergsministeriet eller geologiska
institutet låter undersöka fyndigheterna. Staten kan efter
dessa 4 år sälja till privat bolag, pantsätta eller helt
eller delvis själv deltaga i brytningen. Hittills ser det
ut som om Spanien är pä mycket god väg att
återerövra sin tidigare ställning bland Europas malm- och
metallproducenter. Spanien hörde ju under förra
århundradet till en av de viktigaste europeiska
metallproducenterna och hade en väsentlig andel i Europas
försörjning med metalliska råvaror. Genom
utbyggandet av de stora amerikanska malmförekomsterna
under och efter världskriget och efter upptäckten och
igångsättningen av de stora afrikanska malmfältena
under engelsk ledning, har spanska bergshanteringen
ständigt förlorat i betydelse. Inom landet finns ingen
utbildad metallindustri och därför har behovet av råa
metaller och halvfabrikat varit mycket litet. De
metallindustrier, som nu börjat anläggas inom landet äro
anvisade att importera rätt stor del av sina råvaror. I
följande tabell finns en sammanställning av den
spanska metallkonsumtionen och därvid har medtagits ett
årtal strax efter sekelskiftet, ett år före början och ett
år efter slutet av det förra världskriget,
högkonjunkturåret 1929 och slutligen år 1938.
2 Obetydligt.
3 Portugal inberäknat.
Tidigare exporterade Spanien det mesta av sina
malmer. Numera försöker man dock att förhytta så
mycket malm inom landet att det täcker det egna behovet.
Gamla hyttor sättas istånd och nya hyttor byggas.
Trots detta är det möjligt, att den spanska
malmproduktionen skall kunna stegras så högt, att en del
malmer och sliger skola kunna säljas till utlandet för
förstärkning av landets valuta.
Under särskilt ogynnsamma förhållanden har den
spanska blymalmsbrytningen måst arbeta ända till
sista tiden. Här föreligga dock de mest gynnsamma
utvecklingsmöjligheter, som mycket tydligt framgår av
tabellen. Det spanska blypriset har reglerats och
fastslagits genom en förordning av industri- och
handelsministeriet, sedan en längre tid alldeles otillräckliga
priser gällt inom detta område. De tidigare priserna
täckte i allmänhet icke ens produktionskostnaderna.
Det nya blypriset utgör 1 300 pesetas per ton, varur
priset på malmen beräknas genom en särskild formel,
som tar hänsyn till malmens bly- och silverhalter samt
smältningskostnader och smältningsförluster. De
gynnsamma följderna av dessa den spanska regeringens
mått och steg ha visat sig i, att vid de statliga och
privata gruvorna i Lånares och La Carolina Santa
Elena åter nyanställts 40 000 arbetare och att
gruvorna nu ha möjlighet att betala bättre löner än tidigare.
Största delen av de spanska blyförekomsterna ligga
inom södra delen av landet. I de ostliga delarna av
Sierra Morena finns några av de värdefullaste
blyområdena i världen. Linares var på 1870—80-talet den
största blyproducenten i världen. Gruvorna inom detta
område äro icke på långa vägar utbrutna utan de
måste läggas ner på grund av det låga
världsmarknadspriset på bly, då konkurrensen med utländskt bly blev
för svår. Den blyglans, som förekommer vid Linares
och Santa Elena håller växlande halter av silver.
Under sista tiden har Santa Elenaområdet överflyglat
Linares. Inom den spanska blyhanteringen arbeta
Société Minière et Métallurgique de Penarroya, som
driver blyhyttor i Penarroya och Cartagena med en
nominell kapacitet av 140 000 ton råbly per år. Jämte
detta franska bolag kan omnämnas Cie. Minière et
Métallurgique Los. Guindos i Malaga, vars hyttor ha
en årlig produktionsförmåga av 25 000 ton råbly.
Förutsättningarna för en större blyförhyttning numera än
före inbördeskriget ha visat sig finnas. 1940 belöpte
sig den spanska blymalmsbrytningen till i runt tal
42 000 ton, varav 30 000 förbrukades inom landet och
12 000 ton exporterades.
Även inom kustområdet Almeria—Cartagena finns
det blyförekomster. Den malmförande zonen sträcker
sig från Cartagena till Kap von Palos. Också här är
blyglansen silverhaltig. Den höga silverhalten hos de
spanska blymalmerna torde med de numera
förbättrade anrikningsmetoderna komma att spela en viktig roll
i kostnaderna för b]ymalmsbrytningen, då genom en
mycket hög utvinningsgrad av silvret självkostnaderna
för malmen starkt nedsättas. I norra Spanien spela
blymalmerna föga roll. Här finns blyförekomster i
provinserna Taragona, Huesca och Santander.
Också den spanska kopparmalmsbrytningen kan
utbyggas högst väsentligt. Spanien är ännu idag, fastän
Japan under sista tiden har närmat sig, den främsta
pyritproducenten i världen. Rio Tinto grundades den
29 mars 1873 för brytning av pyritförekomsterna vid
Rio Tinto i Huelvaprovinsen. Rio Tinto-malmerna äro
särskilt värdefulla för sin höga guldhalt. Ännu äldre
är den andra i ordningen av de spanska
pyritproducen-terna, det engelska bolaget Tharsis Sulphur & Copper
Co., Ltd., som grundades den 27 okt. 1866 i
Edinburgh. Den tredje producenten i ordningen är Sociedad
Espanola de Construcciones Electro-Mecanicas. Rio
Tinto äger i Rio Tinto och Huelva Copper i Huelva var
sin hytta. Det sistnämnda bolaget har även ett
raffinaderi i drift i Cordoba. Den totala
produktionsförmågan hos de spanska kopparhyttorna angavs nyligen
till 20 000 ton per år. F. ö. finns det även en
zinkmalmsproduktion inom landet, som huvudsakligen
bedrivs av franska och belgiska företag. Bland
zinkföretagen kan omnämnas de redan nämnda Penarroya och
Asturienne des Mines. Kapaciteten för zinkhyttorna
är med sina 27 000 ton om året låg i förhållande till
blyhyttornas kapacitet.
Spaniens betydelse som kvicksilverproducent är ju
allmänt känd. Kvicksilverproduktionen har alltid
stigit år för år med undantag för inbördeskrigets tid.
Genom den nationella rörelsen torde produktionen av
kvicksilver såväl som andra malmer komma att stegras
högst väsentligt. E. R—s.
(I ton)
1901 1913 1918 1929 1938
Bly:
Malmpro-
duktion1 — 178 800 133 600 116 500 32 000
Metallpro-
duktion .. 177 800 213 000 169 700 138 600 36 000
Förbruk-
ning _O 10 000 15 000 25 000 20 000
Koppar:
Malmpro-
duktion1 47 800 44 900 17 800 63 700 30 000
Metallpro-
duktion .. — 24 000 20 100 21 300 11000
Förbruk-
jiin? -2 _2 _2 15 100 11 000
Zink:
Malmpro-
duktion1 49 082 66 500 31 900 53 000 35 000
Metallpro-
duktion .. — 6 900 15 900 11 800 7 700
Förbruk-
ning ..... 4 000 6 000 12 300 9 200 10 500
Kvickilver .. 1130 1 246 600 2 476 1
Silver3..... 127,2 137,9 99,0 82,7 ?
1 Metallinnehåll.
24
14 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
