- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Bergsvetenskap /
45

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

FACKAVDELNING

BERGSVETENSKAP

HÄFTE 6 REDAKTÖR: ERNST J. A. ROTHELIUS 13 JUNI 1942

INNEHÅLL: Kostnadsberäkning av sprängningsarbeten för i berg insprängda fabriks- och förrådsrum
m. m., av överingenjör Karl Rutberg. — Skraplastning vid magasinsbrytning. — Litteratur. —
Förenings-meddelanden. — Notiser.

Kostnadsberäkning av sprängningsarbeten för i berg
insprängda fabriks- och förrådsrum m. m.

Av överingeniör KARL RUTBERG.

T1 otalkostnaden för en sprängning måste beräknas
med hänsyn taget till varje kostnadselement,
sådant det ingår i här berörda sprängningsarbeten,
huvudsakligen utförda i ett horisontalplan med tunnlar,
orter och rum i olika dimensioner. Fabriker och
större förråd m. m. med utsprängda stora rum måste
kunna utföras betydligt billigare per m3 berg än
orter med små tvärsektioner eller skyddsrum i
städer, där vid sprängning speciella skyddsåtgärder
måste vidtagas, och där kostnadsbäraren utgöres av
en mindre kubikmassa berg.

Den i totalkostnaden ingående arbetslönen
påverkas i hög grad av de kollektivavtal, som tillämpas på
olika platser. Beräkningen har därför baserats, dels
på gruvavtalens lönenivå i Bergslagen, dels på en
dubbelt så hög lönenivå. De lägre arbetslönerna ingå
i tabellerna till och med X. Därefter följande
kostnadsberäkningar innefatta den högre arbetslönen.
Samtidigt med högre löner hava i kalkylerna
handlastning och små vagnar ersatts med grävmaskiner
och lastbilar. Den i tabell XVI återgivna
normalkalkylen är uppbyggd på båda dessa lönenivåer med
därav erhållna gränsvärden.

Sprängning i våra svenska bergarter utföres för
närvarande enligt en viss standard. Särskilt gäller
detta sprängämnet. För de bergsprängningar, som
här avses, liksom inom gruvindustrien, är dynamiten
det dominerande sprängämnet. Detta framställes
endast vid ett fåtal fabriker här i landet, och den
dynamit, som köpes i fria marknaden, kommer
huvudsakligen endast från en tillverkare. Detta har till
följd, att dynamitpatronerna hava vissa
standarddimensioner. Med en specifik vikt av 1,35 till 1,40 har
en ca lOO grams dynamitpatron med 25 mm diameter
en längd av 165—170 mm.

Med de betalningssystem, som i allmänhet
tillämpas, ingår sprängämnet i de ackord, som träffas
mellan arbetsgivare och arbetarpart. Arbetarna betala
sprängämnet med ett överenskommet pris, som
ungefärligen motsvarar marknadspriset. För att ej alltför
ofta behöva rubba på ackorden fixeras dynamitpriset
för hela avtalstiden, och arbetsgivaren får betala eller
hava tillgodo differensen mellan detta fastställda pris
och marknadspriset.

Vid sprängning av ort, tunnel eller rum varierar
sprängämnesförbrukningen per m3 berg med
sektionens storlek så, att en större sektion förbrukar mindre
sprängämnen per m3 berg än en mindre sektion.
Empiriskt kunna följ. ungefärliga medelvärden uppställas:

Tabell l.
Sprängämnesförbrukning vid olika sektioner.

Sektionsarea ni 2 [-Sprängämnesförbrukning-] {+Sprängämnesför- brukning+} (dynamit med 50 % nitroglycerin) kg/m3 berg
5 2,0
7,5 l.«
10 1,4
12,5 1,3
15 1,25
40 0,9
90 0,8
öppen berg- 0,3
skärning

På olika arbetsplatser hava dessa värden visat god
överensstämmelse med verkligheten.
Tunnelsprängningarna i granit för stora rum med 15 meters bredd
och maximalt 6 meters höjd utfördes med 0,7 till 0,8
kg dynamit per m3 berg. Stora underjordiska
maskinhallar med 45 till 100 m2 sektion förbrukade i
medeltal 0,9 kg dynamit per m3 berg. Bergarten var i
senare fallet en dalaporfyr.

I de öppna bergskärningarna har
dynamitförbrukningen varierat på olika platser mellan 0,2 och 0,4 kg
per m3 berg.

Förråd utsprängas ofta med sektioner på 15 à 16 m2
med en förbrukning av ca 1,® kg dynamit per m3 berg.

De ortdrivningar, som utföras i detta sammanhang,
utgöra endast en mindre del av arbetet och avse
egentligen endast infarter, transportvägar och vid de
underjordiska fabrikerna ventilationskanaler. Vid en
relativt lång ortdrivning med dimensionen 2,B X 2,5 m
eller 6,35 m2 åtgick i medeltal 1,91 kg dynamit per m3
berg. Det är av största vikt att alltid noga följa
sprängämnesförbrukningen. Som reversalkostnad
måste den alltid vara känd, och det höga
dynamitpriset medför, att förbrukningen alltid noggrant uppgives.

11 april 1942

45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942b/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free