Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
och har vid borrningarna i
sydvästra Skåne
betecknats som vattenhorisont II.
De övre lagren av
skriv-kritan äro täta och leriga
samt bilda underlaget till
den vattenförande
bryozo-sanden. Om större och
regelmässigare flintskikt
saknas, har hela den övre
skrivkritan visat sig vara
dåligt vattenförande.
Något djupare ner blir
emellertid kritan lösare och
ler-halten mindre. I de
djupaste skikten uppträda
tjocka lerlager och bilda
följaktligen ett nytt, tätt
underlag för
vattenföring-en. Denna tredje
vattenhorisont har kunnat påvisas
medelst pumpningsförsök.
Jämte porositeten spelar
förklyftningen en stor roll
för vattenföringen. De
stora kalkbrotten i Limhamn,
Klagshamn och Östratorp,
ävensom
hamnbyggnaderna i Malmö och Trelleborg
ha blottat stora delar av
Danieli, och det har varit
möjligt, att i dessa
blott-ningar kartlägga
förklyft-ningsnätet. Hårda
kalkstenar och flintlager äro
särskilt starkt förklyftade, och
därigenom bliva de
vattenförande, under
förutsättning att över- och
underliggande bergarter ej äro
för täta. Landskrona vattenverk har under
borrningarna i Nyhem, Tullstorp och Mellanvägen företagit
provpumpningar på olika djup för att fastställa de
olika tillflödena. Borrningen i Nyhem utfördes först
endast till ett djup strax under gränsen
Danien/Maas-trichtien eller ca 80 m under markytan.
Vattentill-rinningen uppgick då till 6,5 m3 i timmen vid en
sänkning av vattenståndet av 50 m, motsvarande en
spec. kapacitet av 0,13 m3/h och meter sänkning. Vid
fördjupning av borrbrunnen, som föreslogs med stöd
av resultaten från de seismiska undersökningarna,
borrades i flera etapper, varvid efter varje etapp
provpumpning utfördes så länge tills ett tämligen
konstant vattenstånd erhölls. Därvid visade sig
följande förändringar i spec. kapaciteten:
Fig. 5. Nivåkarta över Maastrichtiens övre yta.
Förkortningar av borrhålsbeteckningar: So = Sockerfabriken, K = Krönleins bryggeri,
W = Weibulls garvämnesfabrik, Me = Nya mejeriet, V = vattenverket, M = mellanvägen,
Sv = Svaneholm, L = Långfredagarna, N = Nyhem. W 2 = Weibulls borrhål nr 2, T =
Tullstorp, S = den seismiska undersökningens västligaste skottpunkt, 1940.
borrningarna vid Tullstorp och vid fördjupningen av
borrbrunnen i Mellanvägen. Den senare brunnen
blev liksom brunnen i Nyhem nedborrad till de
djupaste lagren av Undre Danien, men nådde ej
gränsen mot Maastrichtien. Det första borrhålsdjupet
bestämdes av de goda vattenförhållandena i
Vattenverkets och Svaneholmsbrunnar. Vid Mellanvägen
visade sig bryozosanden i Undre Danien vara mycket tät
och mindre löst lagrad än i de båda förra.
Vatten-tillrinningen var sålunda ringa, varför brunnen an-
Borrhålets totala djup räknat från markytan Borrhålets relativa djup under D/M Borrhålets sp. kapac. m3/h och meter sänkn.
130 m 71 m 0,50
150 „ 91 „ 0,68
170 „ 111 „ 0,71
185 „ 126 „ 0,86
En större tillrinning av vatten äger följaktligen
rum mellan 130—150 m och 170—185 m än mellan
150—170 m. Liknande resulta! erhöllos också vid
Fig. 6. Diagram över provpumpningarna vid Mellanvägen,
Nyhem och Tullstorp. Djupet är angivet under D/M-gränsen.
8 aug. 1942
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
