Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 11
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
BERGSVETENSKAP
Redaktör: ERNST J. A. ROTHELIUS
14 NOV. 1942
INNEHÅLL: En gruvlinas livslängd och uttryck för densamma, av bergsingenjör E. Rothelius. —
Notiser. — Föreningsmeddelanden.
En gruvlinas livslängd och uttryck för densamma.
Av bergsingenjör E. ROTHELIUS.
(Forts. fr. sid. 84.)
En bidragande orsak till att riktiga metoder för
beräkning av böjningspåkänningen i linor kommit
under så skarp diskussion under de senaste åren, var
den mängd trådbrott, som uppstod på bärkablarna
till två amerikanska hängbroar ((Mount Hope Bridge
och Ambassadör Bridge). Där hade man vid
beräkningarna av kablarna helt försummat
böjningspåkän-ningarna vid fästena. Ändock hade man till
trådmaterial i dessa kablar ej tagit vanlig kalldragen,
seghärdad tråd, utan en efter speciell metod
värme-behandlad och galvaniserad tråd, som erhöll de
högsta tänkbara hållfasthetsegenskaper. Trots att
dragpåkänningen endast var 22 kg/mm2 under det att
trådarnas brottgräns var 160 kg/mm2, uppstodo
oerhört många trådbrott vid kauserna vid kablarnas
förankringspunkter. Enligt fig. 25 var kausens radie
248 mm. Böjningspåkänningarna blevo då enligt
ekv. (2)
°bö
4,9
2^248
• 21 500 =’210 kg/mm2
d=55, à^tymm
Fig. 25. Kausanordningarna
vid förankringsställena till
ett par amerikanska
hängbroar.
Ändock trodde man att trådbrotten berodde på
sprödhet hos trådarna! Då denna ekvation endast
giver ett absolut
minimimått på
böjningspåkänningen, kan man tänka sig
resten.
Vid beräkning av den
totala påkänningen enligt
Reuleaux’ formel har man
icke försummat blott den
ökade
böjningspåkänningen beroende på friktionen
mellan de olika trådarna i linan, man har icke heller
tagit hänsyn till tryckpåkänningarna mellan de
intill varandra liggande lintrådarna.
Tryckpåkänningarna kunna ju vid de ställen, där trådarna korsa
varandra, tack vare de små beröringsytorna bli mycket
stora. De förklara på enkelt sätt erfarenheten, att
livslängden hos linorna icke endast är beroende av
den sammanlagda drag- och böjningspåkänningen
øtot. Beräkningen av storleken hos
tryckpåkänningarna mellan de olika lintrådarna och mellan lintråd
och underlag, är mycket invecklad och kan först
utföras, då linans konstruktion är känd och påkänning-
arna i denna fullt utforskats. Dessa
tryckpåkän-ningar ha påvisats genom undersökningar av Benoit,
som genom försök bevisat att trådarna i en part eller
i en lina erhöllo ökad livslängd, då linskivorna
kläddes med läder. Härom kommer mera ingående
belägg att givas i samband med behandlingen av linans
nötning.
Då trådarna korsa varandra uppstår dels en stor
inre friktion genom att de röra sig olika vid de
växlande drag- och böjningspåkänningarna, dels
uppstår vid själva korsningspunkterna starkt ökade
böjningspåkänningar. De skadliga verkningarna av dessa
ökas betydligt om linan tvingas gå i S-form, dvs.
böjas i två motsatta riktningar. Den vinkel, under
vilken trådarna korsa varandra vid langslagna linor,
är ungefär 30°, under det att den vid vanlig
tvinning är ungefär 2°. Böjningspåkänningarna vid
trådarnas korsningspunkter bli i den första
konstruktionen betydligt större. Ur dessa fakta kunna
betydelsefulla slutsatser dragas med hänsyn till den
lämpligaste linkonstruktionen. Linkonstruktionerna i olika
länder äro ju standardiserade och kännetecknas
därav, att alla i linan ingående trådar ha samma
diameter. De i föregående kapitel angivna
linkonstruktionerna finnas sammanställda i tab. 31.
Tabell 31. Standardiserade linkonstruktioner, där
ingående trådar ha samma diameter.
6 (1 + 6) := 6 • 7 = 42 trådar, svensk, tysk, engelsk,
amerikansk standard
6 (3 + 9) t= 6 • 12 c= 72 „ svensk standard
6 (1 + 6 + 7) = 6 • 14 = 84 „ engelsk (6X7 outer)
standard
6 (4 + 10) t= 6 ■ 14 = 84 „ svensk, tysk standard
6 (1 + 6 + 8) i= 6 ■ 15 — 90 „ engelsk (6X8 outer)
standard
6 (1 + 6 + 9) <= 6 • 16 = 96 „ engelsk (6 X 9 outer)
ständàrd.
6 (1 + 6 + 10) = 6 -17= 102 „ engelsk (6X10 outer)
standard
6 (1 + 6 + 11) 6 • 18t= 108 „ engelsk (6X11 outer)
standard
6(1 + 6 + 12) = 6 • 19 := 114 „ svensk, tysk, engelsk,
amerikansk standard
6 (3 + 9 + 15) i= 6 • 27’— 162 „ engelsk standard
6(4 + 10 + 16)i=6-30 = 180 „ tysk standard
6 (5 + 11 + 17):= 6 • 33=198 „ tysk standard
6 (1 + 6 + 12+18)—6 - 37=222 „ svensk, tysk, engelsk,
amerikansk standard
14 nov. 1942
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
