Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
än för linor med vanlig tvinning. Denna metod för
bestämning av böjningspåkänningarna i linor skulle
kunna användas även här i Sverige.
Prof. Klein1 anser, att drag- och upprepade
böj-påkänningar ej äro tillräckliga att förklara den korta
livslängden hos linorna. Enligt Scobles och
Woern-les rapporter ligger antalet
böjningsväxelpåkänning-ar i praktisk drift vid storleksordningen 200 000,
vilket är alldeles för lågt för att härröra endast från
de måttliga drag- och böjningspåkänningar för vilka
en lina utsättes i drift. Orsaken till de tidigt
inträffade trådbrotten måste sökas i någon annan
omständighet. Klein godkänner ej heller den numera i
Tyskland gällande metoden för beräkning av
säkerhetsgraden hos en lina. Han anser det ologiskt att
använda en beräkningsmetod, i vilken de viktigaste
påkänningarna ej alls inrymmas. Dessa utgöras ej
blott av påkänningarna vid böjningen över en skiva
utan framför allt av de spänningar av böjningsnatur,
som uppstå i trådarna, framför allt vid tvinningen
av parterna och sedan vid parternas slagning till lina.
Han framhåller, att de av Lindeberg, Pomp och andra
utförda utmattningsförsöken visa, att en större
grundbelastning måste finnas i tråden för att den
skall brista efter så kort tids användning, och han
uppvisar en metod för beräkning av den ungefärliga
storleken hos dessa påkänningar. För några vanliga
lintyper genomför han beräkningen, som här*
återgives i tabell 32. Av denna framgår att de
töj-ningar, som uppstå genom trådens böjning vid
linframställning och därav följande påkänningar äro
mycket stora. De största förorsakas av trådarnas
skruvform i parterna (f:=l—1,-8 %). Därnäst
följa de böjningspåkänningar, som uppstå genom
lintrådens upplindning på linmaskinens spolar (f — 0,5
—1 %). Ännu mindre äro de böjningspåkänningar,
som härröra från parternas slagning till linor (s — 0,3
—1,’0 %) och minst de, som uppkomma vid parternas
upplindning på linmaskinens spolar ( = 0,2—0,4 %).
De totala påkänningarna beroende på spänningen
från själva linslagningen äro således mycket stora och
t. o. m. större än själva brottgränsen. Man måste
emellertid komma ihåg, att de här angivna
påkänningarna endast uppstå i de delar av vissa trådar i
linorna, som äro utsatta för de starkaste
påfrestningarna. I driften tillkomma dessutom de
upprepade påkänningarna vid linans böjning över skivor
1 Glückauf, sid. 257, vol. 77, häfte 17, 1941.
såväl som de dragpåkänningar, som härröra ur
lasten. Vid löpningen över skivor, där
skivdia-metern D = 500—1000 6, uppstår i de yttersta
trådarnas yttersta skikt töj ningen
e = 100. — % = 0,a till 0,i %,
som bör läggas till de tidigare omtalade.
Den från lasten härstammande tillåtna
dragpåkän-ningen ad ~ 5—20 kg/mm2 kan icke vid böjning över
en skiva helt läggas till böjningspåkänningen, ty
endast en mindre del av linans tvärsnitt är utsatt
för stark böjningspåkänning, under det att största
delen är utsatt för mindre böjningspåkänning och en
del t. o. m. för tryckpåkänning. Den töjning, som
beror av lasten, lyder Hookes lag och kan beräknas
100 -ad 500 till 2 000
f = ~Ë~ % = 80 000 % = tlU 04
Tillsammans med den töjning, som härrör ur
böjningspåkänningen vid skivor, blir den ur rena
drift-påkänningen härstammande totala töj ningen således
0,13—0$ %, vilket endast är omkring 10 % av den
töjning, som härrörde från linans tillverkning.
Antager man nu att grundpåkänningen i lintråden
härrör från de böjningsspänningar, som uppstått vid
linans framställning, och att växelbelastningarna
komma från den anbragta lasten och passagen över
skivor osv. skulle, enligt vad som angivits om
Good-mandiagrammen på sid. 42 med början längst ned
på första spalten, böjningspåkänningarna högst
uppgå till 0,7 av värdet på lintrådens brottgräns, för att
växelpåkänningen skulle kunna upprepas tillräckligt
antal gånger, innan tråden brister. Nu överstiga ju
redan grundpåkänningarna i de starkast utsatta
delarna av tråden dennas brottgräns. Därav framgår,
att antalet växelpåkänningar måste ligga betydligt
under det värde, vartill man strävar, nämligen
1OOO 000, innan tråden brister.
Klein undersöker vilka förbättringar, som kunna
åstadkommas på de standardiserade
linkonstruktionerna enligt tabell 32, för att grundpåkänningarna
skola kunna minskas till och under 0,7 oh. Av
Kleins utredning framgår att töj ningen och därmed
också böjningspåkänningarna tilltaga med sin2 för
slagningsvinkeln, tråddiametern, med avtagande
trådantal, avtagande diametrar på parter och lina och
med avtagande diametrar på spolar i lintillverknings-
Tabell 32. Kleins beräkning av den ur linframställningen härrörande töjningen
trådselementen samt motsvarande påkänningar a’.
i de mest utsatta lin-
Nr [-Trid-tjocklek-] {+Trid- tjocklek+} <5 mm Slagningsvinkel Trådens töjning s i % härrörande från partens [-Totaltöj-] {+Total- töj+} ning <j % Påkänning a’ kg/mm’ för tråd med brottgräns
Linkonstruktion tråd till linpart linpart till lina [-upplindning-] {+upplind- ning+} på
trådspolen skruvform i linparten [-upplindning-] {+upplind- ning+} på
partspolen skruvform i linan a„ = 128 kg/mms oh = 180 kg/mm1
1 6X 7+hampkärna,i> 0,5—3 9°54’ 15 °03’ 0,5—1 1,5 0,2—0,4 1,-0 3,2- -3,9 130—135 181—185
2 6X 7+ „ ,1 0,5—3 10 °47’ 15 °03’ 0,5—1 1,8 0,2—0,4 l,’o 3,5- -4,2 131—137 183—189
3 6X19+ „ ,v 0,5—3 12 °20’ 14 °41’ 0,5—1 1,1 0,2-0,4 0,5 2,3- -3,0 124—128 173—179
4 6X19+ „ ,l 0,5—3 13 °28’ 14 °41’ 0,5—1 1,4 0,2-0,4 0,5 2,6- -3,3 125—130 176—181
5 6X37+ „ ,v 0,5—3 14 °06’ 14°55’ 0,5—1 1,0 0,2-0,4 0,3 2,0- -2,7 122—127 169—177
6 6X37+ „ ,l 0,5—3 16 °39’ 14 °55’ 0,5—1 1,4 0,2-0,4 0,3 2,4- -3,1 124—129 173—180
7 6X61+ „ ,v 0,5—3 15°58’ 16 °12’ 0,5—1 1,0 0,2-0,4 0,3 2,0- -2,7 122—127 169—177
8 6X61+ „ ,1 0,5—3 10° 10° 0,5—1 0,38 0,2-0,4 0,12 1,2- -1,9 116—122 150—167
v = vanligt slagen lina, l = langslagen lina.
88
14 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
