Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
ningarna genom slagningen på något sätt borttagas,
borde kunna givas mycket höga värden på tillåtna
od och ändock erhålla stor livslängd. Att detta är
fallet framgår tydligt av de Forests och Hopkins
undersökningar.1 I tre av fem angivna
provningsresultat ha de använt linor av
Warringtonkonstruk-tion och i ett lina av fyllnadstrådskonstruktion. Den
linkonstruktion, som använts i det femte fallet, är
ej angiven, men torde man nästan med säkerhet
kunna sluta sig till att den även är slagen med
parallella trådar. Tydligen ansågo de, att dessa
konstruktioner äro tydligt överlägsna de konstruktioner,
där trådarna skära varandra. Fig. 31, som är
hämtad från deras arbete, visar provningsresultat från
en 5/8" provningslina av Warringtonkonstruktion
med 6 X 19 trådar av seghärdat stål, utförd dels
utan dels med förformning av trådar och parter. På
samma diagram ha även resultaten med en enskild
tråd inlagts. Drag- och böjningspåkänningen har
beräknats med Reuleaux’ formel och är införd i
kg/mm2 på ordinatan. Antalet böjningsväxlingar till
det första trådbrottet äro angivna på abskissan. Vid
storlekar av böjnings- och dragpåkänningar, som
förekomma i drift, är livslängden för den förformade
linan 3 gånger så stor som livslängden för den på
ordinärt sätt slagna linan. Hållfasthetsegenskaperna
för den förformade linan synas vara desamma som för
den enskilda lintråden, ehuru livslängden räknad på
samma area hos lintråden är större än hos linan,
då kurvorna förlöpa parallellt. Genomgående
framhålla dessa författare, att de förformade eller enligt
trulay-metoden slagna linorna ha betydligt större
livslängd än de på vanligt sätt tillverkade. Enda
nackdelen med trulay är att trådbrott äro svåra
att observera då trådändarna vid brottstället ej
fjädra ut utan i stället ligga kvar i det normala
läget. Särskilt för linor med omvänd tvinning är
trulayjslagningen värdefull då de därigenom bli
spän-ningsfria. Trulay-linorna giva dock osäkrare splitsar
beroende på att den fjädrande verkan, som finnes
hos trådarna på normala linor och som i hög grad
ökar friktionen mellan trådarna ej finnes hos
trulay-linorna.
Såväl den engelska som den tyska linkommissionen
ha funnit att trulay-linornas livslängd är betydligt
1 The testing of rope wire and wire rope, Am. Soc. Test.
Mat., Proc. of the 35 annual meeting, 1932, sid. 411.
Fig. 31. Livslängden hos en Warringtonlina vid olika
framställningssätt jämte livslängden för den använda lintråden.
större än de normala linornas. Woernle1 har
emellertid påvisat att fördelen med trulay-slagna linor är
beroende av tråddiametern på så sätt att vid grövre
trådar än 1,65 mm upphöra de gynnsamma
verkningarna.
Ett viktigt resultat, som sammanhänger med
böjningspåkänningarna, är den engelska
linkommissionens2 att vid samma livslängd på olika linor är
förhållandet mellan brytskivediametern och lindiametern
i det närmaste konstant under det att förhållandet
mellan brytskivediametern och tråddiametern
varierar högst väsentligt. Av tabellerna 35 och 36 framgå
försöksresultaten.
Tabell 35. Förhållandet mellan brytskivediametern D,
linomkretsen o och linträdsdiametern 6 för linor, som
tåla 500 000 böjningspåkänningar, innan de brista,3
Säkerhets- Förhållan- Linkonstruktion
grad det A B C D
6 B d 470 900 1100 1160
6 B 0 16,3 18,9 19,25 17,4
10 B T 363 590 720 700
10 B 0 13,1 12,4 12,6 10,5
Tabell 36. Förhållandet mellan brytskivediametern D, linomkretsen o och linträdsdiametern 6 för linor, som tåla 250000 böjningspåkänningar innan de brista.3
Säkerhets- Förhållan- Linkonstruktion
grad det A B C D
6 B à 425 810 850 875
6 D 0 15,3 17,0 14,9 13,1
10 B T 330 530 550 550
10 B 0 11,9 11,1 9,6 8,25
Sedan dessa resultat publicerats ha alla utkomna
engelska standardiseringsföreskrifter4 upptagit dem.
Häri bestäms att för varje säkerhetsgrad och en viss
livslängd, angiven genom antalet böjningar till brott,
bör förhållandet mellan brytskivans diameter och
linans omkrets eller diameter ha ett visst bestämt
minimalt värde. Resultaten bevisa att för att ett
värde på säkerhetsgraden skall ha någon reell
innebörd får icke förhållandet mellan D\d förbises. På
detta sätt kan en säkerhet mot för stora böjningspå-
1 ZVDI, band 73, sid. 425, Berlin 1929.
2 The Institution of Mechanical Engineers, Proceedings,
vol. 130, 1935, sid. 385—395.
3 De använda linorna hade följande data:
A) 42-ti’ådig, vanlig tvinning, <5 =0,91 mm, a6 = 126—142 kg/mm2.
B) 114- „ „ „ S =0,53 „
och 1,06 „ ab =158—173
c) 144- „ „ „ <5=0,89 „ Of, =158—173
D) 222- „ „ „ S =0,76 „ ab =158—173
i British Standard Specification No. 621, 1935.
„ 302, 1938.
„ 329, 1939.
14 nov. 1942
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
