Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
bromsning av nedåtgående gruvhiss fortsätter ju
hissen en kort väg, sedan spelet stannat, och det är då
linans elasticitet som får taga emot den första på
känningen. Bromseffekten övergår i linans elastiska
arbete. Detta medför ju en mjuk uppbromsning. Hos
en lina, där all elasticitet beroende på linans slagning
har försvunnit, måste ovannämnda effekt upptagas
direkt av de enskilda trådarnas elasticitet och då
blir ju påkänningen allvarligare.
2. Nötning och deformation.
Vid linans upplindning på kar eller gång över
brytskivor och rullar uppstår nötning. Denna äger
rum dels på linans yta och dels i dess inre delar.
Fig. 37. Halvsluten lina.
Fig-. 38. T. v. normalt sluten lina.
T. h. sluten lina med flera skikt
av formtrådar.
Den första, som benämnes ytnötning, är beroende
dels av lintrådens hårdhet, dess diameter samt linans
konstruktion och form och dels av formen och
materialet hos linkar, brytskivor och rullar. Vad
lintrådens hårdhet beträffar sammanhänger den med
brottgränsen på så sätt, att en högre brottgräns ger ett
hårdare men samtidigt sprödare material. En svensk
lintillverkare uppgiver, at-t han levererat många
linor, i vilka lintrådens brottgräns uppgått till 200
kg/mm2 och däröver, och trots detta har livslängden
varit minst lika med den, som uppnåtts med linor,
i vilka trådens brottgräns varit betydligt lägre. Vissa
erfarenheter i Schweiz ha givit vid handen, att en
brottgräns hos lintråden;— 160—180 kg/mm3 och en
tråddiameter-= 1,2 mm givit goda resultat, då det
gällt att erhålla stor motståndskraft mot •
ytnöt-ningen. För gruvlinor i allmänhet gäller ju att
trådens brottgräns ej får överstiga 180 kg/mm2 och att
tråddiametern minst bör vara 1 à 1,5 mm. Vid stora
diametrar på linkar och brytskivor, där böjligheten
hos linan ej behöver vara så stor, kan naturligtvis
stora tråddiametrar väljas och om ytnötningen är
stor måste man sätta in brytskivor och linkar med
stora diametrar för att tråddiametern skall kunna
ökas utan att böjningspåkänningarna bli för stora.
Vad angår linans och lintrådens form samt
konstruktion så inverkar dessa faktorer i hög grad på
linans förmåga att motstå ytnötning. En rundlina
av vanlig slagning har en mycket liten effektiv yta
och är därför utsatt för en mycket kraftig ytnötning.
Langslagningen medför en större effektiv yta och
därför större livslängd, där ytnötningen är stor.
Langslagna linor äro även mera böjliga än linor med
vanlig tvinning vid samma lindiameter och samma
lintrådar. För att ännu större motstånd mot
ytnötningen skulle erhållas tillkom den s. k. slutna linan.
Denna lintyp tillverkades först endast hos
uppfinnaren, firman Felten & Guilleaume, men erhöll snart
stor användning särskilt i England. Den slutna
linan är en spiralslagen lina med olika trådsektioner
i de olika skikten. På grund av yttertrådarnas form
blir linan utvändigt slät som en cylinder och vid ett
trådbrott bibehåller tråden sitt läge i linan utan att
spreta ut. Härav har namnet kommit och
härigenom skadar den ej andra delar av linan eller
linskivor. Man skiljer mellan flera typer av dessa
linor. Fig. 37 visar en s. k. halvsluten lina, där
cylinderytan ej är fullt hel, utan små fördjupningar
följa på ömse sidor av den runda tråden i ytskiktet.
Av vänstra bilden fig. 38 framgår en normal sluten
lina, där ytan är fullkomligt cylindrisk. Bilden t. h.
är sektion av en sluten lina med flera skikt av
formtrådar, där de innersta ha kilform. Den slutna linan
är den konstruktion på området som ligger närmast
en stång eller stav av stål och för varje belastning
blir en sluten lina alltid av mindre dimensioner än
vilken annan linkonstruktion som helst. Följaktligen
medför användningen av slutna linor möjligheten att
minska bredden på linkar och sidofriktionen på kar
och skivor minskas. Av denna orsak äro linor av
denna konstruktion fördelaktiga när tunga laster
skola uppfordras från stora djup. I korthet äro den
slutna linans fördelar följande:
1. Starkare i förhållande till diametern än linor
tvinnade av vanliga parter.
2. Mycket hållbar. Yttre friktion och nötning
utbredd över hela linytan och den inre friktionen
mindre än hos andra lintyper.
3. Ingen tendens att rotera eller vrida sig, vilket
medför minskning av friktionsnötningen på
hissgejder etc. Därför passa dessa linor vid
schaktsänkningar.
4. Rost- och syrabeständiga smörjmedel, varmed de
inre trådarna bestrykas vid linans framställning, kan
ej nötas av genom att trådarna i det yttre skiktet
öppna sig.
5. Mindre nötning på kar och skivor.
Man fann emellertid att dessa linor besutto en hel
del nackdelar, som först visade sig med tiden. Den
slutna linan blir mindre böjlig än en vanlig lina samt
kan ej smörjas under driften. Trådarna kunna vid
lininspektionen ej granskas så noga, åtminstone i
linans inre. Möjlighet finnes att fördelningen av
spänningen i hela sektionen ej blir jämn utan vissa
trådar överbelastas. Den slutna linan är svårare att
kapa. På grund av dessa nackdelar har
användningen i England av den slutna linan som gruvlina
minskat, men då slitytan är stor har den funnit
användning som bärkabel vid linbanor.
För att erhålla en större nötningsyta än den som
den langslagna linan giver och för att samtidigt
undvika de nackdelar, som den slutna linan medför,
har man uppfunnit linan med utplattade eller platta
parter. I England benämnes de "Flattened Strand"
eller "Sectional Strand" w;ire ropes. Den yttre ytan
hos de tre olika lintyperna vid samma dimension
kan jämföras på följande sätt
Den slutna linan................ 1,0
Linan med platta parter ........ 0,715
Langslagen lina ................ 0,33
Nötningen genom friktionen måste då vara omvänt
proportionell mot dessa siffror. Fördelarna hos
dessa linor med platta parter gentemot dem med
runda parter äro
94
14 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
