Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Fig. 51. Trådar från en genom
torsionspåkän-ningar avvriden gruvlina.
om den ej fortskridit för långt, genom att linan
åter tvinnas hårdare och’ bättre låses i detta läge.
Många exempel på huru langslagna linor,
använda vid schaktsänkning för uppspelning av fritt
hängande ogejdade tunnor, på kort tid fullständigt
förstörts och brustit kunde anföras. Fig. 51 visar
ett exempel på trådar från en sådan lina, på vilken
uppstod brott efter endast två månaders drift.
Trådarna hava nötts till fullständigt kantiga profiler,
som kunna återföras genom inre friktion på grund av
uppluckring av yttertrådar. Trådarna äro vid själva
brottstället fullkomligt snodda. Brotten äro rena
vrid-ningsbrott, precis såsom om trådarna skulle vara
avdragna i en maskin för vridningsprov. De
torsions-spänningar, som trådarna erhållit genom att
tvin-ningen hos linan och parterna vecklat upp sig och
som varit fördelade över hela linan, ha genom den
starka uppluckringen sammanskjutits till linans
svagaste ställen, där de sedan orsakat trådarnas
av-vridning.
Om vid en langslagen lina s. k. hänglina bildas,
t. e. strax över en hiss, som står uppställd på
underlag, eller om den i avlastat tillstånd får hänga fritt,
uppstår oftast till följd av spänningarna en slinga.
Uppmärksammar man denna i tid kan den försiktigt
avlägsnas och en kvarstående försvagning inträder
ej. Om den ej uppmärksammas utan linan åter
belastas, bildar slingan en s. k. kink, varpå fig. 52 visar
ett exempel. Parter och trådar ha förskjutit sig i
förhållande till varandra och hampkärnan skjuter
delvis ut mellan parterna. Underkastas en sådan lina
dragprov visar det sig att hållfastheten vid kinken
sjunkit med belopp ända upp till 15 % i jämförelse
med den övriga delen av linan. Om denna hade en
tillräckligt hög begynnelsehållfasthet borde en sådan
svag punkt ej ha större betydelse. Men vid passagen
över en brytskiva bli de förskjutna trådarna utsatta
för sidotryck, vilket snabbt medför en förstöring av
dem, varför linan snart måste avläggas. Hos
gruvlinor uppstå sådana kinkar mest i den hänglina, som
uppstår strax över linlåset, om hissen står uppställd
på klackar eller underlag. Denna del passerar aldrig
över någon brytskiva. På grund av de oftast mycket
starka svängningarna i denna del av linan är det
bäst att ej låta kinken vara för länge. Då linan kapas
kan den helt avlägsnas eller åtminstone införas i
linlåset på ett ställe där
den ej är utsatt för hela
belastningen.
Kinkar kunna redan
uppstå om en lina på
felaktigt sätt upplindas
ur den ring eller från
Fig. 53. Fel upplindning av lina från ring.
Fig. 54. Fel upplindning av lina från kors.
det kors, på vilket den är upplindad när den kommer
från lintillverkaren. Vid upplindningen får den aldrig
dragas av från sidan såsom å fig. 53 och 54, ty då
ändras linans stigning och följden blir oftast att
kinkar bildas, som sedan svårligen kunna borttagas.
Rätta sättet att upplinda en ring framgår av fig. 55
och rätta sättet att upplinda linan från ett kors av
fig. 56. Har linan ändock benägenhet att kinka sig,
måste detta förhindras genom bromsning, så att
slak-lina ej uppstår.
S. k. korkskruvsbildning uppstår därigenom, att en
eller flera parter drar sig in i linan, varigenom en
Fig. 55. Rätt
upplindning av
lina från ring.
Fig. 56. Rätt
upplindning av
lina från kors.
Fig. 52. Kinkbildning på lina.
Hampkärnan synlig på ett
ställe.
11 april 1942
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
