- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Bergsvetenskap /
105

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergsv etenskap

Fig. 63. Utmattningsprov på
lintråd i luft och i vatten.

heten hos tråden.
Yid 2 mill.
belastningsväxlingar kan
den torra tråden
uthärda växelbelastningar på ca 50
kg/mm3 under det
att den
vattenbe-sprutade tråden
endast tål 21 kg/mm".
Således en avse-

värd skillnad. Fig.
64 visar hur
sprickor uppstå på
trådytan med vissa
avstånd. Några av
dessa sprickor
förstoras snabbare än
de andra och
medföra då ett
trådbrott. Vid dessa
laboratoriemässiga
prövningar, där
belastningsväxlingarnas antal är 97 pr
sekund, inverkar ju
korrosionen ej på
långt när så starkt,
som om tråden
skulle befinna sig i
en i användning
varande gruvlina.

I praktiken spelar
korrosionen således en ännu större roll vid sidan av
rena utmattningspåkänningarna.

Pomp och Hempel1 påvisa i en ändrad
utmattnings-provningsapparat av Lindebergs konstruktion hur
Goodmandiagrammet ser ut för en torr och en
vatten-begjuten tråd av samma material. Av fig. 65
framgår att växelbelastningarnas storlek för den våta
tråden endast är ca hälften av växelbelastningarnas

storlek för den torra.
Växelbelastningarna framkallas genom en
variation i dragspänningen.
Lindebergs apparat
skulle lätt kunna ändras, så
att man i stället för en

Fig. 64. Sprickor i lintråd
beroende av samtidig utmattning och
korrosion.

__ 73 100 125

Medelspännhg i kg/mm*

Fig. 65. Pomps
utmattningsförsök på lintråd i luft och
i vatten.

i Dauerprüfung von
Stahl-drähten unter wechselnden
Zugbeanspruchung,
Mitteil-ungen aus dem Kaiser
Wilhelm Institut für
Eisenfor-schung zu Düsseldorf, si’d.
242—243. Band XIX,
Lie-ferung 17, 1937.

Fig. 67. Linans förlängning, då skippet
fylles med malm. Nyttiga lasten i
ovanstående ’diagram 8 ton och
fyllningshastigheten ca 2 ton/sek.

variation i dragspänningen hos den raka tråden under
konstant dragspänning skulle kunna böja tråden
över en rulle med lämplig diameter. Om man
samtidigt utsatte tråden för korrosion genom
vatten-begjutning, skulle man erhålla en provningsmetod
för tråden, som mycket nära skulle likna påkänningen
hos en lina i drift.

En skillnad kommer ju ändock alltid att finnas
mellan ett trådprov och en lina i drift och det är
elasticiteten hos det i rörelse varande
uppfordrings-systemet. Dixon och Högman ha mätt de dynamiska
påkänningarna i linan under en hel uppfordring.
Fig. 66 visar resultatet från ett 400 meter djupt
schakt. Skillnaden mellan dragpåkänningen i
diagrammets början och slut är linvikten.
Spänningsvariationerna i linan äro tydligen störst då hissen
befinner sig mitt i schaktet. Under
accelerationsperioden ligger den resulterande totala belastningen
över den statiska, som är 8 ton. I schaktets övre
del ligger den under 6 ton för att under
retarda-tionsperioden stiga till ca 6,5 ton.

I Tyskland ha liknande undersökningar utförts av
H. Herbst.1

Andra svåra påkänningar på linan inträffa i
samband med fyllning av skip i nedre läget och vid
lyftning av hiss uppställd på klackar eller hakar.
I Sydafrika använder man alltid skip för
malmuppfordringen. Då skippet fylles i nedre läget förlänges
linan. Samtidigt sättes linan i svängningar. Fig.
67 visar hur linan i ett schakt, där avståndet från
brytskivan till skippet var ca 1120 m, förlänges, då
8 ton malm tippas i detsamma. Svängningarna
medförde en förlängning utöver den statiska av 13$ %.

Hyllningen skedde med en hastighet av 2
ton/sek. Det andra svåra fallet var vid
lyftning av hiss uppställd på klackar. Här
finns alltid slaklina. Vid igångsättningen
ha spelet och linan erhållit en viss
hastighet innan hissen lyfter. Detta sker således
med ett häftigt ryck. En van och
skicklig spelare kan i hög grad minska denna

Fig.

Fjädringarna i en gruvlina under en spelning.

1 Dynamische Beanspruchungen von
Förder-seilen, Gelsenkirchen 1934.

11 april 1942

105

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942b/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free