- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Elektroteknik /
15

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

jörer, utan en under hand befästad övertygelse, att
tryckluft är det ideala hjälpmedlet för en säker och
följsam kontroll av brytförloppet. Grundlig
kännedom om de fysikaliska och elektriska fenomenen vid
brytningen inses mera än någonsin vara
förutsättningen för att denna uppfattning om tryckluftbrytaren
såsom idealbrytare skall besannas. De ledande
firmorna samt universiteten ha också ingenjörsstaber
sysselsatta med intensiv forskning av ljusbågs- och
andra fenomen i samband med
strömbrytningspro-blemet. Intressant är att huvuddelen av denna
forskning drives fram väsentligt av konkurrensen mellan
de två största elektriska firmorna, General Electric
och Westinghouse. I själva verket kan man säga, att
härmed bildats tvenne oberoende skolor i
ljusbågs-teori, vilket givetvis måste kraftigt bidraga till den
tekniska utvecklingens befordrande.

Iåtteraturanvisnmgar.

1. Still well : The Electric Transmission of Power from
Niagara Falls. AIEE 18, s. 445—544, 1901.

2. Vogelsang: Geschichtliche Einzeldarstellungen aus der
Elektrotechnik, Berlin 1929.

3. Andrews : Electricity Control, London 1904.

4. USA Patent 716848.

5. Skeats & Saylor : High Capacity Hydro-Blast
Circuit Breaker for Central-Station Service. Träns. AIEE 59,
s. 111—114, 1940.

6. Prince—Skeats : The Oil-Blast Circuit Breaker. El.
Eng. 50, s. 134—137, 1931.

7. Allis Chalmers Electrical Review, sept. 1936 : The Ruptor.

8. Baker—Wiloox: Use of Oil in Arc Rupture. Träns.

AIEE 49, s. 431—441, 1930.

9. Mac Neill—Hill: Multiple-Grid Breakers for
High-Voltage Service. Träns. AIEE 58, s. 427—431, 1939.

10. Prince : Circuit Breakers for Boulder Dam Line.
Träns. AIEE 54, s. 366, 1935.

11. Spurck—Sträng: A New Multibreak Interrupter for
Fast-Clearing Oil Circuit Breakers. AIEE Technical Paper
38—62.

12. Baker: The Vertical Flow Interrupter and its
Application to Oil-Poor Circuit Breakers. AIEE Technical Paper

40—114.

13. Leeds: A High-Power Oil-less Circuit Interrupter
Using Water. Träns AIEE 60, s. 85—88, 1941.

14. Dickinson—Baker : The struetural development of
the De-Ion Circuit Breaker up to 15 000 Volts. Träns AIEE
48, s. 528—534, 1929.

15. Boehne—Lindé: Magne-Blast Air Circuit Breaker for
5 000 Voit Service. Träns. AIEE 59, s. 202—212, 1940.

16. Boehne: The Geometry of Arc Rupture. AIEE
Techn. Paper 41—61.

17. Dickinson—Nau : A New Air Circuit Breaker with
250 000 kVA Interupting Capacity. AIEE Technical Paper

41—32.

18. Sträng—Boisseau: Design and Construction of
High-Capacity Air-Blast Circuit Breakers. Träns. AIEE 59. s.
522—527, 1940.

19. Lüdwig—Rawlins—Baker: A New 15 kV Pneumatic
Circuit Interrupter. Träns. AIEE 59, s. 528—533, 1940.

20. Haberl—Jensen: Mechanical Simplicity of Air-Blast
Circuit Breakers. AIEE Technical Paper 41—114.

21. Rankin—Bennett : A Conserved-Pressure Air-Blast
Circuit Breaker for High Voltage Service. Träns. AIEE 60,
s. 193—196, 1941.

22. Ludwig—Baker: A Vertical-Flow Outdoor Compressed
Air Breaker. Träns. AIEE 60, s. 217—222, 1941.

Ett elektrotekniskt 75-årsju bii eum.

Den 17 jan. 1867 inlämnades av Werner Siemens
till vetenskapsakademien i Berlin en avhandling
"über die Umwandlung von Arbeitskraft in
elek-trischen Ström ohne permanente Magnete".
Avhandlingen var baserad på Siemens’ upptäckt av den
dynamo-elektriska principen, som kan anses utgöra
den viktigaste grundvalen för elektromaskinteknikens
senare utveckling. Några korta erinringar kring detta
betydelsefulla datum i elektroteknikens historia
förtjäna måhända intresse.

Efter Faraday’s upptäckt av den
elektromagnetiska induktionen 1831 upptogs på olika håll, särskilt
i England och Frankrike, tillverkning av elektriska
generatorer med permanenta magneter som
ersättning för tidigare använda galvaniska strömkällor.
Telegrafiens genombrott på 1840-talet samt försöken
med galvanisk utfällning och elektrisk belysning
gåvo kraftiga impulser till fortsatt arbete i denna
riktning. På 1850-talet vågade man sig på byggande
av större maskiner — efter den tidens begrepp;
storleksordningen var dock så pass blygsam som
något tiotal kW. Den s. k. Alliance-niaskinen,
som fick viss användning för fyrbelysning, torde
ha varit en av de mest kända. Maskinernas
egenskaper med hänsyn till verkningsgrad,
materialut-nyttning och spänningsreglering voro självfallet
torftiga, då man vid denna tid fullständigt saknade
den nödvändiga kännedomen om lagarna för den

magnetiska ledningskretsen. Allt konstruktionsarbete
utvecklades rent empiriskt. Användningen av
permanenta magneter visade sig snart otillfredsställande
på grund av risken för avmagnetisering. En utväg till
förbättring var att anordna en särskild mataremaskin
för matning av huvudmaskinens fält, som sålunda
utfördes med elektromagneter, medan mataremaskinen
utfördes på eljest sedvanligt sätt med permanenta
magneter (t. e. Wilde’s maskin på 1860-talet). Men
om mataremaskinens magneter med tiden
försvagades, uppstod samma dilemma som förut. Dansken
Hjorth torde först ha kommit på idén att söka
använda generatorströmmen som hjälp till förstärkning
av de permanenta magneternas verkan, men synes i
saknad av insikt om de verkliga fysikaliska förloppen
icke ha tagit steget fullt ut. Han använde såväl
permanenta magneter som elektromagneter samtidigt.
Som sedermera visade sig vid den internationella
diskussionen kring prioritetsfrågan, hade även andra
tekniker och vetenskapsmän, bl. a. engelsmännen
Varley och Wheatstone, kommit in på samma
tankebanor som Siemens, men den första fullständiga
teoretiska behandlingen av problemet härrör dock
från denne, liksom även benämningen
"dynamoelek-trisk maskin" för en elektrisk maskin, där det
magnetiska fältet alstras genom utnyttjande av den
rema-nenta magnetismen.

I sina "Lebenserinnerungen" skildrar Siemens ut-

3 jan. 1942

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942e/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free