- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Elektroteknik /
39

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

Fig. 12. Moderna amerikanska radiofabriker äro föga
indu-stribetonade. Vackert belägna i någon förort giva många av
dem intryck av kommunala verk eller industrikontor. Ovan
visas som exempel Stromberg—Carlson Telephone
Manu-facturing Company i Rochester, New York; ett omtyckt mål
tör konventionernas studiebesök. (Foto: förf.)

Fig. 13. En annan representant för den moderna
radioindustrien : Hygrade Sylvania i Salem, Massachusetts. Man
arbetar i rymliga lokaler med stora fönster och under
förhållanden, som skapa arbetsglädje. Sommaren 1940 hade
Insti-tute of Radio Engineers ett av studiebesöken förlagt hit.

(Foto: förf.)

art. Linje A och en därmed kongruent linje B
representera den kostsammaste utbildningen. Enligt dessa
linjer kommer man emellertid fortast fram till en
hög examen. Kostnaden (endast terminsavgifterna
inberäknade) för universitets- och därmed jämförliga
studier varierar starkt. Den kan vara så låg som 50
dollars per år (vid ett fåtal statliga. universitet) och
springa upp till 600 dollars eller mer (i en del
privata universitet på östsidan).1 Emellertid är det
mycket vanligt i Amerika, att den studerande arbetar
sig igenom universitetet; han kan sålunda påbörja
studierna med ringa tillgångar. Om eleven under
första året visar prov på begåvning och flit, kan han
i regel motse kraftig finansiell hjälp under den
återstående studietiden.

Det må nämnas, att det numera ej är lika lätt som
förr för en radiotekniskt studerande att arbeta sig
igenom universitetet; Man vill på lärarhåll ej splittra
kurser och klasser utan försöker få alla att taga fullt
program, så att en rationell drift av universitetet
underlättas.

I de fall, då linje B går över en kortare
utbildningstid — ett par år eller så — är den lämplig för
studerande med starkt begränsade tillgångar, som vilja
gå ut i praktiska livet bättre rustade än vad de äro
med enbart ett High School Diploma.

Linje D är den enda, som står öppen för dem, som
totalt sakna ekonomiska resurser för fortsatta
studier, i varje fall dagskolestudier. Dock torde det
vara så, att ett stort antal radioingenjörer, utbildade
enligt linje D, kommit in på denna linje icke av
ekonomiska skäl, utan därför att de vid unga år ej hade
för avsikt att gå studievägen och sålunda ej
planerade för fortsatta studier. Det har sagts, att varje
familj i Amerika, som ej är direkt utfattig, kan sända
sina barn till college, och det ligger mycket sanning
i detta påstående. Varje begåvad yngling, som har
High School Diploma —och endast sig själv att tänka
på — kan i Amerika framgångsrikt bedriva studier i
förening med förvärvsarbete.

Av det föregående framgår, att rika möjligheter till
specialisering finnas för en blivande radioingenjör.

1 Vid Columbia TJniversity är avgiften 400, vid MIT 600
dollars per år. Dollars 300 är ett ungefärligt genomsnittspris.

Det amerikanska- skolsystemet är emellertid såsom
helhet ej inriktat på stark specialisering, utan snarare
på att giva grundutbildning med starkströms- och
svagströmskurser, pius specialkurser om en eller ett
par terminer. Den kraftiga specialiseringen existerar
närmast för dem, som själva vilja specialisera.
Allmänt gäller inom tekniken, att en studerande ej vet
vad han skall specialisera sig på, förrän han redan
gått miste om många tillfällen att specialisera. Vad
radiotekniken angår är emellertid förhållandet något
annorlunda. Amerikas radioindustri är en
storindustri som med frekvensmodulation, television m. m.
lovar mycket för framtiden, och många föräldrar se i
radion en lösning på den uppväxande ungdomens
försörjningsproblem och äro intresserade av att utforska,
hur utbildningen för de unga bör läggas för bästa
resultat på kortaste tid. Vidare har amatörradion ej
förlorat sin tjusning för experimentlystna pojkar. När
de gripas av radioflugan, är det helt naturligt för dem
att redan i High School välja den ämneskombination
eller linje, som bäst tillgodoser deras intresse. Det
är på denna väg den starkaste specialiseringen sker.

Av det föregående bibringas möjligen läsaren det

Fig. 14. Enligt NTA:s princip tränas den kvinnliga
ungdomen i ungefär samma utsträckning som den manliga att
fylla vakanser inom industrien och kommunikationsväsendet.
Ovan en "operator" på station W5FAH, som tillhör NYA AH
Girl’s Radio Club i Brenham, Texas. Flickorna äro licenserade
telegrafister. T. v. trafikmottagaren, t. h. sändaren.

7 mars 1942

39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942e/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free