Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Armstrong varit den dragande magneten vid deras
val av universitet.1
Näst lärarlistan bruka universiteten skryta med
laboratorieutrustningen, eller rättare sagt med någon
dyrgrip i laboratorieutrustningen. Sålunda talar
Columbia om sin cyklotron och MIT om sin
vakuum-spektrograf. Man visar stundom en tendens att lägga
ner mera pengar på något, som låter tala om sig, än
på småinstrument och förbrukningsartiklar i
laboratorierna. De större skolorna ha emellertid ganska
ändamålsenlig apparatutrustning.
Andra attraktioner äro biblioteken; MIT exempelvis
har ett av de finaste tekniska biblioteken i världen.
Speciellt vid doktorsarbeten kan universitetets
biblioteksresurser vara avgörande för resultatet. Det må
nämnas, att man generellt gör mer affär av
skolbiblioteken i Amerika än i vårt land; man försöker vänja
eleverna att utnyttja dem. De studerande ha ofta
särskild tid anslagen på schemat för
biblioteksstudier. Det må anmärkas, att biblioteken äro flitigt
utnyttjade, men samtliga studerande bedriva ej
biblioteksstudier i egentlig mening. En stor procent gör
helt enkelt undan läxläsningen med utnyttjande av
bibliotekets läroböcker (av de mer använda, t. e.
"Chaffee" och "Terman", har man alltid många
exemplar). För undergraduates (upp till
Bachelor-examen) förekommer läxläsning i stor utsträckning;
för graduates är studielivet mera fritt. Dock har man
definitivt gått in för en rationell utnyttning av
boktryckerikonsten; kurser täckas sålunda i stor
utsträckning av "text books", så den studerande slipper göra
anteckningar, i den mån anteckningar göras i och
för nedskrivning av kursen. Men så har också
Amerika en uppsjö på radioteknisk litteratur. —
Kompendier förekomma sällan.
Det må nämnas, att för vissa elever undervisningen
är så pass fri, att de praktiskt taget rå sig själva.
Det sagda gäller för s. k. "honor students", dvs.
studerande i de högre årsklasserna, som visat så
övertygande prov på flit och begåvning, att de befriats
från den rutinmässiga undervisningen för att kunna
organisera studiearbetet efter individuella riktlinjer.
En "honor student" med läggning för självständigt
arbete kan på kort tid nå mycket goda resultat.
Många skolor locka med anställningscentraler, som
bereda de utexaminerade platser i mån av tillgång.
Andra göra stor affär av skolans dormitories (där
många studerande bo) och locka med det glada
föreningslivet. Särskilt intensivt är detta i de
skolför-eningar, fraternities -— ofta med grekiska bokstäver
som namn — vilka räkna generation efter
generation av samma familj bland medlemmarna. Eleverna
i Fraternities leva ofta i smakfullt inredda Fraternity
Houses.
Speciellt stort attraktionsvärde för de av fysisk
fostran intresserade har en skola, där sporten och
idrotten ägnas stor uppmärksamhet, och skolans re-
i Den kända uppfinnaren har sitt laboratorium vägg i vägg
med Columbias radiolaboratorium, men han har ingen direkt
kontakt med undervisningen. Dock har Armstrong en skicklig
ersättare i den föreläsande professorn, J. B. Russell; även han
en känd F. M.-expert.
Armstrong, som gjort mera för frekvensmodulationen än
någon annan tekniker, arbetar nu för National Defense,
varför hans laboratorier i Columbia University äro praktiskt taget
isolerade från all övrig verksamhet.
klarnavdelning försummar ej att framhålla
möjligheterna för rekreationssport och stjärnresultat.
Instituten äro i allmänhet avsevärt mindre än
universiteten, och studielivet saknar mycket av den
aktivitet, som präglar studielivet vid ett universitet.
(MIT är ett undantag.) Ehuru vissa institut i Amerika
äro synnerligen förnämliga skolor, som stå på en
mycket hög nivå i olika avseenden, ha andra institut
tämligen dåligt rykte. Detta förhållande har alldeles
oförtjänt givit instituten — som skoltyp betraktade
— ett mindre gott anseende. Nu under upprustningen
ha instituten fått nytt liv, ty massor av lediga platser
stå till förfogande för personer som kunna skaffa sig
den erforderliga träningen. Speciellt bland
korrespondensinstituten finnas företag, som profitera på det
politiska läget. Ofta bestå sådana
undervisningsanstalter av en korrespondensskola, kombinerad med ett
institut för dags- och kvällsundervisning. I radion
kan man höra dylika företag annonsera, varvid
annonsören inledningsvis frågar lyssnaren, om denne är
belåten med sitt nuvarande "jobb" — det må nu vara
på ett kontor som kontorist, i en affär som biträde
eller i ett jordbruk som dräng. Med utsökt
skicklighet målar sedan annonsören de möjligheter radion och
televisionen erbjuda i fråga om väl betalda
anställningar. Härefter offereras exempelvis en
korrespondenskurs på sex månader, följd av en rutinkurs i
skolan på en à två månader. Som veckolön för den så
utbildade radioingenjören angives "dollars 50 and
up". Elevantalet är säkerligen stort, ty amerikanen
är av naturen lätt att entusiasmera. Emellertid är
genomsnittsnivån hos institut och
korrespondensskolor högre än vad som ovan antytts; referatet hänför
sig till ett avskräckande exempel. Allmänt sett är ju
korrespondensundervisning mycket värdefull, och för
mången är korrespondensundervisning den enda
framkomliga vägen till fortsatt utbildning.
3. Utbildnings- och studieförhållanden.
Såsom antytts i det föregående är det amerikanska
skolsystemet synnerligen flexibelt. Man kan i stor
utsträckning själv välja kurser och sammanställa
kursprogram. För en viss examen fordras ett visst
minimiantal poäng, och om man håller sig inom vissa
gränser, kan man plocka ihop timmarna hur som
helst.1 Yid universiteten är den studerande skyldig
att i början av varje termin utarbeta en studieplan,
som inlämnas till studierådgivaren för granskning.
Det amerikanska poängsystemet har både för- och
nackdelar. Det giver den specialiserande tillfälle till
effektiv specialisering, men öppnar också för den
mindre flitige en "minsta arbetets väg". Det är
studierådgivarens uppgift att tillse, att
studieprogrammen bli någorlunda väl avvägda.
I Sverige äro vi vana att tyst och andaktsfullt
avlyssna professorns föreläsning. Vår stelhet och respekt
för oss ofta så långt, att om professorn skriver fel på
svarta tavlan, ingen i klassen anser sig ha rätt att
avbryta och påpeka förhållandet. I de högre
klasserna stå dock elever och professorer på förtroligare fot
med varandra. Mången lärare gör uppriktiga
ansträngningar att få eleverna att yttra sig och framställa
frågor. Dessa försök röna icke alltid framgång, enär
l En poäng kan vara 1 veckotimme föreläsning eller 2
veckotimmar laboration eller 4 veckotimmar biblioteksstudier pr
termin, etc. Olika skolor ha olika principer för poängräkning.
7 mars 1942
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
