Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Ik kA kan under förutsättning att man bortser från
resistansen skrivas
E
h = kA (2)
\/3.X
där E — nätets huvudspänning i kV.
Av ekv. (1) och (2) erhålles sedan, om AEc
uttryckes i procent av E
= (3)
* A Ec % v ’
Härav erhålles ett uttryck för kortslutningseffekten i
MVA, nämligen
vari kondensatorns märkeffekt Pc skall införas i
MVA.
Anförda ekvationer gälla som ovan nämnts för nät,
där resistansen kan försummas. Metoden är
emellertid tillämplig även om resistanserna äro betydande,
varvid man får inkoppla aktiv last för att bestämma
spänningsändringen.
Denna mätmetod förutsätter dels, att man har ett
lämpligt belastningsobjekt, som kan till- och
frånkopplas, dels att man har till sitt förfogande en
voltmeter, som med tillräcklig noggrannhet kan mäta de
relativt små spänningsvariationer, som uppstå vid
lastens till- och frånkoppling.
Den projekterande ingenjören saknar emellertid i
de flesta fall uppgift om de storheter, som erfordras
för beräkning av den uppträdande
kortslutningsströmmen enligt ovan anförd generell metod. Vidare
saknas ofta den apparatur, som erfordras för att genom
mätning fastställa kortslutningsströmmen med stöd
av ovan i korthet skisserade metod. Man får då i
stället från kraftleverantören söka erhålla
erforderliga upplysningar, varvid man vanligen, utöver
värdet på den symmetriska kortslutningseffekten Pk
uttryckt i MVA (eller kVA), även kan erhålla uppgift
om kortslutningseffektens varaktighet i sekunder. Om
den uppgift, som erhållits rörande förekommande
kortslutningseffekt, hänför sig till en annan punkt i
nätet än den önskade, måste man verkställa en
omräkning. Kortslutningsströmmens varaktighet
bestämmes, om automatiska brytare finnas inkopplade,
av brytarnas utlösningstid ökad med ljusbågstiden
och reläers egentid ökad med eventuell
inställningstid. Med utlösningstid förstås i detta sammanhang
tiden från det brytaren fått utlösningsimpuls, till dess
brytarkontakterna åtskiljas. Om brytarreläerna ha
momentkontakter för stora överströmmar, blir
relätiden av storleksordningen 0,02 sek. För smältskydd
är kortslutningsströmmens varaktighet lika med
av-smältningstiden ökad med ljusbågstiden. Med stöd av
uppgivet värde på Pk i MVA erhålles den permanenta
kortslutningsströmmen Ik i kA eff och stötströmmen
I, i kA amplitudvärde ur följande samband.
PA
E v/3
7S = a \J2-Ik kA ampl. (6)
där a är en av likströmskomposantens dämpning
beroende faktor, som vid kortslutningar över yttre
impedans kan sättas till 1,75.
Enligt gällande normer SEN 11 kan tillåten
strömtäthet i amp. per mm2 i kablar, luftledningar, skenor
etc. skrivas
h
kA eff.
(5)
s 315 t/ 1 A/mm2 (7)
där $6 = ledningens begynnelsetemperatur i °C,
= ledningens sluttemperatur i °C samt
t = kortslutningstidens varaktighet i sek.
Förutsättning för att denna formel skall äga
till-lämpning är att kortslutningsförloppet skall vara
mycket kort. Enligt rekommendation i ovan nämnda
normer kan för pappersisolerade kopparledare
vanligen &b sättas = 45°C och »s — 200°C. Ekv. (5)
kan då skrivas
145
s = A/mm2 (8)
\ft
Enligt H. Spanne, Teknisk tidskrift 6 dec. 1941,
kan man emellertid för pappersisolerade kablar utan
att säkerhetsmarginalen blir för liten vid kortvariga
kortslutningsförlopp öka den enligt ekv. (6)
normerade strömtätheten till
–-: A/mm2 (9)
\’t
För blanka kopparledare i allmänhet kan den enligt
ekv. (9) definierade tillåtna strömtätheten anses gälla.
Det inses omedelbart, att det speciellt för
ledningars men givetvis även för anslutna apparaters
dimensionering är av största vikt att så mycket som
möjligt reducera kortslutningsvaraktigheten. Detta
gäller självfallet i första hand ledningar för låg
normalström. Såsom ovan nämnts är kortslutningstidens
längd direkt beroende av inkopplade brytelements
karakteristiska data och anföres nedan en tabell, som
anger huru de olika tiderna variera för 10 kV
brytare. På grund av att brytdata även variera med
brytförmågan ha gränser införts i tabellen för de
karakteristiska tiderna.
Tabell 1.
Kontrak-
„ . , tionsbrytare Kontrak- Trycklnft-
Oljebrytare av oljeinini- tionsbrytare brytare
munityp
Utlösningstid i
Sek........ 0,12—0,14 0,09-0,12 0,oe—0,io 0,06-0,09
Ljusbågstid i
sek........ 0,02—0,05 0,02—0,03 0,02—O,03 0,01—0,02
Relätid utan [-tidsfördröjning-]
{+tidsfördröj-
ning+} ....... 0,02 0,02 0,02 0,02
Total tid t i sek. 0,16—0,21 0,13—0,17 0,1 o—0,15 0,09—0,13
Med stöd av ovan anförda värden på t och ekv. (7)
framgår, att man genom att använda snabba
tryckluftbrytare i stället för vanliga oljebrytare kan
reducera erforderliga kabelareor i proportion v 0,09/0.16
eller till ca 75 %. Genom att välja sådana snabba
brytare kan man sålunda göra avsevärda besparingar
vid dimensionering av serviser etc. med måttlig
belastning men betydande kortslutningsström.
Visserligen äro de snabba brytarna något dyrare än de
vanliga oljebrytarna, men denna merkostnad är i
allmänhet av annan storleksordning än den besparing, som
vinnes i minskade serviskostnader. I samma
proportion kunna samlingsskenor i ställverk reduceras. Vid
dimensionering av sådana anläggningsdetaljer måste
man emellertid även kontrollera, att
stötkortslut-ningsströmmens, Is, dynamiska krafter ej bli för stora.
Beräkningsmetoder härför återfinnas bl. a. i Aseas
handbok nr 15. I detta sammanhang må framhållas,
44
7 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
