Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 4 REDAKTÖR: JULIUS KÖRNER 4 APRIL 1942
INNEHÅLL: Högspänningsaggregat med vakuumventiler för liten effekt, av A. Bergqvist. — Experimentell
bestämning av godheten hos radiostörskydd som innehålla seriespolar, av E. T. Glas och R. Berglund. — Om
sammensætning af empirisk bestemte fordelingsfunktioner, af K. Ränder Buch. — Ånglampor eller
glödlampor — en ekonomisk jämförelse, av O. Jarllund. — Expansionsprincipen i modern strömbrytarteknik, av
F. Kesselring. — Notiser. — Föreningsmeddelanden.
Högspänningsaggregat m ed vakuumventiler
för liten effekt.
Av A. BERGQVIST.1
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
ELEKTROTEKNIK
Inledning.
Problemet att åstadkomma likriktad högspänning
kan lösas på en mängd olika sätt, från de äldre,
"statiska" metoderna med kapacitetsförminskning av
laddade system till de nu mest använda med
ventillikriktning av högspänd växelström.
Principiellt kan varje ventiltyp, som användes i
lågspända system, exempelvis spärrcellslikriktare
osv., brukas för högspänningsändamål. Man behöver
ju endast använda så många celler i serie, som svara
mot den i kopplingen uppträdande spärrspänningen.
Tekniskt sett ha torrventilerna dock egenskaper, som
ej äro gynnsamma vid högspänningslikriktning,
exempelvis strömgenomgång i spärriktningen och
benägenhet att skadas vid momentana strömrusningar.
Däremot komma högvakuumventilernas bästa egenskaper
till sin rätt vid högspänning. Dessa äro optimal
spärrverkan, relativt lågt förhållande mellan
spänningsfall i genomgångsriktningen och spärrspänning,
enkelt byggnadssätt samt hållbarhet vid tillfälliga
överbelastningar.
Det är dessa egenskaper, som gjort att
högvakuum-ventilerna, kombinerade med högspänd växelström
från spänningstransformatorer, kommit till nästan
uteslutande användning för röntgenändamål, dvs. det
hittills viktigaste tekniska användningsområdet för
likriktad högspänning. I högspänningsaggregat för
laboratorie- och forskningsändamål har
högvakuum-ventilen likaledes sin givna användning.
Ventilen.
Först något om de i dessa likspänningsaggregat
ingående kopplingselementen och främst då
ventilröret, eller glödkatodhögvakuumventilen, som rörets
fullständiga namn är.
I den högevakuerade glaskolven finnas två
elektroder. Anoden utföres av molybden på smala pinnar
i Föredrag vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 7 nov. 1941.
eller på en bult av koppar, som då sträcker sig
genom glasväggen medelst en glasmetallinsmältning.
Katoden består av en volframglödtråd av (L30—0,85
mm tjocklek och 30—70 nun längd, stadigt fasthållen
i molybdenpinnar. I spärrperioden uppkomma
nämligen relativt kraftiga mekaniska påkänningar genom
den elektrostatiska dragningen. Denna kan uppgå
till flera gram per cm glödtrådslängd. Strömstyrkan,
som erfordras för att bringa glödtråden till så hög
temperatur, att termoelektroner avges i tillräckligt
antal, dvs. 2 300—2 600°C, är i storleksordning
7—’9 A och glödspänningen 4—16 Y. Katoden
avger då ca 5—7 mA per tillförd watt. I riktningen
anod till katod kan genom det extrema vakuumet
(inga joner) ingen elektronström passera, men är
glödtråden negativ och anodplattan positiv, dragas
elektroner ur den rymdladdning, som omger
glödtråden. till anoden.
Typiska strömspänningskarakteristika för olika
glödströmsvärden å en svenskbyggd ventil,
"Schö-nander OLV 120/150", visas i fig. 1. Vid en
belastning av under 50 mA kan ventilglödströmmen
lämpligen ha ett värde av 9 A. Spänningsfallet i
ventilen är då ca 250 V. Ökas belastningen till 150 mA
måste glödtråden upphettas med 9,i5> A och
spänningsfallet blir i storleksordning 500 V. Vid större
ventiler, och särskilt vid sådana, som kunna tåla en
spärrspänning av 200 kV, kan spänningsfallet uppgå
till ett par kV. Spänningsfallet X strömstyrkan är
den effekt, som omsättes till värme å ventilanoden.
Värmeavgivningen sker vanligtvis genom
värme-strålning.
Det kan emellertid förekomma, att
belastnings-strömmen momentant är betydligt förhöjd genom att
motståndet i belastningen plötsligt minskar, t. e.
genom ett gasutbrott i ett urladdningsrör eller under
de första perioderna av uppladdningen av anslutna
kondensatorer. Så gott som hela
transformatorspänningen kan då ett kort ögonblick ligga på
ventilen. Frånsett risken av att anodens temperatur
4 april 1942
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>