Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Anläggningskostnadernas fördelning.
Energikostnaderna ha beräknats efter ett pris av
5 öre per kWh. Av resultaten framgår ånglampornas
bättre ljusutbyte. För natriumbelysningen har dock
en tvåvägsarmatur kommit till användning,
varigenom förlusterna genom sidoutstrålning minskats,
varjämte medelbelysningen är något lägre än för övriga
belysningstyper. Medelbelysningen för biandljus är
något högre än minimikravet 5 lux. Emellertid måste
man konstatera att en påfallande minskning i
belysningens ekonomi inträtt vid användning av biandljus
jämfört med rent kvicksilverljus.
Lampor. Genom de relativt höga priserna på
urladdningslamporna blir glödlampsljuset ur
lampför-brukningssynpunkt det mest ekonomiska. Kostnaden
för lampor är emellertid av samma storleksordning
som ränta och amortering för anläggningskostnaden,
när ånglampor skola användas, varför ett närmare
studium av denna kostnadsdel skulle löna sig. Det är
att beakta, att för beräkningen av lampornas ekonomi
den garanterade livslängden lagts till grund.
Lampornas verkliga ekonomi grundar sig på dessas
verkliga livslängd, som mer eller mindre kan avvika från
den garanterade. För glödlampor kan man genom
den omsorgsfulla avvägningen mellan ljusutbyte och
bränntid, som skett vid glödlampstillverkningen,
knappast utgå från, att den verkliga bränntiden blir
längre än den garanterade. För ånglampor, speciellt
natriumlamporna, synes verkliga bränntiden ligga
betydligt över den garanterade. Enligt en erhållen
uppgift rörande en mindre anläggning med
natriumbelysning behövde ingen lampa ersättas förrän efter
2 års drift, dvs. efter ca 7 500 timmar, medan den
beräknade bränntiden utgör 3 000 timmar. För HgQ
ha bränntider mellan 3 000 och 5 000 timmar
uppmätts. Medeltalet 4 000 timmar ger lampkostnader,
som uppgå till hälften av de, som upptagits i
tabellen. Någon fullständig statistik synes icke finnas. På
grund av den stora del, som just lampkostnaden
upptager i årskostnaden för belysningsanläggningar med
ånglampor, vore det synnerligen önskvärt, att
uppgifter om uppmätta bränntider för olika lamptyper
kunde sammanställas och publiceras. Medtages
verkliga bränntiderna finner man, att lampkostnaderna
icke behöva avsevärt överstiga kostnaderna för
glödlampsbelysning.
Underhållskostnaderna äro för samtliga
lamptyper-na av relativt liten storleksordning. Det gäller i
främsta rummet kostnader för lampbyten. Därav
följer, att underhållskostnaden blir större för
glödlampsbelysning än för ånglampsbelysning. Den
verkliga skillnaden blir större än som framgår av tabell
och diagram, då även här räknats med bränntider
efter de garanterade värdena.
Anläggningskostnaderna och deras amortering och
förräntning har beräknats efter 30 års amorteringstid
och 4 % räntefot. Man finner, att skillnaden mellan
glödlamps-, kvicksilver- och natriumanläggningarna
är ganska ringa. Något högre ställer sig priset för
blandljusanläggningen. Av diagrammet (fig. 2)
framgår, att denna merkostnad i huvudsak hänför sig
till vägcverspänningarna på grund av kortare
avstånd mellan dessa, vilket i sin tur härrör från, att
armatur av något mera djupstrålande typ använts.
För glödlanipsanläggningen och
blandljusanläggningen inverkar även kabelkostnaden.
Problemet djupstrålande eller bredstrålande
armatur har studerats. Det har visat sig, att, utom bättre
ljustekniska egenskaper, den bredstrålande
armaturen även är ekonomiskt lämplig i det de lägre
anläggningskostnaderna uppväga de oundvikliga
förlusterna genom utstrålning åt sidorna samt den
försämring, som uppstår genom förorening av
bredstrålarnas speglar o. d. Avgjort fördelaktigast är
tvåvägsarmatur. Då Ijuspunktsavstånden kunna göras
stora och förlusterna genom sidoutstrålning bli små,
kan armaturen bli ekonomiskt fördelaktig även med
ett relativt högt pris. Härvid bortses från
utom-husbelysning mellan fasader, där en viss belysning
på fasadernas nedre delar eftersträvas och alltså
armaturen helst bör vara bredstrålande.
Slutligen några ord om de estetiska synpunkterna.
I allmänhet är en belysning, som uppfyller höga
estetiska krav i avseende på ljusfärg etc., icke särskilt
fördelaktig ur trafikteknisk synpunkt. Erfarenheten
från olika anläggningar visar, att estetiska och enligt
motorfordonstrafikanternas mening praktiska
synpunkter ha mycket svårt att samtidigt bli uppfyllda.
För snabbtrafiken är av de behandlade förslagen
belysning med ånglampor de bästa. Detta är en
erfarenhet, som varje motorförare kunnat göra. Enligt
en undersökning av H. Schober och K. Wittman
(Das Licht 1938) är skillnaden betydande.
Anmärkningsvärt är, att enligt denna undersökning
synskärpan skulle vara högre vid kvicksilverbelysning än vid
natriumbelysning. Jämförd med förhållandena vid
glödlampsbelysning ställer sig synskärpan vid
kvicksilverbelysning 35 % bättre och vid natriumbelysning
25 % bättre, allt vid de belysningseffekter varom här
är fråga.
I Tyskland m. fi. länder har man före kriget
praktiserat metoden att installera natrium- eller
kvicksilverbelysning å huvud- och genomfartsvägar,
varigenom ljusfärgen kommit att markera denna deras
egenskap. Detta uppslag synes vara värt beaktande,
då trafiken därigenom kommer att automatiskt ledas
på de vägar, som äro speciellt avsedda för de olika
grupperna av trafikanter.
Expansionsprincipen i modern
strömbrytarteknik.
I Teknisk tidskrift Elektroteknik nr 1 av i år ger P.
Hammarlund en i alla väsentliga stycken korrekt
överblick av moderna tendenser hos amerikansk
brytaretek-nik. Det framgår härav, att även vatten- och
tryckluft-brytarekonstruktioner börjat skänkas ett ökat intresse
vid sidan av de många varianterna av brytkammare för
60
4 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
