Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
momentet sättes proportionell mot tryckets absoluta
storlek. När den första formeln för trycket sättes in i den
sistnämnda likheten, erhålles ett samband (ekv. 46)
mellan ljusbågstid, brytström och återvändande spänning
från vilket kurvorna, som återgivits i fig. 4 i
kommentaren i TT B nr 4, sid. 62, beräknats.3 De ha således ej,
såsom där angives, beräknats med hjälp av
expansionshypotesens matematiska formulering. Säkerligen kan
även denna begagnas för åstadkommandet av liknande
formler för expansionsbrytaren (såsom är gjort för t. e.
den konventionella oljebrytaren, ekv. 2 i TT nr 4, sid. 62),
men det sagda visar, att expansionshypotesen ej är
förutsättningen för modellteorien. Alltså kunna också sådana
brytare, som ej böra eller kunna behandlas med
expansionshypotesens hjälp, t. e. kontraktionsbrytare, med
samma grad av säkerhet erbjuda sig till en dylik modellteori.
Av det sagda framgår att expansionshypotesen är värd
full uppskattning, men naturligtvis endast i de
sammanhang där den är tillämplig. P. Hammarlund.
Notiser
Telefonkabel vid KTH. Under hösten 1941
inköpte och installerade institutionen för telegrafi och
telefoni vid Kungl, tekniska högskolan under medverkan av
Sieverts kabelverk och Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson
en nära 20 000 m lång telefonkabel, avsedd att användas
för undervisnings- och forskningsändamål. Kabeln
kännetecknas av följande data:
Kabelkonstruktion. Sieverts kabelverk nr 122230.
1 st. Dieselhorst—Martin fyrskruv med 0,9 mm runda,
blanka, glödgade kopparledare, isolerade med 2 st.
12 X 0,l’o mm cellulosa pappersband. Fyrskruven är
bandad med 4 lager 0,13 mm pappersband och
ompres-sad med en 0,6 mm tjock mantel av bly med 1 % tenn,
diameter över bly 8,2 mm, vikt 20,5 kg per 100 m.
Kabellängd. Kabeln består av 22 längder om vardera
900 m, var och en kapacitetsbalanserad och
kapacitets-utjämnad med tillsatskondensatorer vid mittpunkten.
Varje kabellängds början resp. slut är ansluten till
en kopplingsplint, som möjliggör genomkoppling eller
inkoppling av yttre impedanser i serie (t. e. pupinspolar)
eller i shunt (t. e. selektortelefonapparater).
Totallängd: 22 X 900 = 19 800 m.
Uppmätta värden för opupiniserad dubb elledning vid
18 "C.
Vid likström:
Resistans r0 — 51,9 fl/km.
Resistansobalans, abs. medelvärde: 0,i
°/oo-Vid växelström (1 000 Hz):
r = 51,9 .Q/km.
I = 0,77 mH/km.
a = 2,2 uS/kiii (inkl. kopplingsplintar och
kondensatorer).
c = 0,037 ^F/km.
tgö = — = 0,01.
co c
Z = 474 0,74t= 350 — j 318 Q.
y = 0,iio [0,83
ß — 0,074 neper/km.
a, = O,08i radianer/km.
Uppmätta värden för pupiniserad dubbelledning vid
18 °C.
För närvarande finnes en sats om 11 st.
pupinspole-enheter 27/11 mH, så utförda att de med proppar och
s Texten till fig:. 3 och 4 (Kesselrings artikel) i TT, E nr 4,
sid. 62 har av någon anledning blivit felaktig. Fig. 3 visar
i själva verket i stället för vad som anges sambandet
ljus-bägstid/återvändande spänning (vid konstant impedans). I
fig. 4 bör uttrycket "resp. impedans" strykas.
jackar lätt kunna in- och urkopplas. Härvid gälla
följande värden:
Pupinspoleinduktans: 27/11 mH.
Pupinavstånd: 1 800 m.
Vid likström:
Resistans rpo= 52,8 fi/km.
Resistansobalans, abs. medelvärde: 0,035
°/oo-Vid växelström (1 000 Hz):
Dämpningskonstant, stam: ßs — 0,04 neper/km.
„ fantom: 0,037 neper/km.
Gränsfrekvens, stam: fs — 7 300 Hz.
„ fantom: ff= 8 800 Hz.
Karakteristik, stam: Z,=681 — j 151Q — 698 [—0,22 ü.
fantom: Z/ = 347—j 97,0=360 |— 0^27ß.
överhörning, när- och fjärr: >9,6 neper.
Kabeln är upplindad på specialgjorda trummor och
så installerad, att den endast tager en golvarea av 6 m2
i anspråk. Genom denna anordning och då de olika
900 m längdernas början och slut äro tillgängliga i lätt
åtkomliga kopplingsplintar, finnas stora möjligheter att
med hjälp av kabeln göra olika transmissions- och
kabeltekniska försök med i serie eller shunt till stam- eller
fantomledningarna inkopplade impedanser.
Då kabeln förmodligen är den enda i sitt slag inom
landet, som inomhus lätt medgiver utförandet av
systematiska undersökningar, ställes den efter
överenskommelse med institutionen för telegrafi och telefoni till
förfogande för allmänna eller speciella
forskningsuppgifter i den mån sådana nu eller framdeles kunna bliva
aktuella.
H. Sterky.
Ackumulator för bostadsuppvärmning. I Schweiz
debatteras livligt möjligheten att kunna använda
sommarenergi för vinteruppvärmning. Det stora
överskottet på elektrisk kraft under sommaren i Schweiz
skulle på detta sätt kunna effektivt utnyttjas.
Tidigare har framförts möjligheten att använda mycket
stora vattenbehållare, som värmeisoleras och
nedsänkas i en sjö e. d. Nu har väckts förslaget, att
varje villa skall ha sin värmeackumulator. Det visar
sig, att värmeackumulatorn icke får alltför stora
dimensioner. Enligt schweiziska undersökningar
erfordras för en normal bostad ungefär ett värmebehov
av 8 X 106 kilogramkalorier. Härvid antages, att man
behöver full uppvärmning under 3 månader, i december,
januari och februari, %-uppvärmning under ytterligare
3 månader, i halva oktober, hela november, hela mars
och halva april och %-uppvärmning i hela september,
halva oktober och halva april samt hela maj. Om
hela detta värmebehov skall elektriskt alstras i juni—
augusti, måste ackumulatorn ha ett värmeinnehåll av
123 ms, Vid en verkningsgrad av 85 % behövs en
elektrisk effekt av ungefär 5 kW under 90 dygn. En
annan tänkbar möjlighet är att man kan ta ut
elektrisk energi med en viss effekt under sommaren och
med halva denna effekt under de övriga månaderna,
med undantag för vintermånaderna, då ingen effekt
uttages. I sådant fall skulle ackumulatorerna endast
behöva en storlek av 62 m’, De angivna fallen
representera icke så oerhört stora ackumulatorer. Med den
normala källarhöjden i en villa av cirka 3 m skulle
alltså de båda alternativen motsvara ett källarrum
fullt med vatten om 40 resp. 20 ms. (Enligt
referentens mening torde emellertid grundfrågan även
behöva undersökas, i det att en vikt på 100 ton i
källaren väl torde vara ganska påfrestande för vanligt
byggda villagrunder. Vidare torde vissa nackdelar
förefinnas genom att källaren blir besvärlig att
beträda under heta dagar på sommaren.) (Ad.
Ritters-hausen, Bull. SEV nr 21 1941.)
E. L.
76
1 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
