Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
en kombination av elektrisk och mekanisk utväxling.
Några mera ingående undersökningar av denna typ
har dock förf. ej haft tillfälle utföra.
Batteriet
är som känt elbilens ömtåligaste del, och i
betraktande av dess höga anskaffnings- och driftkostnader
är varje möjlighet till förbättring av dess tekniska
egenskaper och hållbarhet av värde. Det städse
aktuella spörsmålet om vikt- och utrymmesbesparing
leder vid blybatterier till användning av
massaplattor, varvid kapaciteten per viktenhet blir ungefär
densamma som vid alkaliska batterier, vilka på grund
av försvårad tillgång och högre priser på råmaterial
åtminstone tills vidare mera sällan kunna komma i
betraktande. De lätta blybatterierna ha dock
olägenheten av relativt liten livslängd — i själva verket är
livslängden hos de positiva plattorna ungefär omvänt
proportionell mot batterieffekt per viktenhet.
Blybatterierna ha därjämte en annan nackdel i
kapacitetens starka beroende av temperaturen, vilket
motsvarar ungefär 1 % per grad Celsius och därför vid
mycket låga temperaturer kan närma sig 50 %
(utgångstemperatur -f- 18°C). Den förflutna vintern har
i detta hänseende varit exceptionell, och
förhållandena förvärrades ytterligare genom det ökade
kör-motståndet vid den sparsamma gaturenhållning, som
beståtts under kristidsvintrarna. Att döma efter de
prov som förf. haft tillfälle utföra under
vintermånaderna får man räkna med en genomsnittlig ökning
av körmotståndet på horisontal mark av 30 %.
Undantagsvis, efter svåra snöfall, kan ökningen bliva
åtskilligt större. De 30 procenten behöva dock ej
läggas på hela den normala energiförbrukningen, ty
i stigningar blir självfallet förets inverkan
proportionsvis mindre. Men även om man endast räknar
med 15—20 %, vilket synes rätt väl stämma med
tidigare energimätningar vid ett större företag i
Stockholm, har man att göra med en korrektion, som
i förening med den minskade batterikapaciteten vid
låg temperatur kan bliva av väsentlig betydelse. Det
är ju på visst sätt fatalt, att motorn och batteriets
resp. kapaciteter tydligen påverkas i motsatta
riktningar: sommartid mindre överbelastningsförmåga
hos motorn, större hos batteriet och vice versa. För
att i någon mån motverka kapacitetsminskningen hos
batteriet kan endast rekommenderas att dels hålla
bilarna inomhus under laddnings- och viloperioder,
dels söka värmeisolera batteritrågen vintertid.
En fråga av praktisk betydelse, som tidigare ej
blivit närmare utredd, är den s. k. återhämtningens
betydelse vid kortperiodiska urladdningar av det
slag, som karakterisera elbildriften. I handböcker
och i ackumulatorfirmornas kataloger angives
kapacitetsförhållandena vid olika urladdningstider,
varvid alltid avses kontinuerlig urladdning. Dessa
kurvor äro sålunda icke utan vidare tillämpliga på
elbildriftens förhållanden. För en säkrare
förutberäkning av aktionsradien vore av värde att ha tillgång
till kapacitetskurvor för intermittent urladdning av
varierande periodicitet och strömuttag. Detta kräver
ett rätt omfattande försöksmaterial. På förf:s
initiativ ha undersökningar upptagits av en av våra
ledande ackumulatorfirmor. Resultaten komma
måhända i sinom tid att publiceras i tidskriften. För
ögonblicket må vara nog omnämna, hurusom pro-
ven synas bekräfta, att återhämtningen företrädesvis
gör sig gällande vid höga urladdningsströmmar, vilket
ger den øn viss betydelse för lastbilar i backig
terräng. Detta må emellertid ej föranleda till
överskattning av aktionsradien, ty erfarenheterna av sådana
bilar i trafik synes peka på att min i elbilsutredningen
angivna rekommendation att från den beräknade
aktionsradien på horisontal mark avdraga 10—20 %
för starter och stigningar åtminstone för Stockholm
snarare ligger i underkant av de verkliga
förhållandena än tvärt om. En viss tendens till osund
konkurrens betr. uppgifter om aktionsradier synes
emellanåt ha gjort sig gällande, vilket är beklagligt. Det
borde även för den elektrotekniskt mindre
bevandrade kundkretsen vara klart, att på denna punkt inga
trollkonster kunna presteras av den enskilde
leverantören och att de mera oväsentliga variationer, som
kunna förekomma, ha sin naturliga förklaring i
olikheter hos motorer, manöversystem och bilvikter.
Aktionsradiens samband med körhastigheten bör även
beaktas, en fråga som dock är uttömmande behandlad
i tidigare utredningar. Även på denna punkt är det
av vikt att ej räkna alltför sangviniskt.
Det har förut framhållits, att starka
överbelastningar, låt vara av mera kortvarig natur, böra i
möjligaste mån undvikas, och att med hänsyn härtill
något slags momentutväxling är nödvändig i starter
och stigningar. Påtagliga exempel ur praktiken
finnas till belysande av detta spörsmål. Sålunda har
det visat sig,’ att vid vagnar utan sådan utväxling
i ogynnsamma fall de positiva plattorna förbrukats
på ungefär hälften av eljest normal tid. Det är då
att lägga märke till, att toppströmmar härvid kunna
inträffa av storleksordningen fyra gånger motorns
märkström, vilken vanligen motsvarar dubbla
batteriströmmen vid 5 timmars urladdning.
Över huvud taget är det särskilt vid blybatterier —
som äro mera känsliga för överbelastningar, såväl
med hänsyn till kapacitet som till underhåll — av
vikt att ej använda alltför knappa batterier. Ett
mindre batteri ger kortare urladdningstid, varmed
batterikapaciteten ytterligare minskar i förhållande
till kapaciteten vid den normala urladdningstid, som
motsvarar batteriets märkdata, dvs. den verkliga
kapaciteten minskar i starkare progression än den
nominella. Riskerna för överansträngning och
påskyndad förslitning bliva större. För 3-tons lastbilar
användes i Tyskland vanligen 24 kWh batterieffekt;
i min elbilsutredning rekommenderade jag för våra
förhållanden 32 kWh, och erfarenheten synes
knappast ge anledning frångå denna siffra.
Ijaddiiingsaggr egaten.
De automatiska likriktaraggregaten ha under det
gångna året haft tillfälle visa såväl sina goda som
inindre goda sidor. Ett enhetligt omdöme är svårt
att formulera, då erfarenheterna på olika håll av ett
och samma fabrikat kunnat vara ganska skiftande.
Detta är ju även förklarligt vid en så pass ny
produkt.
Med hänsyn till batteriet är av intresse, att såväl
underladdning som överladdning innebära risker,
även om dessa äro störst i senare fallet. Under längre
tid bedriven underladdning, varvid laddningen ej
räcker till för den nödvändiga kemiska omvandlingen vid
plattorna, medför sulfatering och kapacitetsminskning.
92
6 juni 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
