Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 7. Schematisk biid av oscillograf för ljuduppteckning
enligt transversalmetoden. Glödtråden i tonlampan avbildas
med en kondensorlins på galvanometerns spegel och en
bländare, å figuren betecknad med "Ljusöppning", avbildas på
spalten. Då galvanometerns spegel vrides, minskar eller ökar
den belysta delen av spalten. Spalten avbildas sedan i sin
tur på filmen.
2
Fig. 9. Spaltfunktionen visar, att tonspaltens bredd måste
hållas mindre än halva våglängden för den högsta frekvens, som
man önskar uppteckna på filmen.
där T och T’ äro medeltransparensen hos tonbandet
utan och med modulation.
Använder man tvåtonsmetoden, kan man i stället
definiera en differenstonseffekt
D
A T„
A T . -V2
1 pum ’
där A TåiS är differenstonens effektivvärde och
A rprim är de båda primärtonernas effektivvärde, vilka
antagas lika starka. Vill man jämföra denna
diffe-renstoneffekt med motsvarande likriktningseffekt,
kan man införa Tmaj och Tmin för tonbandet. Diffe-
T — T’
renstonens amplitud blir = och var och
T —T ■
en av primärtonernas amplitud = -— samt
D
T —T’
2]/l
T —T
max m
4 TT
Om vi införa:
’ -V2
T —T1
T —T
• J/2
T-G-V 2
2 T
= modulationsgraden, erhålles sam-
bandet B
V 2-G
2 m
G
m V2
Även andra metoder finnas att definiera
differens-toneffekten, men de skola ej beröras här.
En kompensering av likriktningen kan ske vid
kopieringen, då ju en spridning av ljuset äger rum i
Fig. 8. Stark förstoring
av ett tonband med
uppteckning av 8 000 p/s.
Längden av 1 mm är
inritad.
motsatt riktning. Problemet att kompensera
likriktningseffekten är i verkligheten ungefär lika svårt som
att hålla /-produkten ;= 1 vid intensitetsförfarandet.
Man kan emellertid minska likriktningseffekten
avsevärt genom att anordna många smala tonband i stället
för ett enda. Härigenom bli topparna ej så branta och
överstrålningen minskar i sidled.
Filmbruset.
Jag har här ovan givit några exempel på problem,
som möta ljudfilmsteknikern. Lineär och icke lineär
distorsion kan genom lämplig filmbehandling
nedbringas till de gränser, där de ej spela någon roll, men
en sak återstår: filmbruset. Trots att den
fotoelektriska ljudreproduktionsmetoden är den brusfriaste av
nu kända metoder med en brusnivå lägre än — 43 dB1,
har den ej utan extra knep förmått uppfylla de högst
ställda anspråken. Redan tidigt var man inne på
metoder för att minska brusnivån genom att minska
ljudbandets bredd vid uppteckning av svaga ljud.
Det är en möjlighet, som knappast är tänkbar vid
andra ljuduppteckningsmetoder. Förfarandet kallas
här i Sverige "noiseless" och kan tillämpas såväl vid
i Enheten dB uttrycker ett förhållande, F, i detta fall
mellan brusnivån och det starkaste ljud, som kan upptecknas på
filmen 20 log F = — 43 ; F = 0,OO7i.
log Jt
Fig. 10. Svärtningskurvor för tonfilmsmaterial.
100
4 juli 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
