- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Elektroteknik /
125

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

T t

R0 (1 -f-.ott). IT2 ■ f dT — cmfdt

o o

där b = — °C — konstant för linan,
c m

R„ = likströmsresistans vid
begynnelsetemperaturen,
/T= konstant korttidsström,
T — kortslutningstid,
ot = temperaturkoefficient vid
begynnelsetemperaturen,
m — linans volym i cm3,
c — specifik värme i joule/°C/cm3.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 S50 A

Fig’. 6. Resistansen vid olika kortslutningstider för järnlina. Area:
26,3 mm!, g = o.iis, aB = 56 kg/mm2.

Man får då:

Man får dock observera, att användningsområdet för
formel (61) begränsas av

s > 6 (eljest inverkar motståndsfaktorn)
50

sT < — (temperaturstegringen max. cv> 100)

Formelns användningsområde kan dock utökas.
Är nämligen resistansen uppmätt vid en viss
.kortslutningstid, t. e. 5 sek. (Ä5) så erhålles resistansen
vid andra kortslutningstider men samma kortidsström
enligt

RT = R&.eb-’T ’<r-5) ’ (7)

ning. Heldragna kurvor: Enligt prov
Punkterna ånge enligt formel 6 beräknad
linor som på figur 2.

uppmätta
resistans,

vikt att känna impedansen vid
kortslutningsströmmar.

Den teoretiska beräkningen blir omöjlig
att genomföra exakt. Genom vissa
approximationer kan dock resistansen beräknas vid
måttliga temperaturstegringar. Följande
antaganden göras:

a); motståndsfaktorn = 1, kan enligt
företagna prov anses gälla för s > 6 A/mm2,

b) formel (3) anses gälla (ß = 0).
Temperaturstegringen bör alltså understiga 100°,

c) avkylningen försummas.

värden,
samma

I detta fall utsträckes användningsområdet. Formeln
kan anses gälla för högsta användbara strömtäthet,
dvs. den tillåtna korttidsströmtätheten enligt formel

(Sk . .

Uppmätta värden på resistansen och inre
induktansen hos de förut omtalade järnlinorna som funktion
av korttidsströmmen under 5 sek. visas å fig. 5. För
resistansen ha inprickats punkter, beräknade enligt
formel 6. Överensstämmelsen är, speciellt för de
högre strömvärdena, ej särdeles god, vilket ju även
var att vänta. Såsom förut påpekats ge nämligen
räkningar på järnlinor sällan högre noggrannhet än
10 %. (De uppmätta värdena torde däremot ha en
noggrannhet på ca ± 2 %.)

Medan kurvorna över resistansen stiga mycket
brant, är stigningen hos induktansen vid höga
strömmar obetydlig. Detta bekräftar det förut gjorda
påpekandet, att inre induktansen kan anses vara
oberoende av temperaturen vid praktiska mätningar,
alltså även konstant för olika kortslutningstider.
Re-sistansens beroende av kortslutningstiden visas å
fig. 6, där resistansen hos en lina beräknats för olika
tider enligt formel (7) med utgångspunkt från
5-sek.-värdena.

5 sept. 1942

125

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942e/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free