Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Krångede AB:s utbyggnader.
Direktör Y. HOLM:
Fig. 5. Grafisk framställning av Elverkets möjligheter att
utnyttja tillkommande krafttillgång vid stigande belastning i
Stockholm.
Själva kraftverket blir av Krångedetyp. Fallhöjden
är ca 65 m och verket kommer att utbyggas för
120 000 kW. Det beräknas tas i drift under senare
halvåret 1944.
Av fig. 6 framgår i princip hur Järpströmsverket
kommer att fungera i Stockholms belastning. Det
blir ett typiskt toppkraftverk, och vid fortsatt
belastningsökning kommer ny vattenkraft — bildlikt
talat — att skjutas in i diagrammet under
Järpströmsverket. Utbyggnadsvattenmängden är hög •—• drygt
dubbla medelavrinningen. Det har nämligen visat
sig lönande att i viss omfattning låta verket ersätta
ångkraftverket vid Värtan.
Boom*/:
Juni Juli Hug. Sept Okt. Nov. Dec. Jan. Febr. Mars Apr. Maj
Fig. 6. Regleringsresultat vid Järpströmmen år 1945.
Då Krångede kraftverk i juli 1936 igångkördes
uppgick den installerade effekten till 70 000 kW
fördelad på två aggregat. Redan 1938 på hösten
igångkördes emellertid ett tredje aggregat, varigenom
effekttillgången ökades till nominellt 105 000 kW.
Energiproduktionen, som första driftåret utgjorde 445
mill. kWh, var 1941 uppe i 982 mill. kWh. Därjämte
inköpte bolaget under senaste året från andra
kraftverk 200 mill. kWh, varför totala energileveransen
inom Krångedesystemet uppgick till 1180 mill. kWh
eller 12,18 % av landets totala energibehov.
Inför den alltjämt stegrade efterfrågan på kraft
igångsatte bolaget i början av 1940 utbyggnad av
kraftverket i Krångede. Detta planerades
ursprungligen för sex aggregat, men maskinsal och
avloppstunnel voro hittills endast utsprängda för tre
aggregat. Nu bygges en ny 1 400 m lång avlopp stunnel
och f. n. pågår installation av aggregaten 4 och 5 om
tillsammans 70 000 kW. Nr 4 beräknas kunna tagas
i drift i februari 1943 och nr 5 i januari 1944.
Härigenom ökas produktionen med ca 300 mill. kWh/år.
Därjämte har bolaget under utbyggnad ännu ett
kraftverk, Gammelänge kraftverk, vilket påbörjades
våren 1941. Nedanför avlopp stunneln från
Krångede kraftverk bildar Indalsälven en serie strömmar
och forsar, av vilka den största är
Gammelänges-forsen. Den sammanlagda fallhöjden mellan
tunnelutloppet och dämningsgränsen för det nedanför
liggande Hammarforsens kraftverk är ca 18 meter.
Kraftverket kommer att utbyggas för tre aggregat,
vardera på 20 000 kW, men till en början installeras
endast två aggregat. Varje aggregat i Gammelänge
är avsett för dubbelt så stor vattenmängd som för ett
aggregat i Krångede. Kraftverket skall tagas i drift
årsskiftet 1943—1944, varefter bolagets årsproduktion
ökas med ytterligare 300 mill. kWh.
Genom under åren 1938—40 förvärvade fallsträckor
har Krångedebolaget sökt sörja för framtida ökning
av kraftförsörj ningen.
Sålunda äger bolaget vid Äggfors mellan sjöarna
Liten och Skeldern i Indalsälven en fallsträcka, som
kan utbyggas för ca 15 m fallhöjd.
Maskininstallationen torde där bliva 28 000 kW med en
årsproduktion av 100 mill. kWh. Fallets belägenhet
omedelbart nedanför Järpströmmens kraftverk, vilket
utbyg-ges som töppkraftverk, gör att även Äggforsverket
med hänsyn till en rationell vattenhushållning får
karaktären av högbelastningsverk.
I Faxälven mellan Ströms vattudal och Ramsele har
Krångedebolaget förvärvat majoriteten i ett 10-tal
forsar med en sammanlagd fallsträcka av ung. 130 m.
Möjligheter finnas att sammanföra dessa fall i ett
enda kraftverk; vi kalla det tillsvidare Storfinnforsen.
Sannolikt kommer detta att utbyggas för 150 m3/sek.,
varigenom kraftverkets kapacitet blir 150 000 kW
med en årsproduktion av 700 à 800 mill. kWh.
Faxälven får väl, näst Indalsälven, räknas till ett
av våra bästa vattendrag. Vattenmängden motsvarar
ungefär en tredjedel av Indalsälvens flöde och
sjösystemet, Ströms vattudal och ett flertal sjöar vid
norska gränsen, erbjuda mycket goda
magasineringsmöjligheter. Reglering av dessa sjösystem har redan
1 aug. 1942
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
