Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kontrakterade, bl. a. med
Hammarforsens kraft a.-b.
Men fram emot 1947 eller
1948 erfordras, om inget
oförutsett inträffar,
ytterligare krafttillskott.
Något beslut om huru detta
kraftbehov skall täckas
föreligger icke ännu, men
bolagets resurser röra sig
om en årsproduktion av
upp till 2,5 milliarder
kWh eller en fjärdedel av
landets nuvarande
energiproduktion.
1936 37 38 39 40 41 42 43
Fig. 1. Utvecklingen av energiproduktionen vid
44 45 46
Krångedesystemet.
1920
Fig. 2.
1930 1940 1950 Ar
Utvecklingen av Sveriges totala energiproduktion.
påbörjats för att vid planerad utbyggnad omedelbart
kunna tagas i anspråk.
I de nu pågående utbyggnaderna investeras av
bolaget cirka 40 mill. kronor.
För överföringen bygges ett stort stamlinjesystem,
i vilket Krångedebolaget bär sin andel. I detta
sammanhang skall framhållas att Aktiebolaget Örebro
kraftförmedling genom uppförandet av en
transforma-torcentral vid Örebro och utbyggandet av ett 130
kV-system bl. a. till Bofors söker åstadkomma ett
rationellt distributionssystem och goda
samkörningsmöj-ligheter i sin landsända.
De siffror som tidigare nämnts angående bolagets
hittillsvarande och beräknade produktion äro grafiskt
angivna i fig. 1. Här är även indragen en
prognoslinje för en 5-årsperiod. Som synes föreligger under
närmaste åren behov för bolaget att liksom under
1940—41 inköpa tillskottskraft från annat håll.
Sådana tillsatsleveranser äro också i viss utsträckning
skall även beröra
det vanskliga problemet
om prognoser för Sveriges
framtida kraftförsörjning.
I fig. 2 är återgiven en
prognos, som jag lade fram
vid elverksföreningens
årsmöte 1940. Den innebär en årlig energiregistrering
av 400 mill. kWh under det den verkliga ökningen
under 9-årsperioden 1932—1941 uppgått till i
medeltal 470 mill. kWh per år.
De nu pågående utbyggnaderna komma att
resultera i att den svenska vattenkraften år 1944 kan
producera 12 milliarder kWh. Detta räcker enligt
prognosen till 1947 eller, om man lägger in 100 mill. kWh
värmekraft, till 1949—1950. Detta är ju ur många
synpunkter glädjande, men det är också i viss mån
skrämmande, ty det innebär otvivelaktigt en fordran
på den svenska vattenkraftindustrien att bygga
vidare, trots de onda tiderna och allt bekymmer dessa
föra med sig. En utveckling efter dessa linjer, med
ett årligt tillskott av 70—80 000 kW innebär en
kapitalinvestering av 30 till 40 mill. kronor per år,
förutom kostnader för överföringssystem. Det ställer
också stora fordringar på de industrier, som med
relativt snäva leveranstider skola furnera byggarna med
erforderligt material och maskineri och på ett
transportsystem, som för varje dag blir alltmer
överbelastat.
Man kan ju fråga sig huru länge en sådan
utbyggnadstakt kan hållas. Låt oss antaga en ohämmad
utveckling till dess vi ha kommit fram till en viss
"mättnad" av vårt kraftbehov. Om vi successivt nå
fram till ett högelektrifierat lands elektrifieringsgrad,
eller 3 000 kWh per kapita, skulle vi kunna fortsätta
i den hittillsvarande takten — med viss retardation •—
till cirka 20 milliarder kWh, vilket värde då skulle
nås omkring år 1970.
Jag är nog av den uppfattningen att denna
utbyggnadstakt måste hållas. Det är självfallet att en
depression kommer att giva utvecklingskurvan en
horisontal eller kanske nedåtgående riktning under ett
eller annat år, men hittillsvarande erfarenhet visar
dock att den snart återtager stigande tendens. En
restriktiv politik vore beklaglig, ty riklig inhemsk
krafttillgång är dock av vital betydelse för vårt
näringslivs utveckling.
146
1 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
