Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
tydelsefulla slutsatser
rörande det abnormala S-skiktets
tjocklek. Ofta visar det sig,
som i detta fall, att de till
synes obetydligaste
teckningarna på registreringen kunna
giva de värdefullaste
upplysningarna. Detta är nämnt
som en antydan om hurusom
många upplysningar av skilda
slag kunna inhämtas vid en
omsorgsfull bearbetning av
registeringarna.
Fig. 5 visar jonosfären
fem timmar senare samma
dag. Samtidigt som den
maximala, virtuella J^-höjden
krupit ner från ca 1100 km
till 650 km, har
gränsfrekvensen ökat rätt avsevärt. I
själva verket har det totala
antalet F2-elektroiier
minskat, och ökningen i
gränsfrekvensen beror på minskningen av expansionen av
FE-atmosfären. Det är av intresse att notera, att
Fj-skiktet fullständigt smält samman med i^-skiktets
nedre del vid denna tid. Detta är alldeles
regelbundet och normalt. Vidare ha som synes de
abnormala S-signalerna nästan försvunnit.
Under magnetiska stormar förlorar den övre
jonosfären i allmänhet sin väl definierbara skiktning
sådan vi ha sett den på fig. 3, 4 och 5. Något
reflekterande skal kan man då inte längre tala om. Detta
framgår av registreringen å fig. 6, som, ehuru den
inte är så bra reproducerad, dock ger en antydan
om skiktets mycket diffusa karaktär.
Den långdistanta kortvågstrafiken är ofta helt
omöjliggjord under dessa förhållanden. Fig. 7, som visar
Motala-kortvågens, X 19,8 m, maximal- och
medel-fältstyrka i Cambridge, Mass., U. S. A., våren 1940,
belyser detta. De svarta rektanglarna markera det
genomsnittliga värdet på det jordmagnetiska
karaktärtalet för bägge halvkloten enligt uppgifter från
Carnegie Institution i Washington. Ett värde på 1 à 2
indikerar en större magnetisk störning eller
magnetisk storm. Tyvärr kunna vi inte här närmare gå
in på det intressanta problemet rörande sambandet
mellan jordmagnetiska och jonosfära störningar.
Den sist omnämnda
fältstyrkeregistreringen är i huvudsak en registrering av
B (■<»„) över längre sträckor. Dessa
registreringar komplettera på ett synnerligen
värdefullt sätt de rena ekomätningarna.
Vid dessa har hittills B (rø0) endast
sporadiskt uppmätts. Vid jonosfärobservatoriet
i Göteborg står som närmaste punkt på
programmet utveckling av ny, automatisk
mätapparatur för sådana undersökningar.
Teletekniska institutionens inom kort
färdigställda fältstation, vilken bekostats av
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och
är belägen i Stora Askim, söder om
Göteborg, är särskilt planerad med hänsyn till
att sådana mätningar skola kunna
bedrivas under gynnsammast möjliga
förhållanden.
Fig-. 7. Signalstyrkeregistrering för Motalakortvågen, SBT, X — 19,8 m, i Cambridge,
Mass., 1940. -= maximalvärde och––– medelvärde för kvällsutsändningarna.
Karaktärtalsskala: 0,5/horisontalstreck.
Observatoriets utrustning.
Den experimentella utrustningen måste vara
tämligen omfattande, trots att den i princip är enkel.
Utrustningen av jonosfärobservatoriet i Göteborg
började hösten 1940 och har huvudsakligen utförts
av examensarbetare i teleteknik samt av elever, vilka
speciellt anställts för ändamålet.
Impulsgenereringen kan ske på olika sätt. De vid
jonosfärobservatoriet i Göteborg f. n. använda
impulsgeneratorerna ha ett schema, som framgår av fig. 8.
Fig. 8. Impulsgeneratorn.
Fig. 9. Principiellt arrangemang av jonosfärobservatoriets mätsändare.
7 nov. 1942
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
