Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Halmstads krematorium, disposition
av "den elektriska anläggningen, a =
ineine-tor, ö = rekuperator, c = kamin, d =
rökgas-fläkt, e = friskluftfläkt, f = införingsvagn,
q — instrumenttavla.
mationer per dag, visar erfarenheten från
Skogskre-matoriet i Stockholm, att rekuperatorn är obehövlig
på grund av ugnens starkt värmeackumulerande
egenskaper. Från samma anläggning kunna i tabell 2
angivna driftsiffror från år 1941 lämnas.
Att värmeenergibeloppet visar en så oregelbunden
variation, sammanhänger med flera ombyten av
in-cinerator under resp. månader. Endast under mars
var driften så regelbunden, att den ger uttryck för
incineratorns verkliga energibehov.
Det har visat sig, att kremationsaskan i Brown
Boveri-incineratorn blir i påfallande grad väl
"in-askad" dvs. sönderfaller i små, ljusa stycken,
beroende av den högt förvärmda förbränningsluftens
inverkan. Kremationstiden är såsom vid alla
incinera-torer beroende av ugnens värmetillstånd. Som
medeltal kan anges lJ/4—13/4 timme vid intensifierad drift,
räknat från kistans insättande och till askans
nedförande på efterförbrännings- och kylrosten.
En intressant jämförelse mellan värmebehovet för
elektrougnen och en äldre koleldad incinerator vid
genomförande av 7 kremationer under 6 dagar i följd
är följande:
el-incineratorn____ 1020 kWh ^880 000 kcal
kol- „ .... 1 100 kg kol = 7 700 000 kcal
Firma J. A. Topf u. Söhne’s el-incinerator i Erfurt
har även undergått en successiv
konstruktionsutveckling sedan den första år 1933 byggda anläggningen.
Den senaste och tredje utvecklingsfasen betecknar
den år 1939 idrifttagna incineratorn. Fig. 4 visar den
andra incineratorn. Ugnen är 2-etagig med
askuttag-ning i källaren. En intressant patenterad
konstruktionsdetalj utgör den vridbara askbottenplattan av
eldhärdigt gjutgods under muffelns rost. Sedan
kre-mationen slutförts på plattan, omvrides denna, varvid
askan utan manuellt ingrepp nedfaller på efterför-
brännings- och kylrosten för att sedan från den senare
falla direkt i asklådan. Rökgaserna utgå genom hål
i muffelns väggar och passera vertikala kanaler på
ömse sidor om väggarna. Här förvärmes den
inkommande luften i en rekuperator av eldhärdiga tuber
för att sedan inblåsas genom små hål dels under
rosten och dels strax över den vridbara bottenplattan.
Värmeelementen äro fördelade på två grupper i
muffelns väggar resp. valv, en grupp i rummet ovan
vridplattan samt en grupp i väggarna ovan
efterför-bränningsrosten. Den sammanlagda
anslutningseffekten utgör 80 kW. Belysande för utvecklingen av
el-incineratorerna i Erfurt äro de i tabell 2 angivna
siffrorna över energiförbrukningarna för de tre olika
Fig. 3. Brown
Boveris 70 [-kW-el-incine-rator-]
{+kW-el-incine-
rator+} i Thuns
krematorium i
Schweiz. Vy
från
askuttag-ningssidan.
Sektion B-B
162
7 nov. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
