Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 4.
nattenergi för ugnsuppvärmningen. Enligt statistik
från Schweiz utgör energifördelningen på hög- och
lågtariff:
Antal kremat. årligen st. El. vänneenergi pr kremat. kWh Gasförbrukning pr kremat. m:i
100 200 40
200 150 33
300 120 27
400 80 23
500 60 18
600 40 15
700 20 12
800 — 6
1000 — 0
vid 50 kremationer/år ..... 25/75 % hög/lågtariff
„ 100 „ 30/70 %
„ 200 „ .:... 35/65 % „
„ 360 „ ..... 90/10 %
Detta jämförelsematerial visar, att då frekvensen
vid ett krematorium överstiger 800 à 1 000
krematio-ner årligen, kan det ur driftekonomisk synpunkt vara
likgiltigt, om gas eller elektrisk drift väljes. Man
kan såsom tankeexperiment säga, att i sådant fall
erfordras praktiskt taget ingen
uppvärmningsanordning alls. Under sådana förhållanden kan det
ej anses påkallat att investera ett betydligt större
kapital på elektrisk installation, särskilt som denna
utsättes för större risk av skada under ugnens
användning än vad fallet är med den vida enklare
gas-installationen.
Vid krematorier med lägre frekvens ställer sig
valet ur vissa synpunkter mera till fördel för
el-incine-ratorn. Ofta finnes i mindre städer gas icke
tillgänglig, vilket däremot som regel är fallet med
elektriciteten. Hittills har i sådana fall ofta oljeeldning
använts och mera sällan fasta bränslen.
Oljeeldningen måste dock t. v. anses utesluten och de fasta
bränslena äro av praktiska och hygieniska skäl
mindre önskvärda för ifrågavarande ändamål.
De fördelar el-incineratorn erbjuder kunna
sammanfattas sålunda:
1) Under uppvärmningen av incineratorn bildas
inga avgaser och skorstenskanalen är fullständigt
stängd. Det frigjorda värmet kommer sålunda med
undantag för de ringa strålningsförlusterna ugnen
helt till godo.
2) Kremationen försiggår helt med ren luft utan
närvaro av några främmande bränslegaser.
3) Eventuellt erforderligt tillskottsvärme under
kremationen kan varje ögonblick erhållas på ett ur
estetisk och etisk synpunkt idealt sätt.
4) Ugnsuppvärmningen sker utan närvaro av
personal, och vid uppnådd arbetstemperatur slås
strömmen automatiskt från. På samma sätt kan automatisk
strömavkoppling ske vid inträdande högtarifftid.
5) El-incineratorn erbjuder högsta grad av
hygienisk och ljudlös drift.
6) El-incineratorn är arbetsbesparande, särskilt
vid mindre krematorier, där ugnsuppvärmning ofta
måste företagas.
7) Den explosionsrisk, från vilken man aldrig kan
Fig. 11.
El-in-cinerator från
Birmingham
Electric
Fur-naces Ltd,
vertikalsektion.
bortse vid gas- och oljeeldade ugnar, är utesluten för
el-incineratorn.
Driftsäkerheten ifråga om den elektriska
utrustningen har visat sig vara bättre än man från början
hade anledning antaga. Värmeelementen måste
emellertid noga skyddas för beröring med aska, som
starkt angriper dessa. Förefintligheten av en så
vidlyftig utrustning som den elektriska jämte
rökgas-fläkten innebär dock, som förut framhållits, viss risk
för störningar. På grund av de höga temperaturer,
som uppnås på vissa ställen såväl inom ugnen som i
första delen av rökgasganalen vid anläggningar med
hög belastning, erfordras stor omsorg i valet av
lämpligt material. Eldhärdigt stål bör i dylika fall
i största möjliga grad undvikas.
Strömavbrott under pågående kremation har
stundom framhållits såsom ett riskmoment. Så är
emellertid ej fallet, enär endast i undantagsfall vid
låg-belastade anläggningar värmeström erfordras under
själva kremationen. Ett avbrott under
uppvärmningstiden liar självfallet ringa betydelse.
De fordringar av estetisk och etisk art, som ställas
på en incinerators arbetssätt, fyllas i högsta grad av
el-incineratorn. Åtta års drifterfarenheter ha även
till fullo bevisat dess tekniska användbarhet samt
konkurrensförmåga under vissa betingelser. Den
synes dock vara bäst ägnad för krematorier med liten
eller medelhög belastning, under det att vid
hög-belastade anläggningar dess värde är mera
diskutabelt.
Litteratur.
G. Keller: "Der elektrische Kremationsofen",
Schweize-rischer Elektrotechnischer Verein, nr 13, 1934, Zürich.
H. Keller : "Der elektrische Einäscherungsofen im
Krema-matorium Biel", Jahresbericht 1933, Bieler
Feuerbestattungs-Genossenschaft in Biel.
K. Weiss : "Der erste deutsche elektrisch beheizte
Einäscherungsofen im Krematorium Erfurt", Gesundheitsingenieur
nr 37, 1934.
G. Jordan: "Die Wirtschaftlichkeit der Einäscherungsofen
mit elektrischer Beheizung", Phoenix nr 12, 1934, utgiven av
Wiener Verein der Freunde der Feuerbestattung, Wien VII,
Siebensterngasse 16 a.
166
7 nov. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
